• Anonym (Kritisk förälder)

    Är det verkligen rimligt att SOC bara kan omhänderta barn hur som helst?

    Är det verkligen rimligt att socitjänsten bara kan åka till förskolor och skolor och plocka med sig barn hur som helst?

    Borde man inte höra föräldrarna innan något sådant sker? Barnen är ju ändå vårdnadshavare och det känns helt sjukt hur socialtjänsten bara kan upphäva det utan att ens haft den minsta kontakt med oss föräldrar. 

  • Svar på tråden Är det verkligen rimligt att SOC bara kan omhänderta barn hur som helst?
  • Anonym (X)
    Anonym (Kritisk förälder) skrev 2024-06-22 20:39:50 följande:
    Jag kan av olika skäl inte gå in på enskilda fall, men det kan räcka med att personal på förskola/skola gör en orosanmälan baserat på minsta misstanke. Det kan vara något barnet sagt till personalen. "Mamma var dum mot mig i morse". 
    Nej, de omhändertar inte barn bara för en sådan sak. 
    Det ska mkt till för att de ska hämta ett barn direkt på förskolan. Antingen finns fysiska bevis eller så är det barnet berättat av mycket allvarlig grad. 

    Jag förstår att du inte vill berätta, eftersom det är så allvarligt det ni blivit anklagade för. Om du inte förstår att de måste ta det på allvar är oroväckande. Självklart måste de agera. 
  • Anonym (X)
    Anonym (Kritisk förälder) skrev 2024-06-22 20:47:41 följande:
    Det behöver inte vara en privatperson. Bland viss förskolepersonal finns det en anmälningskultur. Jag tror de gått kurser där de lärt sig att de ska anmäla minsta misstanke, vilket de tolkar bokstavligt. Det är då något som socialtjänsten studsar på direkt - ibland. Ibland inte. Jag motsäger mig inte att socialtjänsten startar en utredning. Det jag tycker är märkligt och felaktigt att det första steget i denna process är att omhänderta barnen. Det andra att starta en utredning och ta kontakt med föräldrarna. Det borde rimligen ske i motsatt ordning om befogat.
    Om det är allvarligt så kan de inte berätta för föräldrarna först, eftersom de kan påverka barnen. 
  • Smecker
    Anonym (Kritisk förälder) skrev 2024-06-22 18:37:26 följande:
    Problemet som jag ser det är att "barns bästa" i praktiken beslutas av enskilda socialsekreterare. Misstankar kan vara väldigt vaga, men är det då rimligt att det första steget ska vara att barn omhändertas och det andra steget att starta en utredning?

    Många blir falskt anklagade. Jag hoppas att alla som skriver här i tråden anser att det kan drabba dem själva och deras barn också. Rätt som det är får ni ett samtal från polisen att era barn är omhändertagna när ni sitter där på jobbet. 
    Problemet som jag ser det är att okunniga människor har fri och oövervakad tillgång till internet.

    Nej, det är inte så socialtjänsten fungerar. Du behöver läsa på lite om socialrätt och barnskyddslagstiftningen, Socialstyrelsen har en hel del kunskapsstöd alldeles gratis på internet.

    En fråga: Givet att det inte finns ett perfekt system och att det kan bli fel, vilket fel skulle du välja - ett system där barn omhändertas lite för tidigt, eller ett system där barn omhändertas lite för sent?
    Är du bara pantad, eller är du dum i huvudet på riktigt?
  • Anonym (Kritisk förälder)
    Anonym (X) skrev 2024-06-22 20:51:01 följande:
    Om det är allvarligt så kan de inte berätta för föräldrarna först, eftersom de kan påverka barnen. 
    Hur menar du då?
  • Anonym (Beror på)
    Anonym (Kritisk förälder) skrev 2024-06-22 20:47:41 följande:
    Det behöver inte vara en privatperson. Bland viss förskolepersonal finns det en anmälningskultur. Jag tror de gått kurser där de lärt sig att de ska anmäla minsta misstanke, vilket de tolkar bokstavligt. Det är då något som socialtjänsten studsar på direkt - ibland. Ibland inte. Jag motsäger mig inte att socialtjänsten startar en utredning. Det jag tycker är märkligt och felaktigt att det första steget i denna process är att omhänderta barnen. Det andra att starta en utredning och ta kontakt med föräldrarna. Det borde rimligen ske i motsatt ordning om befogat.
    Det är ingen konstig kurs som just den förskolan har gått. Det ingår i lärares och fsk-personals roll att anmäla vid minsta misstanke. Det är deras skyldighet. De begår tjänstefel om de inte gör det. Förstår du hur jag menar? Anmälningsplikt kallas det om jag minns rätt.
  • Anonym (Beror på)
    Anonym (Kritisk förälder) skrev 2024-06-22 21:07:25 följande:
    Hur menar du då?
    Personen menar att föräldrarna kan hinna bearbeta barnen, hota, skrämma, muta, allt möjligt för att få barnen att ljuga för soc. Om det är allvarliga anklagelser så nej, självklart pratar man inte med föräldrarna innan man omhändertar barnen.
  • Smecker
    Anonym (Kritisk förälder) skrev 2024-06-22 20:47:41 följande:
    Det behöver inte vara en privatperson. Bland viss förskolepersonal finns det en anmälningskultur. Jag tror de gått kurser där de lärt sig att de ska anmäla minsta misstanke, vilket de tolkar bokstavligt. Det är då något som socialtjänsten studsar på direkt - ibland. Ibland inte. Jag motsäger mig inte att socialtjänsten startar en utredning. Det jag tycker är märkligt och felaktigt att det första steget i denna process är att omhänderta barnen. Det andra att starta en utredning och ta kontakt med föräldrarna. Det borde rimligen ske i motsatt ordning om befogat.
    Du menar att de gått kurser som utbildar dem i deras lagstadgade anmälningsskyldighet? Kurser som säger att det inte är anmälningspliktig personal som skall värdera och utreda misstankarna, utan att alla misstankar om att barn far illa skall anmälas och att det är socialtjänsten som skall utreda?

    Toppen tycker jag. Såna kurser kan man inte få nog av bland anmälningspliktig personal.
    Är du bara pantad, eller är du dum i huvudet på riktigt?
  • Anonym (X)
    Anonym (Kritisk förälder) skrev 2024-06-22 21:07:25 följande:
    Hur menar du då?
    Föräldrarna hotar barnen med att om de berättar så kommer de att lämnas bort och får aldrig komma hem igen. Barn är väldigt lojala mot sina föräldrar. Det utnyttjar vissa föräldrar. 
  • Anonym (Kritisk förälder)
    Smecker skrev 2024-06-22 21:06:47 följande:
    Problemet som jag ser det är att okunniga människor har fri och oövervakad tillgång till internet.

    Nej, det är inte så socialtjänsten fungerar. Du behöver läsa på lite om socialrätt och barnskyddslagstiftningen, Socialstyrelsen har en hel del kunskapsstöd alldeles gratis på internet.

    En fråga: Givet att det inte finns ett perfekt system och att det kan bli fel, vilket fel skulle du välja - ett system där barn omhändertas lite för tidigt, eller ett system där barn omhändertas lite för sent?
    Jag delar inte din erfarenhet, men om du påstår att jag har fel, att barn inte kan omhändertas på beslut direkt av socialtjänsten (trots att jag vet att de gör just det) får du gärna hänvisa till aktuellt lagrum. 

    Din sista fråga är svår att ge ett entydigt svar på. Jag ser det inte som att man kan gissa och göra lite hur som. Beslut måste föregås av en gedigen utredning. 
    Är ungefär som om en läkare skulle stå och chansa vid operationsbordet. Operera bort organ på patienterna lite slumpmässigt för det KAN ju vara så att att någon har drabbats av cancer, men vi finner inte att vi har tid att göra en grundligare utredning, så därför opererar vi bort din tjocktarm just in case... 
  • Anonym (Kritisk förälder)
    Anonym (X) skrev 2024-06-22 21:14:43 följande:
    Föräldrarna hotar barnen med att om de berättar så kommer de att lämnas bort och får aldrig komma hem igen. Barn är väldigt lojala mot sina föräldrar. Det utnyttjar vissa föräldrar. 
    ...och om det motsatta händer? Att barnen hotas att berätta vad de varit med om, för annars får de inte träffa sina föräldrar?
Svar på tråden Är det verkligen rimligt att SOC bara kan omhänderta barn hur som helst?