Hur kan ni påstå att det inte finns fattiga människor i Sverige?

Drägligt handlar om upplevelser, vad någon tycker är drägligt anser en annan är omänskligt. Alltså kan man inte diskutera i de termerna eftersom annars skulle miljonären kunna anse leva odrägligt.

I ditt resonemang ligger gränsen vid nöjen om jag tolkat det rätt. Och då ska man ställa frågan om fattiga ska få ha roligt om det inte är gratis? Jag anser tex att simhall och museum kan vara mer utbildning än nöje och att det då inte är en lyx, ingen rättighet men det ska vara en möjlighet.

Ska fattiga få ha roligt fastän det kostar pengar?

Jag tror att det finns en del, men det är i så fall i större delen av fallen för att föräldrarna super och röker bort alla pengar som skulle gått till mat, för att de har stora problem själva.

Och kom inte med nåt bullshit om att det aldrig är så, för jag känner barn som växt upp så!

Vad är dräglig levnadsnivå för dig? Att aldrig kunna gå på bio, besöka simhallen, hyra en film eller besöka ett lekland med kompisarna är inte drägligt för barn enligt mig!

Mina barn har aldrig varit utomlands. Förutom sent i höstas då jag lånade pengar av en släkting och under höstlovet åkte på "billig" resa till Turkiet med dem. De är i övre tonåren.
Lånet hoppas jag blir ett efterskänkt arv.

Vi har åkt skidor en gång när de var små. I Vemdalsskalet. Det var en höjdare!
Och vi har varit på Legoland två gånger under deras barndom. Korta resor med endast en dag på Legoland. Billigaste möjliga vandrarhemsboendet. Men dessa resor skedde när deras snåla far var med i spelet. Då var hushållets totala inkomster dubbelt så höga för fyra som inkomsterna under de senaste åren har varit för tre.

Min dröm är att kunna besöka barnens kusiner och min syster i USA. Biljetterna tur o retur kostar omkring 18000 i början av sommaren. Bor gör vi gratis hos syrran, men det kostar ju om man ska gör något där. Och så måste vi bidra med kostnaden för maten. Syrran har det än mer knapert än vi. Hennes två barn är lika gamla som mina.

Det hör egentligen inte hit, men mina barns far har nu dragit in månadspengen till dem, för att de tidvis bor hos honom. Han har en nettoinkomst som ligger 10000 kr högre än den gjorde för mig och barnen då jag hade dem full tid.
När jag gör en Provberäkning på honom och mycket generöst räknar att han skulle ha barnen nästan heltid och en hög hyra som jag tror är alldeles för hög, hamnar han på ett plus på 6400 kr. Och han har mage att påstå att han inte har pengar till barnens månadspeng!

I vårt speciella fall beror mina barns och min ekonomiska utsatthet till största delen på ett destruktivt förhållande, en kontrollerande och så snål far till mina barn, att han gör allt för att sko sig på dem och mig. Det fortsätter han med mot mig också.
De som kommer i kläm är hela tiden ungarna.

Men jag är stolt över mina söner. Den äldste har genom min försorg och mina ekonomiska umbäranden, redan lyckats göra sig ett artistnamn. Hade jag inte bidragit med lånade pengar till hans utrustning av olika slag, långa bilkörningar som kostade hundratals kronor bara de, uppmuntranden, pushningar och hjälp med att bygga hans självförtroende, hade han inte nått dit där han befinner sig idag. Han är ett geni inom sitt område och jag känner mig mycket delaktig i hans framgångar!

Barnen är det som har hållit mig uppe under hela deras levnad. För det har varit en ständig kamp om att lyckas stjäla tid till min egen person, till mitt företagande - för att kunna kompetensutveckla / plugga till en utbildning med bättre möjligheter till dräglig försörjning och en strid på kniven då jag hade egna yrkesrelaterade engagemang som gav en chans att kunna träffa andra inom mitt yrke och en evig kamp om rätten till ett eget liv utanför hemmets marktjänst och de mycket krävande typiska kvinnoanställnnigar som jag har haft.

Kort sagt har jag blivit ständigt motarbetad och utnyttjad både som piga och ekonomiskt under 15 års förhållande under samma tak. Och det är inte slut så länge barnen inte står på egna ben. Trots att jag lyckades bli kvitt och av med den som förstörde våra liv för fyra år sedan.

Välkommen tillbaka i tråden när du har en 13 åring och inte får mer än underhållsstöd samt saknar möjlighet att försörja dig själv eller barnet så ni lever på försörjningsstöd. Det är betydligt tuffare än med en 3 åring.

 Jag anser att det är drägligt trots att man inte kan göra de där sakerna - vi hade inte ens tv när jag var barn, och det saknade jag aldrig. Finns det verkligen barn idag som inte ens får besöka simhallen med skolan? Mina barn får inte åka till simhallen mycket mer än det! 
 Och även om man inte kan något av det där så tycker jag inte att det kan räknas som odräglig levnadsnivå för ett barn!
  En odräglig levnadsnivå i mina ögon är om ett barn inte har mat, kläder och tak över huvudet.

Ja det finns skolor som sparat in på simundervisningen och låter dem plaska runt i sjön i juni istället. Och det är gott om de kommunerna.

Att du inte hade TV, vad säger det? Om du inte är född för ca 10 år sedan så har du en hel del samhällsutveckling att ta hänsyn till.
Tex var barn ute och lekte mycket mer än vad de gör idag. Man kan tycka vad man vill om det men man ska inte tvinga ut fattiga bara för att det saknas andra vettiga alternativ. Vad tror du den påtvingade, samhällsstipulerade segregeringen kan leda till på sikt?

Det du talar om är absolut fattigdom, här diskuteras relativ fattigdom. Visste du att det är skillnad på de begreppen?

Att tvinga barn från fattiga familjer vara ute och leka i stället för att sitta inne och spela dataspel kanske kan råda bot på det faktum att låginkomsttagare och deras barn i mycket högre utsträckning är överviktiga.

Nej, det gör den inte enligt trådstarten och andra som använder sig av samma definition; det handlar om bra mycket större mariginal än så.

Jag hoppas för din egen skull att du är ironisk. Ett tips är att du skriver ut det då eftersom ironi är extremt svårt att få fram i text.

Du har inte funderat på om överviktproblematiken kan ha att göra med att föräldrar inte har råd att låta barnen gå på aktiviteter. Eller att gymnastikundervisningen skurits ner rejält i skolorna?

Men det är säkert bättre att straffa en hel grupp för att några har problem. Vad ska vi göra härnäst, införa motbok så att fattiga inte kan handla alkohol? Inkomstkontroll på biografer så att fattiga går ut i friska luften istället för att sitta inne på en bio och låta sig roas?