Hur kan ni påstå att det inte finns fattiga människor i Sverige?

Ebba har säkert nåt att lära hon med men Gustav då, han som jag frågade om? 

Du anser att han är fattig (eftersom du oreserverat köper RB:s definition) men det enda han verkar sakna är ett par hip-hop-jeans om man ska tro artikeln om honom. Vad kan han lära sig om att vara ”fattig”? 

Om det inte vore så att Gustav råkade hamna i nom RB:s benämning av fattigdom – hade du då, efter eget övervägande, ansett att Gustav är fattig?

www.familjeliv.se/Forum-4-362/m64116381.html

Frågan i sig är i grunden varken dryg eller sarkastiskt. Däremot kan den säkert uppfattas som så om man står på andra sidan staketet och reservationslöst försvarar ex RB:s begrepp ”fattig”. 

Eller … jobbig … kanske den snarare upplevs som?! 

Gustav i artikeln RÄKNAS in som fattig av RB eftersom hans mamma vid något tillfälle under året erhållit socialbidrag. I artikeln framkommer ingenting som tyder på att de saknar vare sig mat, kläder eller boende men däremot har Gustav inte råd med ett par speciella moderiktiga jeans och detta beklagar han sig över, så jo jeansen har allt i världen med detta att göra. 

Är Gustav fattig (på riktigt, alltså), eller är Gustav ett bevis på att RB:s statistik kanske inte är helt rättvisande? Är det att vara fattig att vara hänvisad till Dressman? 

Gustav ställer upp på att kallas fattig i artikeln. Vad tror TS att han skulle kunna lära sig om fattigdom i en annan del av världen?

Fel fråga? För vem? Ja, det handlar om Sverige. Det handlar om Gustav som enligt RB och TS är ett fattigt barn men vars stora brist i världen, av det som framkommer, är att han saknar moderiktiga jeans. Gustav bor inte på ett härbärge så det om något är fel fråga i sammanhanget.

Fast för trådens skull: även om de flesta som får socialbidrag kan leva hyggligt i Sverige så räknas ALLA dessa som ”fattiga”. Enligt definitionen hos RB och i TS.