Hur påverkas ett barn av att bli bortlämnad?

Det är inte din vecka. Det är BARNETS vecka med dig. Om du behöver barnvakt nån gång ibland i några timmar är en sak. Men här handlar det om en 3 årig liten pojke som varannan vecka får bo i 3 olika hem på 5 dagar. Det är inte okej. Barnets bästa går före allt annat, skit samma vems veckan det är.

Jadu... Vi får nog vara överens om att vi inte har samma syn på detta. Jag anser fullt ut att det är min vecka med barnet, inte tvärtom. Sätter alltid barnen först, oavsett vad. Men jag kontaktar ändå inte mamman!

Det finns föräldrar som helt enkelt avsäger sig allt ansvar. Barn far illa hemma pga olika omständigheter. Det gör inte mina barn och det har absolut inget att göra med deras mor. Jag bestämmer på min vecka 100% och de mår mina barn bra av. Modern kommer inte ens i ekvationen.

Sedan kan jag till viss del hålla med om att TS barn kanske inte ska slussas runt på 4 olika ställen under 1 och samma vecka. Dock finns det omständigheter som Ni som endast tagit TS sida glömt.

Och nu till det hårda. TS, om man väljer att separera ska får man tänka på att levnadsförhållanden kan komma att ändras drastiskt för ens barn. Eftersom ditt ex är tvungen att jobba natt så kan det bara jobbigt men han har absolut ingen som helst skyldighet att lämna barnet till dig de nätter han jobbar. Om han tycker det funkar bra för barnet hos farmor och farfar och hans nya vill ställa upp och ta hand om barnet ocj han tycker att även det funkar bra för barnet så BIT IHOP! Du har inte ensamrätt på att avgöra vad som är bäst för barnet. Och om du sedan hotar med en vårdnadstvist så kommer du bara göra saker så mycket värre. För.mär du kallar till ett samarbetssamtal så har du faktiskt påbörjat processen.

Du kommer inte vinna i rätten.

En vårdnadstvist är inte vad jag är ute efter.

Å han är inte tvungen till att jobba natt utan det har han valt själv..

Ok. Men du frågade om du kunde få rättslig hjälp och att du funderar på att kalla till ett samarbetssamtal...

Nåja, ska han börja jobba natt för att det blir bättre ekonomiskt? Annars förstår jag inte varför han frivilligt skulle byta...

Hur som helst så förstår jag om det är jobbigt, för bägge parter. Även fast jag har en ganska hård linje jag går efter.

Jo just ja. Om han har möjlighet att frivilligt välja jobba natt, finns det inte möjlighet för han att börja jobba skift?

Jadu... Vi får nog vara överens om att vi inte har samma syn på detta. Jag anser fullt ut att det är min vecka med barnet, inte tvärtom. Sätter alltid barnen först, oavsett vad. Men jag kontaktar ändå inte mamman!

Det finns föräldrar som helt enkelt avsäger sig allt ansvar. Barn far illa hemma pga olika omständigheter. Det gör inte mina barn och det har absolut inget att göra med deras mor. Jag bestämmer på min vecka 100% och de mår mina barn bra av. Modern kommer inte ens i ekvationen.

Sedan kan jag till viss del hålla med om att TS barn kanske inte ska slussas runt på 4 olika ställen under 1 och samma vecka. Dock finns det omständigheter som Ni som endast tagit TS sida glömt.

Och nu till det hårda. TS, om man väljer att separera ska får man tänka på att levnadsförhållanden kan komma att ändras drastiskt för ens barn. Eftersom ditt ex är tvungen att jobba natt så kan det bara jobbigt men han har absolut ingen som helst skyldighet att lämna barnet till dig de nätter han jobbar. Om han tycker det funkar bra för barnet hos farmor och farfar och hans nya vill ställa upp och ta hand om barnet ocj han tycker att även det funkar bra för barnet så BIT IHOP! Du har inte ensamrätt på att avgöra vad som är bäst för barnet. Och om du sedan hotar med en vårdnadstvist så kommer du bara göra saker så mycket värre. För.mär du kallar till ett samarbetssamtal så har du faktiskt påbörjat processen.

Du kommer inte vinna i rätten.

Du säger att dina barn har en bra mamma. Men du tror att dina barn mår bra av att du varannan vecka helt utesluter henne ur deras liv? Allt du skriver handlar ju om dig, inte barnen.

Som sagt jag har själv barn och är skild från deras pappa. Men vi pratar med barnen när vi vill, oavsett vems vecka det är. Alla större saker som rör barnen diskuterar vi tillsammans oavsett vems vecka det är. Jag kan träffa barnen när dom är hos han om jag eller främst barnen vill och tvärtom. När jag jobbar natt så är dom självklart hos honom eller med han nya fru i deras hem. Behöver jag eller han barnvakt så hör vi självklart med varnadra först och främst. Barnen har två föräldrar och allt borde lösas mellan oss så långt det bara går alltid, sen nya parters, släkt och vänner.

Ditt sätt att tänka kommer jag aldrig förstå, det är ju bara själviskt. (Självklar annorlunda om mamman vägrar eller barnen hellre vill vara nån annanstans.)

Inte FINNAS?!?!

Jag funderar över några saker TS.  Hur dags hämtar du sonen från dagis på dina veckor, och hur mycket hinner ni umgås de dagarna? 

Misstänker att pojken ska sova vid 19-tiden, att det är därför pojken lämnas då av pappan. Pappan kan ju knappast jobba 19.30-06.30 5 dagar i veckan, det blir ju 50 timmar i veckan och 200 timmar i månaden, långt mer än 100% och definitivt mer än 100% natt. 

Sedan håller jag med om att det optimala vore att barnvakten kom hem till pappan på kvällarna. Men jag tror knappast att barnet lider något större skada av att bara sova någon annanstans än hemma, det är ju inga främlingar han ska sova hos. 

Jag förstår att du skulle vilja att du var hans förstahandsval när det gäller barnvakt, men kanske känner han inte så. Han kanske tycker att han sitter "i knät" på dig om han väljer den lösningen, eftersom du då får full insyn i hans liv. 

Mina jobbtider går inte att jämföra med hans.

Han jobbar mkt å har alltid gjort, nu känner han att han behöver det pga ekonomin.

Den veckan jag har sonen jobbar jag 2-3 dagar bara, jobbar typ 6-16 om dagarna, min sambo lämnar barnen på dagis och skola. Så hämtar jag.

Vissa dagar jobbar jag 10-18, då lämnar jag. Plus att vi får tid på morgonen, men som sagt, det går inte att jämföra. Jag jobbar nog betydligt mkt mindre än vad dom flesta gör när de har barn. Veckan jag inte har sonen jobbar jag som vanligt.

Jag har alltid vart hans första val när det gäller barnvakt, men inte i den här situationen.

Nej han börjar kring 22 tiden, å slutar 05:30. Då ska han åka till dåvarande barnvakt, hämta upp sonen, lämna han på dagis. Åka hem och sova till ca kl 15:30, åka å hämta från dagis, åka till barnvakten, äta, umgås. Så lägger sig grabben vid 19. Å vad han gör den tiden mellan 19:30 och 22 vet inte jag.. Men sonen sover.