Pluttan skrev 2015-12-09 19:39:59 följande:
Hehe...Jo jag känner igen den där kaosen ibland :) Men som sagt jag har en man som är otroligt hjälpsam och vi brukar lösa det ihop. Just nu är jag dessutom föräldraledig med minstingen och då får treåringen gå 15 timmar på förskola och då har man chansen att ladda batterierna lite :) Beträffande att föda barn vid 40 har inte bekommit mig ett dugg (har alltid kännt mig yngre än vad jag egentligen är). Och nu hoppas vi så att vi ska få bli gravida ännu en gång. Har ni försökt länge?
Vi har inte börjat försöka ännu, och jag står och velar på ett alldeles galet ambivalent sätt: å ena sidan är jag redo att köra NU, å andra sidan tänker jag att lillen måste få komma ur sin jobbigaste period och åtminstone börja sova lite bättre innan vi kan tänka på en ny unge. Är det inte nån annan som upplever viss frustration över att man nuförtiden ska behöva fatta så stora BESLUT hela tiden? Tänker att det ändå på ett sätt var lättare förr när livet mera hade sin gång ... Det är så himla stressande och omöjligt att försöka styra sitt liv med förnuftiga och rationella argument hela tiden!
Jag känner igen mej i det du skriver: jag upplever mej också som yngre än mina 39 år och att jag har en yngre man bidrar säkert till det ... Vi delar också föräldraskapet så långt det bara går. Jag tycker ändå att jag efter den senaste graviditeten har märkt att det har tagit lite längre tid för min kropp att komma tillbaka i form efteråt - det behöver ju förstås inte bero på ålder, utan det är väl troligt att varje graviditet sliter mycket på kroppen, oavsett hur gammal man är. Men det känns t ex i ryggen att kroppen inte riktigt är som förr. Jag tar på något sätt för givet att jag ska bli gravid snabbt, eftersom jag har blivit det tidigare. Nu kan det ju hända att situationen är en annan, och plötsligt står man inför en helt ny problematik som man inte har räknat med ...
Suck. Vi får väl se hur det blir.
Det är ca 6 dgr till bim..... From imorgon så brukar spottings komma...och det är inte ett bra tecken. Så...det är nervösa tider nu.....
håller tummarna
