Hemma själv med sommarlovsledig bonus

Varför ska kvinnor ta ansvar för andras barn bara för att de är kvinnor?

Jag är också skilsmässobarn. Mina föräldrar separerade när jag var 2 år. Min mamma har haft en sambo sen jag var 2,5 år. Mammas sambo har aldrig behövt ta ansvar för mig. Ingen har någonsin krävt av honom att han minsann ska ta ansvar för mig. Jag har två föräldrar som varit kompetenta nog att se till att jag har haft det bra. Han har inte varit "medförälder" för mig. Varför ska han ha varit det?

Sen kan man självklart skapa en vettig relation till sitt bonusbarn ändå som "extravuxen" till barnet (något som inte TS verkar ha intresse av däremot) och inte se bonusbarnet som något "jobbigt bihang" till den biologiska föräldern. Men att som biologisk förälder säga "det är klart att barnet kan vara hemma eftersom du är hemma" och tro att det gynnar relationen mellan särkullsbarnet och den "nya" partnern är helt vansinnigt.

Varför ska kvinnor ta ansvar för andras barn bara för att de är kvinnor?

Jag är också skilsmässobarn. Mina föräldrar separerade när jag var 2 år. Min mamma har haft en sambo sen jag var 2,5 år. Mammas sambo har aldrig behövt ta ansvar för mig. Ingen har någonsin krävt av honom att han minsann ska ta ansvar för mig. Jag har två föräldrar som varit kompetenta nog att se till att jag har haft det bra. Han har inte varit "medförälder" för mig. Varför ska han ha varit det?

Sen kan man självklart skapa en vettig relation till sitt bonusbarn ändå som "extravuxen" till barnet (något som inte TS verkar ha intresse av däremot) och inte se bonusbarnet som något "jobbigt bihang" till den biologiska föräldern. Men att som biologisk förälder säga "det är klart att barnet kan vara hemma eftersom du är hemma" och tro att det gynnar relationen mellan särkullsbarnet och den "nya" partnern är helt vansinnigt.

Är hemma från jobbet nu på heltid i väntan på förlossning av min förstfödde. Min mans barn, 10 år gammal, bor här mestadels och har umgänge med sin mamma varannan helg.

Min man har valt att inte ha barnet på fritids i sommar men kommer själv jobba heltid.

Jag känner mig frustrerad över att jag nu förväntas passa upp på barnet genom att fixa mat, vara tillgänglig, ta med på aktiviteter och anpassa mitt eget schema för att barnet är hemma. Hade jag fått välja hade barnet varit på fritids, men det är inte jag som bestämmer det.

Min man ser inte problemet som jag upplever och är dels av åsikten att barnet inte kräver så mycket uppassning, samtidigt som han tycker att jag kan ordna lunch till barnet när jag ändå är hemma och ska äta själv, och dels anser att jag får vänja mig vid detta då jag snart har ett eget barn på heltid.

Jag känner mig dum om jag nu åker iväg under en dag och umgås med vänner eller familj, eller om jag inte ser till att barnet exempelvis har mat och sånt. Dessutom känns det inte bra att lämna barnet ensamt längre stunder trots att det egentligen varken är mitt val eller ansvar (enligt mig).

Dessutom är jag som höggravid ju hemma för att vila upp mig, vilket blir svårt när jag förväntas passa upp barnet och vara mitt i leken med barnet och dennas sommarlovslediga kompisar som springer ut och in.

Hur tänker ni kring detta och hur hade ni själva agerat?

Jag anser även att det gäller männen som ger sig in i relationer med kvinnor som har barn sen tidigare så du behöver inte göra detta till någon feministfråga.

När min partner var arbetslös så var det självklart att han hade mitt barn hemma på lov när jag jobbade, han även hämtade och lämnade på förskola/skola så att det inte skulle bli så långa dagar då jag jobbade heltid med 30 minuters resväg till jobbet. Jag gjorde tydligt i början av relationen att ska detta vara något seriöst så räknar jag med att han ställer upp som en förälder och inte gör något skillnad på mitt och vårat gemensamma barn.

Du verkar vara en bra förälder!

Det övergår mitt förstånd att man vill vara tillsammans med någon som inte är intresserad av en relation med ens barn.

Vad är ts man för typ som vill vara tillsammans med henne? De förtjänar antagligen varandra. Sorgligt.

Du verkar vara en bra förälder!

Det övergår mitt förstånd att man vill vara tillsammans med någon som inte är intresserad av en relation med ens barn.

Vad är ts man för typ som vill vara tillsammans med henne? De förtjänar antagligen varandra. Sorgligt.