Småttingar med Knapp -Välkommen alla föräldrar, gamla som nya!

Creyla: Min son är inte heller prematur (tre veckor räknas ju inte) men jag har fått så fint stöd från alla här så jag har hängt kvar!
Även min lille (3 år) ska förmodligen börja på dagis i höst och jag är livrädd, hur ska han klara sig utan mamma? Nä, skämt å sido, det är mest alla infektioner jag fruktar.
 

Queen: Vad är det för väv du menar? Vi använder också kompress varje dag, men inte hjälper det...

Nu ska vi in till sjukan och lapisera S granulom för fjärde gången imorgon, sen borde det vara väck. Då kan ni ju fatta hur stort det var... haha.  
Har hört att det ska göra fruktansvärt ont att lapisera, men lilleman har legat och skrattat för att det kittlat så på magen. Nu verkar han ju visserligen inte känna smärta som en normal människa gör men det är bara så skönt att sjukhusbesök för en gång skull inte är obehagligt och ledsamt. 

Adni: Jodå, tecken gillar han. Även om han inte ännu börjat teckna så jättemycket så används dom få han kan väldigt mycket. Måste ju vara som en helt ny värld öppnar sig. Hemskt när man inte kan göra sig förstådd.

Skumboll: Haha...det var ju skönt att det inte bara är jag som är lite nojjig mamma.
För oss har ju det här med dom ständiga infektionerna som varit sen han föddes äntligen vänt nu i sommar så vi hoppas förståss det kan hålla i sig. Men jag vågar nog inte tro på det förrän jag ser det.

Jobbigt att behöva lapisera så mycket. Men skönt att lilleman iaf inte får ont. Vi får alltid förebygga med både bedövningssalva och smärtstillande tablett, annars har vi en mycket, mycket ledsen kille en bra stund efteråt sen.

Hej hej

Queen o t m..tack för omdirigeringen!
Skrev i en gammal tråd o blev inflyttad här för ett tag sen!

Har inte kommit mig för o skriva förrän nu igen bara..
Har en liten kille här som ska få knapp snart, han äter själv en tredjedel - hälften men det är ju inte tillräckligt vet vi ju!
Han är född i v 24 början på november o har eg varit "bra" på o äta sen han kunde o sondfri sedan han va 36 veckor.
Sen fick han en form av epilepsi som heter infantil spasm i juni, åt hur mkt som helst under en kortison behandling o sen efter det är intresset inte så stort, hungrig o äter fint men blir nöjd el trött snabbare.

Har haft sond sen i början på juli nu o om en månad ska han få knapp om inte tidigare.
Han har nu haft 3 spruckna trumhinnor på rad, avslutar penicillin o sen tar det 2-3 dagar innan det e dags igen, antagligen pga av sonden så har bakterier fått fästa..samma varje gång.

Annars e han e glad o nöjd kille som kämpar på o låter sig bli synad o klämd på!
Han e nu ca 10 månader, 6 korrigerat, äter välling, lite pureer o ibland lite infatrini på sen kväll om dagsintaget varit lite i underkant.

Just nu kan man inte känna nåt som tyder på cp-skada men det kan komma, precis som mkt annat kan komma m vår lille grabb.

För oss e det såklart viktigast att han e nöjd o kan förmedla detta o just nu kan han det superbra o har jättefin kontakt!

Skönt m en tråd där man kan få råd o info om det som väntar nu närmast!
Har mkt erfarenhet av knappar inom jobbet men såklart annorlunda när det e på sitt eget barn!

Har rätt mkt problem m  familjeliv men finns på facebook om nån vill så bara skriv ett meddelande!

Hoppas ni alla har det fint o får en skön helg tillsammans m era små
D3

Hej hej

Fått tid till o träffa barnkirurgen om 2½v...enligt sekreteraren så görs det då en bedömning  m 3 steg...dubbel brådskande´- brådskande - normal väntetid.

Suck...klagar inte men när man vet att nåt ska bli gjort vill man ju att det ska hända...
Peppar peppar...så har det varit lugnt nu m sonden, den har tom fått sitta ett par dagar o hela 5 dagar sen vi sluta m sista antibiotikan..men men han äter sämre, under de 10 dagar han stod på sista kuren åt han ofta mer än hälften av maten..mkt märkligt som man aldrig får svar på m maten...

Gjorde ett eeg häromdagen som vi fick svar på ikväll o det såg "fint" ut så medicinerna gör tydligen vad de ska..skönt att det här o nu är bra m det!

Hoppas ni har det bra alla¨o att barnen är nöjda, m mat i munnen eller magen!

Jaha. Då var det dags för ett litet bakslag så här när hösten smyger sig på och snuvorna kommer. E har kräkts en hel del och den här veckan (mån + tis) har hon fått behålla 3 av 8 mål som de gett på förskolan. Har gått lite bättre hemma men det är lite som kommer upp här med. Tur att hon fortfarande får mat i tarmen på natten så hon får i sig något, även om vi föräldrar bra gärna slapp den där pumpen om nätterna som ibland får för sig att larma x antal gånger per natt.

Hemma dricker E vatten fortfarande men hon frågar inte lika ofta efter det. Maten plockar hon med en liten stund, något kanske kommer in i munnen och vänder men det är inte så mycket. På förskolan vill hon varken det ena eller det andra... Hoppas att det bara har med snuvan att göra och att det vänder snart igen. Hon var ju ganska bra på att smaka i alla fall även om inget direkt svaldes (förutom lite yoghurt på förskolan ibland).

Har ni det bra i höstmörkret då? Hoppas att det går lite bättre än det gör för oss här!

Adni: ush ja förkyldningarna ställer till med mycket. E har också varit förkyld ett bra tag och förra veckan hade hon även feber. Då minskar intresset för att äta och kräkningarna ökar här med.

Senaste dagarna har E faktiskt ätit jättemycket... ätit några tuggor melon, ätit vindruvor och idag lite lassagne som jag gav till henne på egen tallrik. Känns som hon börjar våga mer och kommit på det där med att tugga och svälja. Dock blir det ju inga mängder och kräkningarna vill inte försvinna även när hon är helt frisk. Men detta känns ialla fall som ett stort framsteg. På dagis har hon velat dricka lite mjölk, men det vill hon aldrig hemma.

Kram på er!

Hej.

Var det svårt att lära era barn att dricka vatten och eventuellt annat? Hur gamla var de när det lossnade? Har ni något tips vad gäller typ av mugg, dryck mm.

G äter absolut inget, och sedan början av sommaren så är han ännu mindre intresserad än tidigare av mat i munnen. Inte heller vatten tycker han är ok.

Trots att vi träffar väldigt få människor, inte rör oss i affärer, dagis, tåg, bussar, så har G hunnit bli förkyld. Det verkar vara helt omöjligt att undvika. Slemmet och snoret av förkylningen stör honom jättemycket.

Klara:
Men vad duktig E är! Vår E fattar inte alls det där med att tugga och svälja. Hon tuggar någon gång i bästa fall sedan spottas det ut.
Vad trist att kräkningarna inte försvinner för er heller. Jag är sååå otroligt less på det. Har ju liksom levt med ett "konstant magsjukt" barn i 3 år! Vet inte hur vi ska få bukt med det. Ska ju växa bort men när då???

Förkylningen är bättre nu och hon har börjat dricka vatten igen men är fortfarande inte speciellt intresserad av att sitta med och äta. Hon håller ut i några minuter men sen vill hon iväg igen. På förskolan går det lite bättre och hon sväljer lite yoghurt ibland.

Coche:
Har inget tips tyvärr... E började dricka efter att hon blivit väldigt uttorkad efter en maginfluensa för 1½ år sedan ungefär. Hon var helt borta och kroppen agerde nog i försvar och hon började ta vatten på sked och svalde. Låg inne med dropp och hon blev bra fort, men efter det så fortsatte hon att dricka vatten. Mjölk smakar hon någon gång och likaså saft men det är vatten hon föredrar. E har aldrig tagit nappflaska utan det har varit mugg som funkat.