tycker det är så hemskt att folk känner såhär!
Väntar en pojke och när jag berättade för folk fick jag höra: "det gör inget" "JAHA..." FÖLJT AV EN BEKLAGANDE TYSTNAD, "kan du inte något annat" etc..
jag som vart jätteglad blev skitlessen..VARFÖR är det SÅ mkt bättre med flickor??
vad jag inte riktigt fattar är... ni som så gärna vill ha ett visst kön o inte kan tänka er ngt annat, varför ens bli gravid?
är det intre bättre att adoptrera ett barn av "rätt" kön.....
Men kan inte adoptera av rätt kön!! Jag har adopterat - och man kan inte välja kön- och det blev en pojke. Nu ska vi adoptera igen och det kommer med största sannolikhet bli en pojke för det är de flesta som kommer från det landet. Så jag kommer få två pojkar! Underbart! Barn är en gåva inget man väljer!!
Om jag var du skulle jag gå och titta vad det är för kön så att det inte blir en stor besvikelse på förlossningen utan du har tid att ställa in dig på vad som komma skall. Jättetråkigt att du känner som du gör.
Pojkar är inte alls jobbigare än tjejer, det är ju individer, vissa är lättare andra är svårare, kön spelar ingen roll. Jag tror att du kommer att älska din eventuella son lika mycket men skulle ändå gå till mbhv för att prata om det, det är gratis att gå till psykolog där.
Jag har alltid önskat mig en flicka, men bebisen i magen är mest sannolikt en pojke. Jag har vant mig vid tanken och känner det att huvudsaken att barnet mår bra så kvittar det vilket kön det är. Visst, för min del skulle det vara betydligt lättare med en flicka, då pappan har olika "sjukdomar" som går i arv från far till son. (inget farligt, men lite krävande) Men, jag är ganska säker på att man älskar sitt barn oavsett vilket kön det blir.
jag skulle gärna vilja ha en flicka om jag fick välja...vet ej hur jag skulle reagera om jag fick en pojke. men förmodligen skulle jag vara glad bara barnet var friskt. borde man kolla könet om man som jag önskar den ena könet lite mer? kan man bli besviken även fast man inte riktigt känner så nu? egentligen vill man ju att det ska vara en överraskning men det kan ju ändå vara bra att vara "beredd" usch det låter inte ok att skriva så men vad jag har förstått så är jag inte ensam om dessa tankar....
Jag är gravid i vecka 7 och hoppas innerligt på en flicka...skulle det bli en pojke så skulle jag bli precis lika glad ändå eftersom jag längtat efter en liten i många många år och äntligen finns en liten plutt i min mage. Som någon sa...ett barn är en gåva och man ska vara tacksam att man kan få uppleva en sån fantastisk sak... Det finns så många som aldrig får det som skulle ge allt för att få en, vad som helst oavsett kön, hudfärg eller gener...
Du kan självklart inte hjälpa hur du känner men tänk dig för, den lilla plutten som snart kommer ut i världen är helt hjälplös och behöver dig och sin pappa mer än någonsin, jag tror det du känner nu kommer försvinna helt när du får träffa den lille, det gjorde det för min mamma när min bror föddes.