• Anonym (...)

    Nej jag vill inte ha ditt barn på köpet..

    Kräks på föräldrar som tror att man blir tillsammans med deras barn oxå. Kommentarer som "om det inte funkar" mellan dig och mitt barn så blir det inget. Så jävla drygt.. Säg direkt att ni letar efter en pappa/mamma till eran unge istället för att slösa på folks tid! Jag blir tillsammans med ngn för att jag älskar den personen inte för att jag vill vara förälder till ngn som redan har föräldrar!

  • Svar på tråden Nej jag vill inte ha ditt barn på köpet..
  • Anonym (Been there done that)

    Jag är exemplet på att "den nya får ta över föräldrarollen"... inte bara från pappan som jag var tillsammans med utan barnens mamma hans exfru la över också på mig - plötsligt så hade vi barnen på heltid, pappan satt med mobilen i tv soffan helatiden när han inte var på jobbet och jag och barnen var en enad front som ingen riktigt av biosarna ville beblanda sig i... stannade en bra stund bara för barnens skull för jag kunde ju inte lämna dem.. tillslut orkade jag inte mer och började packa och då började pappan ta ansvar och jag flyttade ut.

  • Anonym (m)
    Anonym (samma) skrev 2016-05-25 05:51:11 följande:

    Om man ska generalisera litegrann så bryr sig karlar inte om lite skit i hörnen och skrynkliga kläder. Helt okej men många kvinnor står inte ut med det. Det är därför de städar, viker och donar. Helt okej det med. Så länge de själva är nöjda med det.


    Om vi säger att det är så så är det just av den anledningen som jag städar. Städar inte jag blir jag irriterad på att det är stökigt. Så det kan jag leva med MEN för den sakens skull så kommer jag inte vika barnets (eller mannens) tvätt och inte städa i barnets rum. Det anser jag är hans uppgift isåfall och särskilt tydligt markerar jag det genom att informera om att jag är den som håller rent i våra gemensamma ytor. Vill han sen inte städa sitt barns rum eller vika sitt barns tvätt så bryr Jag mig inte det minsta om det. Det som direkt rör mig fixar jag men resten struntar jag i
  • Anonym (D)

    "Barnen kommer alltid först" är en fras som ständigt kastas runt här inne. Kan nån förklara för mig vad det innebär? Exempel på situationer då barnen alltid måste gå först för att som jag förstår det enligt många här, inte bli skadade för livet och få en jättedålig relation till sin förälder?

  • Anonym (m)
    Anonym (samma) skrev 2016-05-25 05:48:16 följande:

    Alla gör givetvis som de själva vill. Och oftast hittar ju likasinnade varandra, som tur är.

    Bra att du vet vad du blir lycklig av och var dina gränser går. Inte alla som vet det. Men alla tänker och tycker inte som du. Det är precis lika okej.


    Menar du alltså att det är okej att en i hushållet gör allt och den andra inte lyfter ett finger? Särskilt när den som inte lyfter ett finger även är den som har ett barn som stökar ner och genererar mer smuts och tvätt? Min sambo är bekväm och skulle absolut låta mig göra det om jag gjorde det. Det är så det var tidigare,jag höll på och vek allas tvätt tills jag insåg att han Aldrig gjorde detsamma. Då sa han att sådant inte är viktigt för honom och då har jag sedan dess tryckt ner deras tvätt i en ikeakasse så får han göra vad han vill med det. Not by problem.
  • smulpaj01
    Anonym (D) skrev 2016-05-25 07:28:15 följande:

    "Barnen kommer alltid först" är en fras som ständigt kastas runt här inne. Kan nån förklara för mig vad det innebär? Exempel på situationer då barnen alltid måste gå först för att som jag förstår det enligt många här, inte bli skadade för livet och få en jättedålig relation till sin förälder?


    Va? Hur kan man inte förstå att barnen alltid går före en partner? Dom är små och behöver tillsyn, partnern är vuxen och får ta hand om sig själv!
  • Anonym (Har egna-det räcker)
    smulpaj01 skrev 2016-05-25 07:37:04 följande:

    Va? Hur kan man inte förstå att barnen alltid går före en partner? Dom är små och behöver tillsyn, partnern är vuxen och får ta hand om sig själv!


    Gäller det bara småbarn eller ochså vuxna barn?
  • Anonym (samma)
    Anonym (D) skrev 2016-05-25 07:28:15 följande:

    "Barnen kommer alltid först" är en fras som ständigt kastas runt här inne. Kan nån förklara för mig vad det innebär? Exempel på situationer då barnen alltid måste gå först för att som jag förstår det enligt många här, inte bli skadade för livet och få en jättedålig relation till sin förälder?


    Som förälder kan man inte fortsätta leva som man gjorde tidigare om man vill sina barn väl. Barnen har behov och far illa om någon inte tillgodoser dem.

    Ett simpelt exempel. Man skiter inte att hämta sina barn på dagis för att kunna gå och sola solarium. Eller för att ens partner är ledsen och behöver uppmuntran. Ett annat exempel. Man köper nya vinterkläder till barnen innan man skaffar ny frisyr själv eller bjuder iväg sin partner på en weekendresa. Och om det är tajt om pengar väljer man bort sina egna vinterkläder för att man ska ha med barnens.
  • Anonym (m)
    Anonym (samma) skrev 2016-05-25 07:49:37 följande:
    Som förälder kan man inte fortsätta leva som man gjorde tidigare om man vill sina barn väl. Barnen har behov och far illa om någon inte tillgodoser dem.

    Ett simpelt exempel. Man skiter inte att hämta sina barn på dagis för att kunna gå och sola solarium. Eller för att ens partner är ledsen och behöver uppmuntran. Ett annat exempel. Man köper nya vinterkläder till barnen innan man skaffar ny frisyr själv eller bjuder iväg sin partner på en weekendresa. Och om det är tajt om pengar väljer man bort sina egna vinterkläder för att man ska ha med barnens.
    "Barnet går alltid först"-uttrycket slår lite fel om det är så man menar. Ingen normal människa skulle få för sig att inte hämta på dagis. Man hämtar på dagis, och när man är hemma så ser man efter sin partner som är ledsen. DÅ tycker jag att partnern kan gå först: om barnet då ska komma och avkräva uppmärksamhet bara för att så kan föräldern lugnt säga till barnet att barnet får göra något annat ett tag för att dennes förälder behöver trösta sin partner.. eller vad det nu kan vara som hänt. Inte betyda "barnet går alltid först" att föräldern även i den situationen ska skita i sin ledsna partner och gå och leka med sitt barn bara för att barnet vill det och inte klarar av att någon annan har uppmärksamheten en sekund?
  • sextiotalist
    smulpaj01 skrev 2016-05-25 07:37:04 följande:
    Va? Hur kan man inte förstå att barnen alltid går före en partner? Dom är små och behöver tillsyn, partnern är vuxen och får ta hand om sig själv!
    För mig är det en stor skillnad att man som förälder har ett ansvar över barnets mående och omvårdnad. Men i min värld så innebär inte det inte att barnen går först.
    För mig är min relation till min sambo, mitt barns andra förälder precis lika viktig som att jag har en bra relation till vår son. Vi har under hela tiden vi haft gemensamma barn (och även innan) varit noga med att vårda vår relation och det går faktiskt att kombinera detta med att han har barn sedan tidigare och ha gemensamma barn.

    Och så är det bara under några år som barnen är "hjälplösa", sedan blir barnen större och behöver inte sina föräldrar på samma sätt längre

    Men jag vet med all säkerhet, hade vi inte prioriterat varandra i vardagen, så hade vi inte tagit oss igenom det min sambo och jag har gjort och då hade det varit ytterligare ett barn med separerade föräldrar.
    Så efter över 20 års förhållande, med många motgångar och ändå hållit kärleken i liv så vet jag att det är lika viktigt att vårda vuxenrelationer (och ta hand om varandra) som att ha ett bra föräldraskap.
  • Anonym (samma)
    Anonym (m) skrev 2016-05-25 07:27:13 följande:

    Om vi säger att det är så så är det just av den anledningen som jag städar. Städar inte jag blir jag irriterad på att det är stökigt. Så det kan jag leva med MEN för den sakens skull så kommer jag inte vika barnets (eller mannens) tvätt och inte städa i barnets rum. Det anser jag är hans uppgift isåfall och särskilt tydligt markerar jag det genom att informera om att jag är den som håller rent i våra gemensamma ytor. Vill han sen inte städa sitt barns rum eller vika sitt barns tvätt så bryr Jag mig inte det minsta om det. Det som direkt rör mig fixar jag men resten struntar jag i


    Ja det är du det. Kul att du hittat nåt som funkar för dig. Men alla funkar inte likadant. Vissa skulle bli jättestörda av att bara veta att barnrummen är superstökiga oavsett vems ansvar de är och städa bara av den anledningen. Vissa andra har kanske den arbetsfördelningen i hemmet att mannen drar in pengarna medans kvinnan tar hemmet. Och slutligen bryr sig vissa såpass mycket om sina styvbarn att de faktiskt gör grejer för och åt dem av den anledningen. Men som sagt, alla är vi olika. Fortsätt som du gör om det passar dig.
Svar på tråden Nej jag vill inte ha ditt barn på köpet..