• Anonym (Bonusmamman)

    Hemma själv med sommarlovsledig bonus

    Är hemma från jobbet nu på heltid i väntan på förlossning av min förstfödde. Min mans barn, 10 år gammal, bor här mestadels och har umgänge med sin mamma varannan helg.

    Min man har valt att inte ha barnet på fritids i sommar men kommer själv jobba heltid.

    Jag känner mig frustrerad över att jag nu förväntas passa upp på barnet genom att fixa mat, vara tillgänglig, ta med på aktiviteter och anpassa mitt eget schema för att barnet är hemma. Hade jag fått välja hade barnet varit på fritids, men det är inte jag som bestämmer det.

    Min man ser inte problemet som jag upplever och är dels av åsikten att barnet inte kräver så mycket uppassning, samtidigt som han tycker att jag kan ordna lunch till barnet när jag ändå är hemma och ska äta själv, och dels anser att jag får vänja mig vid detta då jag snart har ett eget barn på heltid.

    Jag känner mig dum om jag nu åker iväg under en dag och umgås med vänner eller familj, eller om jag inte ser till att barnet exempelvis har mat och sånt. Dessutom känns det inte bra att lämna barnet ensamt längre stunder trots att det egentligen varken är mitt val eller ansvar (enligt mig).

    Dessutom är jag som höggravid ju hemma för att vila upp mig, vilket blir svårt när jag förväntas passa upp barnet och vara mitt i leken med barnet och dennas sommarlovslediga kompisar som springer ut och in.

    Hur tänker ni kring detta och hur hade ni själva agerat?

  • Svar på tråden Hemma själv med sommarlovsledig bonus
  • Anonym (ABC)
    Anonym (Bonusmamman) skrev 2020-06-17 09:22:37 följande:
    På vilket sätt är premisserna vidriga? Jag tänker att det krav jag ställer är att barnets föräldrar tar ansvaret för sitt barn, hur är det vidrigt? 

    Jag både ser problemet och tycker att du förstorar det.  Jag förstår att du vill vara ifred och det är inte ditt barn, men du kan inte skicka iväg barnet till fritids bara för att du ska få vara ensam.

    En 10-åring skulle jag säga normalt inte går på fritids. Det gjorde inte min äldsta som 10-åring och tvivlar på att min yngsta kommer göra det nästa år vid 9 års ålder. Att skicka honom på fritids i den åldern skulle handla om att skicka bort honom för att du ska få vara ifred och inte att han ska gå där för att han faktiskt behöver tas om hand. Om du inte hade varit hemma så kanske han hade varit hemma själv med kompisarna och fått hjälp med färdiga luncher att plocka fram. 

    Om han har sommarlovslediga kompisar så borde ni styra in så att de spenderar ungefär lika mycket tid hos varje kompis vilket ger dig helt fria dagar. Och de dagar de är hemma hos er så räcker det med att du fixar lunch (och om du är trött så får väl pappan göra det dagen innan som bara är att värma eller kall lunch som bara är att plocka fram). I övrigt så är det väl bara för dig att åka iväg om du vill det.

    Som jag ser det så ställer du just nu kravet att mamman och pappan ska ta ett större ansvar för sitt barn än vad de hade behövt göra om du inte var med i bilden i och med att du inte vill låta barnet hänga hemma som en normal 10-åring ofta gör på somrarna. 
  • Anonym (M)

    Men vad i helvete?!?! Det hade jag aldrig accepterat! Packa en väska och dra iväg, han får lösa det. Du är inte hans gratis nanny.

  • Anonym (ABC)
    Anonym (M) skrev 2020-06-17 17:11:25 följande:

    Men vad i helvete?!?! Det hade jag aldrig accepterat! Packa en väska och dra iväg, han får lösa det. Du är inte hans gratis nanny.


    Antagligen så blir det inte något större problem om TS åker iväg. Lite meck med att fixa lunch som sonen kan ta fram och kanske lite mer planering kring vem som äter lunch var (om det är kompishäng på dagarna). Men i övrigt så klarar sig ju en 10-åring själv. 
  • Ess
    Xenia skrev 2020-06-17 16:00:47 följande:

    En tioåring behöver iaf tillgång till en vuxen. Bonusen har ju inget val, varken mamma eller pappa finns tillgänglig under dagarna, bara TS.


    Föräldrarna finns tillgängliga via telefon, vill hen ha support så får hen ringa någon av dem.
  • Anonym (I)
    Xenia skrev 2020-06-17 16:00:47 följande:

    En tioåring behöver iaf tillgång till en vuxen. Bonusen har ju inget val, varken mamma eller pappa finns tillgänglig under dagarna, bara TS.


    Eller så kan hen gå på fritids.

    Det framgår inte om barnet vill vara med TS hela sommaren eller om pappan vill låtsas framför lärarna att han tar ansvar för sitt barn...
  • Ess
    Anonym (ABC) skrev 2020-06-17 17:22:48 följande:

    Antagligen så blir det inte något större problem om TS åker iväg. Lite meck med att fixa lunch som sonen kan ta fram och kanske lite mer planering kring vem som äter lunch var (om det är kompishäng på dagarna). Men i övrigt så klarar sig ju en 10-åring själv. 


    Varför kan han inte styra upp det så nu?

    Så slipper ts att bry dig överhuvudtaget och kan göra vad som passar henne.
  • Neqbeth
    Anonym (ABC) skrev 2020-06-17 16:55:16 följande:

    Jag både ser problemet och tycker att du förstorar det.  Jag förstår att du vill vara ifred och det är inte ditt barn, men du kan inte skicka iväg barnet till fritids bara för att du ska få vara ensam.

    En 10-åring skulle jag säga normalt inte går på fritids. Det gjorde inte min äldsta som 10-åring och tvivlar på att min yngsta kommer göra det nästa år vid 9 års ålder. Att skicka honom på fritids i den åldern skulle handla om att skicka bort honom för att du ska få vara ifred och inte att han ska gå där för att han faktiskt behöver tas om hand. Om du inte hade varit hemma så kanske han hade varit hemma själv med kompisarna och fått hjälp med färdiga luncher att plocka fram. 

    Om han har sommarlovslediga kompisar så borde ni styra in så att de spenderar ungefär lika mycket tid hos varje kompis vilket ger dig helt fria dagar. Och de dagar de är hemma hos er så räcker det med att du fixar lunch (och om du är trött så får väl pappan göra det dagen innan som bara är att värma eller kall lunch som bara är att plocka fram). I övrigt så är det väl bara för dig att åka iväg om du vill det.

    Som jag ser det så ställer du just nu kravet att mamman och pappan ska ta ett större ansvar för sitt barn än vad de hade behövt göra om du inte var med i bilden i och med att du inte vill låta barnet hänga hemma som en normal 10-åring ofta gör på somrarna. 
    Min 9 åring är iaf inte så självgående. Han överlever absolut en dag själv, kan ta något att äta, gör inget så pass dumt att han skadar sig, kan ringa om det är ngt.

    Men det blir "överlever", inte en tillvaro jag tycker är okej över tid som normal. Han kommer att äta onyttigt, inte på regelbundna tider och kanske inte ens riktig mat, utan går och tar det som lockar för tillfället när han blir sugen. Han skulle antagligen sitta framför en eller annan skärm hela dagen, skulle han träffa kompisar skulle de också sitta framför skärmar om ingen vuxen styrde upp det.

    Kan vara okej någon dag då och då om ingen bättre lösning finns i sikte, men ett helt sommarlov i streck? Jag tycker inte det känns okej.
  • Anonym (Bonusmamman)
    Anonym (X) skrev 2020-06-17 15:16:23 följande:

    Är i liknande situation. Bonusbarnen har sommarlov och går inte på fritids. Jag jobbar hemifrån men förväntas ändå kunna ta hand om dem, fixa frukost, lunch etc när han är på jobbet. Jag äter sällan lunch själv så för mig blir det ju extrajobb. Dessutom mycket svårare att jobba med massa ljud runtomkring och mer disk, tvätt, städ. Blir mest less på bara att det bara förutsätts att jag ska ta detta för att jag råkar vara hemma.

    Jag tycker att du ska kunna åka iväg och göra det du vill och inte behöva passa upp nånting. Hans barn, hans ansvar. Fel av honom att inte fråga och inte ta in vad du känner och vill.


    Tycker din situation låter mycket värre, hur tusan ska du kunna jobba om du samtidigt ska agera fritidsfröken? Fick du vara med i beslutet att barnet inte ska gå på fritids? Hur tänkte din partner?
  • Anonym (Bonusmamman)
    Xenia skrev 2020-06-17 15:57:57 följande:

    Här är ju två problem.

    Det ena är din mans bristande respekt för dig, att han bara kör över dig. Du verkar acceptera det trots att du är irriterad. Alltså kommer det beteendet att fortsätta.

    Det andra är ditt bristande intresse för ditt bonusbarn. Det kan ha att göra med det första. Du borde påpeka för din man att om han vill att du och bonusbarnet ska få ett bra förhållande, så motverkar han det med sitt sätt. Din irritation över din mans handlande kommer att gå ut över barnet.

    Ingen begär att du ska älska ditt bonusbarn som ditt eget barn. Men du behöver se hen som en medlem av din familj, inte som en inkräktare. Jag tycker vad du skriver verkar illavarslande. Tycker du att hen är illa uppfostrad? Det är i så fall de biologiska föräldrarnas fel.


    Jo, jag håller med dig. Har påpekat båda delarna för honom men han vägrar förstå. Jag tycker absolut barnet är ouppfostrat och det blir mycket skrik och härj och saker som slängs runt, inte plockas undan osv. Vilket jag också påtalar gång på gång utan förändring. Har aldrig levt med ett barn tidigare så har svårt att veta om det är ett normalt beteende eller inte, men jag var inte så som barn.
  • Anonym (I)
    Xenia skrev 2020-06-17 15:57:57 följande:

    Här är ju två problem.

    Det ena är din mans bristande respekt för dig, att han bara kör över dig. Du verkar acceptera det trots att du är irriterad. Alltså kommer det beteendet att fortsätta.

    Det andra är ditt bristande intresse för ditt bonusbarn. Det kan ha att göra med det första. Du borde påpeka för din man att om han vill att du och bonusbarnet ska få ett bra förhållande, så motverkar han det med sitt sätt. Din irritation över din mans handlande kommer att gå ut över barnet.

    Ingen begär att du ska älska ditt bonusbarn som ditt eget barn. Men du behöver se hen som en medlem av din familj, inte som en inkräktare. Jag tycker vad du skriver verkar illavarslande. Tycker du att hen är illa uppfostrad? Det är i så fall de biologiska föräldrarnas fel.


    Och problem 1 beror ofta på problem 2.

    Men det är såklart inte barnets fel.

    ;(
Svar på tråden Hemma själv med sommarlovsledig bonus