Är det verkligen rimligt att SOC bara kan omhänderta barn hur som helst?

Det beror ju på vad orosanmälan gäller. Om det verkar finnas en omedelbar fara för barnet så känns det väl naturligt att de hämtar barnet utan förvarning?

Vet ni vad ni är anklagade för?

Ja det är såklart rimligt om det görs när det finns stark oro för att barnen far riktigt illa.
Vad är alternativet, att de väntar och barnen skadas ännu mer eller dödas?

När soc tar barn får man höra hur hemska de är som tar barn, men i de fall där de inte tar barn och barnen sedan skadas/dödas får man höra hur hemska de är som inte räddade barnen.

Många av de barn som soc tar räddas. Det får man inte glömma!

Ja, barnets bästa går före föräldrarnas bestämmaderätt.

Självklart är det både rimligt och rätt om det finns så starka skäl att tro att barnet far så illa att det bör omhändertas akut. Dock är det ovanligt att det sker under såna omständigheter. Det är betydligt vanligare att barn far illa utan att det någonsin uppmärksammas, tyvärr.

Ingen åker och hämtar barn "hur som helst". Det finns lagar och regler att följa, och de följs.

Det föregås ju alltid av en utredning. Ibland rör det saker som tex misshandel eller incest. Då måste man agera snabbt. 

Barnen är förresten inte vårdnadshavare som du skrev. Det är föräldrarna som är. 

Ja, det är rimligt att de har den rätten.

Däremot är det inte rimligt att socialtjänsten inte har nog med resurser för att kunna lägga så mycket tid som behövs på varje fall. Det skapar en stressig arbetsmiljö vilket gör att många söker sig därifrån, om de kan, med kompetensbrist som följd.

Problemet som jag ser det är att "barns bästa" i praktiken beslutas av enskilda socialsekreterare. Misstankar kan vara väldigt vaga, men är det då rimligt att det första steget ska vara att barn omhändertas och det andra steget att starta en utredning?

Många blir falskt anklagade. Jag hoppas att alla som skriver här i tråden anser att det kan drabba dem själva och deras barn också. Rätt som det är får ni ett samtal från polisen att era barn är omhändertagna när ni sitter där på jobbet. 

Det är verkligen inte enskilda socialsekreterare som beslutar om akut omhändertagande.

Jag skulle såklart bli väldigt orolig om det hände mig men samtidigt tacksam att samhället reagerar på om de tror att barn far illa. Har jag inte gjort något så kommer ju barnen tillbaka till mig.
Jag hade varit mer upprörd och arg på den som kom med falska anklagelser, än på soc som gör sitt jobb och tar saker på allvar för att skydda barnen. För tänk på de anklagelser som INTE är falska och om soc inte agerar - vad händer med de barnen tror du? 

Att få sitt barn omhändertaget är såklart traumatiskt.
Det är ingenting soc gör om inte de har starka misstankar om att barnet far illa.
Är det falska anklagelser så kommer du få tillbaka ditt barn.
Hellre det säkra före det osäkra.