Är det verkligen rimligt att SOC bara kan omhänderta barn hur som helst?

Men suck!! Det vi alla har sagt flera gånger om att föräldrarna kan tänkas hota barnen, muta eller på annat sätt påverka dem! Därför ska föräldrarna INTE veta om vad ärendet gäller innan man hört barnen! Driver du med mig??

De låter som att de inte litar på föräldrarna. Varför ska de då vänta så länge med att höra barnen om de är så rädda för barnens fysiska och psykiska välbefinnande? 

Och sedan det där med att inte lämna ut förhören till vårdnadshavarna efteråt. Vad ska det tjäna till? 'Om socialsekreterarna ändå ska återge vad barnen sagt, kan ju föräldrarna ändå få höra direkt från källan. De borde ju skapa högre trovärdighet och tyngd kan jag tycka. Annars kan ju föräldrarna tro att socialsekreterarna fabricerat vad barnet skulle ha sagt. 

Du har fått de här svaren flera gånger i tråden, jag orkar inte med denna mentala vägg längre.

Jag har funderat mycket på det. Hur kan vår handläggare leva med sig själv efter vad hon har gjort. Men grejen är att Soc in i det sista hävdade att vi föräldrar gjorde fel och var tvugna att ändra oss (trots att psykologerna, och sen även läkare, sa tvärtom). Jag tror att de ljög för sig själva för att stå ut, helt enkelt. (Eller så var de bara jäkligt inkompetenta och korkade.) 

Vi har gott hopp att få Soc kritiserade av IVO. Men ersättning för lidande och förlorad arbetsinkomst vet jag inte om man kan få när det är Soc. som gjort fel. Jag skulle ju önska att de ansvariga blev personligen ställda inför rätta och straffade, som vem som helst annars som stalkar, trakasserar och är våldsam mot barn skulle bli.  

Det borde ju vara två olika saker nästan . En del med er tvist om vem som hade rätt. En rättsfråga i hur deras agerande i sig påverkat era barn negativt. Lite som att en polis kan bli anmäld för övervåld.

Jag tror att det beror på att du inte har några bra argument.

Barnens integritet skyddas inte bättre genom att barnförhören beläggs med sekretess mot föräldrar, samtidigt som socialsekreterarna ska referera dem i samtal med föräldrarna. Jag ser enbart en risk i att referat blir felaktiga. Men ser du något annat får du gärna utveckla det och inte hänvisa till någon "integritet" som ändå inte finns där. Det enda sättet skulle då i så fall vara att inte nämna alls vad barnen sagt, men då blir det å andra sidan väldigt svårt att bemöta. 

Du är inte för barnets bästa och det är sorgligt. Helt rimligt att socialtjänsten agerat. 

Du är inte för barnets bästa och det är sorgligt. Helt rimligt att socialtjänsten agerat. 

Du är inte för barnets bästa och det är sorgligt. Helt rimligt att socialtjänsten agerat. 

Min mamma fanns inte med, sen jag var 4. Jag vet faktiskt inte varför. Först i tonåren, när vi äntligen kom ifrån pappa, hörde jag något om henne.

Ibland bodde vi hos någon eller på hotel eller vandrarhem ett tag när vi flyttade. Tre gånger bodde vi i husvagn/husbil. Jag vet inte hur pappa löste jobb och inkomst, jag var ett barn. Skola bara gick vi till.