Är det verkligen rimligt att SOC bara kan omhänderta barn hur som helst?

Denna typen av omhändertaganden är unika. Detta handlar exempelvis om att det skulle komma in en misstanke om sexuellt våld mot barnet.

Då är det viktigt att man kan förhöra barnen direkt utan att föräldrarna ska kunna hota, manipulera eller liknande sina barn. 

Däremot är det otroligt viktigt att man har respekt för barnen och att polisen inte bara stormar in i ett klassrum och tar barnet utan att detta sker ytterst diskret under en rast. 

Efter detta åker barnen till ett särskilt specialistcenter där man förhör barn. Sedan gör socialtjänsten en bedömning efter detta. 

Den här typen av omhändertaganden är absolut inte norm. Det handlar om mycket allvarliga anklagelser. Tänk om en tjej sitter i skolan, det finns misstankar om grovt hedersförtryck att att flickan ska giftas bort till en 45 årig man trots att hon är 14 år. Barnet ska tas ut ur landet. Ska man ringa föräldrarna då, så föräldrarna snabbt kan ringa storebror som går på samma skola och tvinga honom ta med lillasyster hem och sedan hotar han henne till livet om hon säger ett ord till polisen sedan när de kommer. 

Det här är helt ologiskt. Vi har otroligt många flickor nu under sommarlovet som inte kommer att komma tillbaka till hösten. Så detta är otroligt viktigt. Barnen måste gå först 

uppenbart att ts bara vill trolla med oss. för så otroligt naiv att tro att ?men prata med föräldrarna först? hjälper.

du vet att det finns pappor som våldtar sina döttrar va? Att det finns mammor som misshandlar sina barn? Pappor som misshandlar sina barn? Vet du om att barn mördas av sina föräldrar? Hört om hedersvåld?

tänk lite med pantskallen. Om en dotter är utsatt för hedersförtryck, är rädd för sitt liv. och vågar anförtro sig för någon om detta, då ska soc alltså bara ringa pappan och fråga? Vad tror du reaktionen skulle bli? Tror du pappan skulle erkänna? Hur tror du dottern blir behandlad av denna pappan när hon kommer hem? tror du att den dottern skulle få överleva? Eller tror du att den dottern skulle få bo kvar i sverige och inte skickas till farbror i hemlandet?

men du bryr dig väl inte. Hellre att en dotter eller son dör istället för att föräldrar ska utredas ordentligt med barnen på ett säkert ställe. eller hur vill du ha det?

hellre en anmälan för mycket, hellre ett omhändertagande för mycket. Än det omvända. Alla dagar i veckan. för barnen skull.

Du undrade varför folk tror att det är just er familj som är drabbad och ordet "oss" uttrycker att det gäller just er och inte föräldrar i största allmänhet.

Jag anser att barn behöver skyddas och det är samhällets uppgift. Barn ska tas på allvar och bli trodda. Inte vara rädda för vad nu föräldrarna kommer säga. Att vi ska förhöra föräldrar innan är = förhöra förövare innan. 

Om man inte har något att dölja och det barnet sagt inte stämmer så kommer det visa sig och lösas. 

Soc är till för att skydda barn inte föräldrar. Föräldrar är vuxna och kan föra sin egen talan. Därför finns det instanser som skyddar barn. 

Det går inte att garantera att man hinner fånga upp föräldrarna, som man återigen inte kan frihetsberöva, och sedan kvarstår ju det faktum att barnet, om det är utsatt för det som anklagelserna gäller, naturligtvis ändå inte ska vara kvar i hemmet.

Som jag sagt förut, handläggarna på soc kommer att informera om anklagelserna, det är från dem man får höra vad det gäller. Man behöver inte lyssna på inspelningen för att förstå det de säger.

Du förstår fortfarande inte det här med personlig integritet för barnets del? Där en ev. förövare inte alls ska sitta och lyssna på det som ett barn i en ev. utsatt situation har tagit mod till sig att berätta? Tänk lite till på den du.

Därför att det är deras jobb att bedöma allvarlighetsgrad mm för att kunna fatta rätt beslut. Föräldrarna har ingen som helst anledning att lyssna annat än nyfikenhet eftersom de kommer att informeras av handläggarna vad saken gäller.

Jag har sagt dessa saker nu tre (?) gånger, varför har du så svårt att förstå?

Du läser in väldigt mycket i sådant som jag aldrig uttryckt. Nej, jag undrar inte varför. 
Jag ställer bara ut en fråga om det är rimligt att socialtjänsten arbetar på det här viset och med "oss" menar jag oss föräldrar som kollektiv, för det är nämligen vi som drabbas av när det fungerar dåligt. 

Hur tycker du man ska göra med ett barn som går till skolpsykologen och varit där många gånger tills barnet slutligen berättar om att pappa våldtog mig. Psykologen måste göra en orosanmälan och i detta fall är det akut. Ska socialtjänsten då ringa föräldrarna innan det pratar med barnet själv? 

Jag förstår vad du säger, men finner det ändå väldigt märkligt att man som förälder ska behöva sitta och lyssna till någon slags hörsägen vad ens barn skulle ha uttryckt för främmande personer som dessutom gjort en inspelning. 
Är man inte intresserad av vad föräldrar har att säga innan man upphäver vårdnaden och sätter in någon annan, borde man rimligen inte vara intresserad över att prata sen heller. Jag förstår de föräldrar som blir upprörda. Skulle du inte själv bli det? Jag tror inte att det här handlar om personlig integritet för barnet utan något helt annat. 

Lisa har sagt till Anna, som berättat för Pia att hennes mamma slår henne. Pia har berättat detta till mig som jobbar på Socialtjänsten. Nu frågar jag dig Camilla som hennes mamma, vad du har att säga om det. Har du något att säga? Om vi låtsas att du är Camilla. Vad skulle du svara då?

Nej, då tycker jag att de borde kontakta polisen som kan kalla in pappan för förhör. Det borde väl vara en rimlig start?

Barnens egna ord är INTE hörsägen. Det är vittnesmål.

Vårdnaden upphävs inte, barnet blir bara tillfälligt (till att börja med) omhändertaget, även om det kan bli så senare. Självklart vill soc höra föräldrarnas svar på anklagelserna också! Och nej, det handlar inte om något annat än att skydda barnen. Om du undrar mer får du nog vända dig till en jurist eller högt uppsatt soc-chef för att få svar på hur man tog det beslutet i landet att föräldrarna inte ska höra inspelningarna. Jag har förklarat varför, men du verkar inte tycka att det är ett tillräckligt skäl....