Inlägg från: Anonym (Orolig) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Orolig)

    Hur påverkas ett barn av att bli bortlämnad?

    Hej. Jag har en son på tre år och har varit separerad med fadern sen han var ett år ca. Vi har har sonen vv.

    Det är såhär att fadern till min son kommer att börja jobba natt.

    Å han hade tänkt att lösa det på så vis att sonen kommer att vara på dagis ungefär från 06:30-16:00. Så att han får sova.

    Och på kvällen medans han jobbar hade han tänkt att ha sonen antingen hos sina föräldrar eller hos sin nya tjej, alltså hos allihopa å ingen fast punkt.

    Jag har erbjudit mig att hjälpa honom med sonen å ha sonen på heltid, å han har sonen vh.

    Men han tvärvägrar. Jag har bett honom funderat på vad som är bäst för grabben, men han tänker bara på sig själv och sin rätt till sin son (som han uttrycker det)

    Hur påverkas barn av att bli bortlämnade på det viset?

    Kan jag få någon rättslig hjälp med det här eller är det helt kört?

    Jag vill inte på något sätt utesluta pappan från sonen, utan jag anser att båda föräldrarna är lika viktiga. Men iom hans livssituation å han inte kan göra nått åt det så känns det bättre om sonen skulle ha en fast punkt.

  • Svar på tråden Hur påverkas ett barn av att bli bortlämnad?
  • Anonym (Orolig)

    I vad överdriver jag? Min oro som mamma? som föräldrar slutar man aldrig att oroa sig över sina barn, man vill dom det bästa.

    Jag undrar hur sonen påverkas av att ena dagen sova hos farmor och farfar, andra dagen sova hos sin pappas tjej osv. Träffa sin pappa två timmar per dag.

    Han, hans tjej och hans föräldrar bor inte ens i samma städer nån utav dom.

    Nånting inom mig säger ju att det inte är bra för en treåring eller nått barn överhuvudtaget att flänga omkring på det viset.

    Jag hade känt mig tryggare om han till exempel bodde med sin tjej, så att det blev att han va hemma, men så är ju inte fallet.

  • Anonym (Orolig)

    Han kommer köra honom till och från förskolan, det tar ca 30 min enkel resa.

    Dom kommer att umgås mellan 17-19 på kvällarna, om man inte räknar med bilresan också.

  • Anonym (Orolig)

    Jag har absolut ingenting emot att han tar hjälp av sina nära och kära, jag tycker att det är bra och att han har den möjligheten. Det handlar inte om det.

    Det är den där delen där han kommer fara å flänga som oroar mig. 3 olika ställen under en och samma vecka.

    Han kommer bara att vara hemma hos sig och sin pappa på helgen, på vardagar är det osäkert med vem som kan och inte.

    För mig hade det vart stor skillnad om han hade fått vara på ett och samma ställe hela tiden.

  • Anonym (Orolig)

    Han jobbar natt på heltid. Även den veckan han inte har honom

  • Anonym (Orolig)

    Han kommer att gå på, på söndag natt å kliva av fredag morgon.

    Det handlar inte om en vårdnadsfråga utan att sonen ska ha det så bra som möjligt.

    Jag vill inte på nått sätt utesluta pappan från sonen, jag sa att han kan ha honom mitt i veckan också innan han började jobba när han kände att han ville träffa honom, jag erbjöd honom röda dagar å extra länge under långhelger.

    Nej jag är inte ute efter underhåll heller, jag sa att vi kunde lösa det utan att skriva papper och utan krav på underhåll, så länge sonen har det bra. Det är det som är det viktigaste.

    Tack för era svar

  • Anonym (Orolig)

    Jag vill ju ha sonen medans han arbetar, det är ju där skon klämmer. Fadern går inte riktigt med på det.

  • Anonym (Orolig)

    Han kommer endast vara hemma på helgen när hans pappa är ledig. Annars kommer han fara omkring.

    Det hade ju inte vart en sån stor grej om han hade vart på samma ställe hela tiden, om dom liksom kunde komma å vara där, då har han iaf kvar sin fasta punkt..

  • Anonym (Orolig)

    Flickvännen kan inte sova hemma hos dem heller, för hon har varken körkort eller bil och hennes son går på dagis i den orten dom bor i.

    Jag är rädd för att han ska tappa anknytningen till sin pappa om hans pappa hela tiden lämnar bort honom, eller att han skulle tappa förtroende och tryggheten hos honom.

    Kan man prata med familjeenheten utan att dom gör någonting, för att då råd och så?

  • Anonym (Orolig)
    nevermind skrev 2016-02-13 16:53:36 följande:

    Har han bott vv sen han var ETT år??

    Jag ser ingen poäng med att han ska till pappan om han inte ens träffar pappan?? Han kan väl hämta sonen hos dig när han vaknar? Och det kan han ju göra vilka dagar som helst, inte bara vv. Plus att pappan har honom varannan helg.

    Jag har funderat lite på pappans arbetstider. När man jobbar enbart natt jobbar så är man ledig ganska många dagar. Till exempel jobba sju nätter, ledig sju. Eller 5-4-schema etc. Men han är bara ledig på helgen??

    Ring familjeenheten och be om råd. Känns jättekonstigt att pojken ska till någon i andra städer när han kan vara hos sin mamma och träffa pappa typ var tredje dag. Jag får intrycket att pappan vill ha barnet vv för att jävlas med dig.


    Nja, vi började med några nätter i taget, så blev det flera och flera och tillslut blev det vv.

    Under samråd med BVC.

    Vi pratar regelbundet i telefon med sonen när han är hos den andra föräldern, både videosamtal och vanligt.

    Saknar pojken pappan så får han ringa och så vice versa.

    Pappan tar alltid mig som första val när det kommer till barnvakt, men just i den här situationen så vill han inte.
  • Anonym (Orolig)
    Holma skrev 2016-02-13 18:48:51 följande:

    Det blir ju i så fall lika om han ska lämna honom till dig , anknytningen blir väl inte bättre av det heller?


    Jag menade att kan känner sig sviken av sin pappa, skulle han va hos mig hela tiden skulle han inte bli bortlämnad lika mkt och på samma sätt.

    Barnvakt kan ju alla skaffa, det är inge fel med det. Men hur blir det om han blir bortlämnad flera gånger under en å samma vecka å har det så varannan vecka, det kan ju aldrig vara bra.
  • Anonym (Orolig)
    Anonym (M) skrev 2016-02-13 19:50:39 följande:

    Hur är Pappan ledig då? Är han aldrig ledig på veckorna? Bara läst TS och sida 8


    Han kliver på, på söndag och kliver av på fredag morgon. Så han är ledig från fredag morgon till söndag kväll..
  • Anonym (Orolig)

    För att han inte vill det :/

  • Anonym (Orolig)
    Anonym (K) skrev 2016-02-14 07:38:48 följande:

    Har du erbjudit honom att ta de flesta eftermiddagarna även på "dina" veckor, eller håller du lika hårt på dem som han gör på "sina" nätter?


    Nej jag har erbjudit mig att hjälpa honom. Behöver jag barnvakt nångång så är han mitt första val också.
  • Anonym (Orolig)

    Som jag skrev, så kommer han endast vara ledig på helgerna, annars hade vi ju självklart löst det på det viset att han hade haft sonen under den tiden han va ledig. Men nu kommer han inte vara det.

    Mitt ex är fortfarande en bra pappa trots att det inte funkade mellan oss, det handlar inte om att jag tycker att han är olämplig.

    Jag är också en bra mamma. Det är inget fel på mig heller, han vill bara inte att jag ska ha sonen för att det är hans vecka.

    Jag tror att han känner att han tappar kontrollen och det är därför han sätter sig på tvären i det ämnet, vem vet han kanske känner sig usel som pappa som inte kan lösa det på ett bättre vis. Hur som helst så har jag pratat med honom återigen. Å han ska fundera på det.

    Väljer han att sätta sig själv före sonen så kommer jag prata med familjeenheten om ett samarbetssamtal. Så kanske dom kan hjälpa mig å få han att förstå..

  • Anonym (Orolig)
    Anonym (Jaså...) skrev 2016-02-14 16:22:03 följande:

    Jadu... Vi får nog vara överens om att vi inte har samma syn på detta. Jag anser fullt ut att det är min vecka med barnet, inte tvärtom. Sätter alltid barnen först, oavsett vad. Men jag kontaktar ändå inte mamman!

    Det finns föräldrar som helt enkelt avsäger sig allt ansvar. Barn far illa hemma pga olika omständigheter. Det gör inte mina barn och det har absolut inget att göra med deras mor. Jag bestämmer på min vecka 100% och de mår mina barn bra av. Modern kommer inte ens i ekvationen.

    Sedan kan jag till viss del hålla med om att TS barn kanske inte ska slussas runt på 4 olika ställen under 1 och samma vecka. Dock finns det omständigheter som Ni som endast tagit TS sida glömt.

    Och nu till det hårda. TS, om man väljer att separera ska får man tänka på att levnadsförhållanden kan komma att ändras drastiskt för ens barn. Eftersom ditt ex är tvungen att jobba natt så kan det bara jobbigt men han har absolut ingen som helst skyldighet att lämna barnet till dig de nätter han jobbar. Om han tycker det funkar bra för barnet hos farmor och farfar och hans nya vill ställa upp och ta hand om barnet ocj han tycker att även det funkar bra för barnet så BIT IHOP! Du har inte ensamrätt på att avgöra vad som är bäst för barnet. Och om du sedan hotar med en vårdnadstvist så kommer du bara göra saker så mycket värre. För.mär du kallar till ett samarbetssamtal så har du faktiskt påbörjat processen.

    Du kommer inte vinna i rätten.


    En vårdnadstvist är inte vad jag är ute efter.

    Å han är inte tvungen till att jobba natt utan det har han valt själv..
  • Anonym (Orolig)
    Anonym (Jaså...) skrev 2016-02-14 17:04:21 följande:

    Ok. Men du frågade om du kunde få rättslig hjälp och att du funderar på att kalla till ett samarbetssamtal...

    Nåja, ska han börja jobba natt för att det blir bättre ekonomiskt? Annars förstår jag inte varför han frivilligt skulle byta...

    Hur som helst så förstår jag om det är jobbigt, för bägge parter. Även fast jag har en ganska hård linje jag går efter.

    Jo just ja. Om han har möjlighet att frivilligt välja jobba natt, finns det inte möjlighet för han att börja jobba skift?


    Ja det har med ekonomin att göra,

    Han jobbade skift innan, å då "bodde" flickvännen hos honom för hon hade sin son andra veckan. Så hon lämnade han på dagis å pappan hämtade.

    Men efter årsskiftet bytte dom vecka och hon kan inte byta tillbaka pga sitt ex.

    Å varken jag eller mitt ex kan byta.

    Men han kommer ju inte direkt tjäna nå extra med tanke på hur mkt körande fram å tillbaka det kommer bli.
  • Anonym (Orolig)
    MajaMaria79 skrev 2016-02-14 19:43:07 följande:

    Jag funderar över några saker TS.  Hur dags hämtar du sonen från dagis på dina veckor, och hur mycket hinner ni umgås de dagarna? 

    Misstänker att pojken ska sova vid 19-tiden, att det är därför pojken lämnas då av pappan. Pappan kan ju knappast jobba 19.30-06.30 5 dagar i veckan, det blir ju 50 timmar i veckan och 200 timmar i månaden, långt mer än 100% och definitivt mer än 100% natt. 

    Sedan håller jag med om att det optimala vore att barnvakten kom hem till pappan på kvällarna. Men jag tror knappast att barnet lider något större skada av att bara sova någon annanstans än hemma, det är ju inga främlingar han ska sova hos. 

    Jag förstår att du skulle vilja att du var hans förstahandsval när det gäller barnvakt, men kanske känner han inte så. Han kanske tycker att han sitter "i knät" på dig om han väljer den lösningen, eftersom du då får full insyn i hans liv. 


    Mina jobbtider går inte att jämföra med hans.

    Han jobbar mkt å har alltid gjort, nu känner han att han behöver det pga ekonomin.

    Den veckan jag har sonen jobbar jag 2-3 dagar bara, jobbar typ 6-16 om dagarna, min sambo lämnar barnen på dagis och skola. Så hämtar jag.

    Vissa dagar jobbar jag 10-18, då lämnar jag. Plus att vi får tid på morgonen, men som sagt, det går inte att jämföra. Jag jobbar nog betydligt mkt mindre än vad dom flesta gör när de har barn. Veckan jag inte har sonen jobbar jag som vanligt.

    Jag har alltid vart hans första val när det gäller barnvakt, men inte i den här situationen.

    Nej han börjar kring 22 tiden, å slutar 05:30. Då ska han åka till dåvarande barnvakt, hämta upp sonen, lämna han på dagis. Åka hem och sova till ca kl 15:30, åka å hämta från dagis, åka till barnvakten, äta, umgås. Så lägger sig grabben vid 19. Å vad han gör den tiden mellan 19:30 och 22 vet inte jag.. Men sonen sover.
Svar på tråden Hur påverkas ett barn av att bli bortlämnad?