Anonym (Cilla) skrev 2016-05-26 12:43:54 följande:
Alltså, jag är spyfärdig på de som kritiserar bonusmammor bara för att de är bonusmammor. Personen jag citerade sitter i varenda styvfamiljstråd och öser galla över varenda bonusmamma som uttalar sig.
Om det är så j....a synd om barn som har bonusföräldrar så får väl föräldrarna offra sig lite och stanna kvar i kärnfamiljen så att barnen slipper utsättas för de hemska, hemska bonusföräldrarna.
Ja då håller jag med dig.
Om man vill leva med en person som älskar ens barn lika mycket som man själv, då får man stanna kvar i förhållandet.
Den dagen man separerar så kan man aldrig förvänta sig att träffa en person som hyser samma känslor till ens barn som ens föräldrar.
Man får helt enkelt välja, leva med den andra föräldern, leva ensam eller acceptera att den nya partnern inte kommer få samma band som föräldrarna själva har till barnet. Undantag finns självklart, speciellt om de är med redan när barnen är väldigt små och får en nära anknytning, precis om adoptivföräldrar älskar sina barn även om de inte är biologiska.
Jag blir faktiskt väldigt skeptisk när en ny partner träffar lite äldre barn och hävdar att de älskar barnen som de vore ens egna, speciellt efter en kort tid tillsammans, Att man gillar barnen, att man klickar med dom är jag säker på, det skulle jag aldrig ta ifrån dom.
Men det kan beror på att för mig är älska ett väldigt djupt ord och det är endast sambon och vår son som jag kan säga att jag verkligen älskar (men självklart på olika sätt)