Anonym (jobbigt) skrev 2011-01-04 19:38:16 följande:
jag ser inte riktigt problemet, du har ju faktiskt redan en tjej och var glad för det.
Vid min första graviditet ville jag ha en tjej, tog inte reda på könet innan och fick en chock när det kom en pojk, jag hade hoppats SÅ mycket på att det skulle vara en tjej, jag har tagit hand om min son och älskar honom, men jag önskar fortfarande 5 år senare att han skulle varit en tjej.
Sen blev jag gravid igen, denna gång shoppade jag flickkläder för jag ville inte ha något annat än en tjej, tog reda på könet i v 18 och det var en pojk det med :( Nu var jag mer förberedd men istället gick jag och sörjde resten av graviditeten över en pojk till, jag vill verkligen inte ha 2 pojkar och här sitter jag med två stycken, förvisso helt friska underbara snälla barn, men hade jag fått välja så skulle de ha varit flickor.
Så var glad över att du åtminstone har en flicka om du nu får en pojk, det kunde ha varit värre...
Sen så tycker säkert folk att jag är jätte hemsk som har mina tankar, mina barn vet dock inte om dem och kommer aldrig att få veta, jag får bita ihop och leva med det och kommer inte skaffa ett tredje barn eftersom risken finns att det blir en pojk till.
För er allas skull i familjen så skriver jag nedan och det är INTE menat som en anklagelese utan jag försöker väcka en tanke:
Jag vill bara berätta att även om du tror dig kunna dölja dina känslor, så går det inte. Dina pojkar kommer att känna av att det är något som är fel, men inte veta vad. Människor läser inte bara av ord utan också framförallt kroppsspråk och det är svårt att kontrollera sitt kroppspråk i alla lägen..
Vet själv detta genom min psykologi/beteende vetenskapliga kunskap samt egen erfarenhet.
Hoppas att du kan ta till dig mina ord och bearbeta dina känslor med någon möjligtvis proffessionell? Människan är full av fördomar och en del måste man rensa ur systemet om de kan ställa till för någon annan eller sig själv.Jag gissar på att du själv inte är så glad över att ha de tankarna heller. Att du känner en viss skam att du har dem, och det gör ju inte att du mår bättre..
Så för er allas skull så hoppas jag att du i alla fall tar en funderare på vad jag har skrivit. Skrivet i bästa välmening.
