Jag skrapades för en dryg vecka sedan i vecka 11 efter att graviditeten avstannat i vecka 6 och nu tänkte vi köra igång och försöka oss på en ny graviditet på en gång. Men denna gång känner jag mig inre lika kaxig. Oron över att det ska hända igen finns med och det skulle vara skönt att dela tankar med andra som upplevt samma på vägen.
Hej.
I förrgår startade vårt missfall av sig själv (egentligen ett ma som höll på att bekräftas, men kroppen hann förstå själv). Skulle varit i v7+1 när vi gjorde VUL och bm bara såg en hinnsäck och foster men inget hjärta slå (i torsdags) . I lördags började jag blöda massor och gör det än.
Har två barn sen innan på 4år och 2år.
Fick sonen 2013 (oplanerad, blev till trots P-piller som jag tagit i 10 år då).
2014 fick jag ett ma som upptäcktes i v9, sen två missfall i v6 och v5 efter det.
2015 föddes vår dotter.
Nu i januari blev vi gravida igen men upptäckte i mars att fostret hade en stor cysta plus vad man trodde var kromosomavvikelser. Valde att avbryta graviditeten i v12+0 kirurgiskt.
Gravid igen nu i juli som då precis har slutat i ma/mf.
Vet inte riktigt var jag ska börja, nu vet jag knappt om jag vågar eller orkar försöka mer...
Läkaren jag var hos sa att jag skulle testa om en månad. Jag väntade en vecka, då var det väldigt svagt. Så där svagt att man precis ser det. Två dagar senare var det negativt.
Läste att man kan få plus i upp till nio veckor efteråt. Jag hade nog tur i oturen som fick negativt så snabbt.
Uppdatering. Kollades just och jag har tendens till hjärtformad livmoder. Ska kolla den med kikarundesökning i början av nästa cykel.
Fick tagit cellprov och klamydia test nu. Räknar såklart med att det senare är negativt och helst det förstnämnda också.
Ska ta en massa blodprov också efter att mitt hcg konstaterats till 0.
Så i start september blir jag skannad nästa gång... Tar paus denna ägglossningen.. Det tyckte hon var klokt också då något är fel.
Visar detta sig inte vara något ska vi ta kromosomprov också...
Uppdatering. Kollades just och jag har tendens till hjärtformad livmoder. Ska kolla den med kikarundesökning i början av nästa cykel.
Fick tagit cellprov och klamydia test nu. Räknar såklart med att det senare är negativt och helst det förstnämnda också.
Ska ta en massa blodprov också efter att mitt hcg konstaterats till 0.
Så i start september blir jag skannad nästa gång... Tar paus denna ägglossningen.. Det tyckte hon var klokt också då något är fel.
Visar detta sig inte vara något ska vi ta kromosomprov också...
Någon mer än jag som fått rubbning av blödningsmönster efter mf?! Om ni har haft det, när blev det normalt igen? Är så trött på att blöda =(
Betyder hjärtformad livmoder att du ökar chans till missfall? Har nämligen en vän som fått två barn och ett mf med sådan livmoder. Hon Fick däremot ta kejsarsnitt på båda barnen eftersom barnet har svårt för att vända sig i sådan livmoder.
Hej! Nu är det några månader sen jag skrev sist... Fick ju som sagt ett MA v 19 den 16/5 men fostret hade redan dött v12+5... Efter 3 månaders inensiva försök och när hoppet nästan försvunnit helt så plötsligt kom den där känslan när man känner att kroppen har något på gång. Den 28/8 kom det otroliga och efterlängtade plusset <3 och känslorna svämmade över! Idag är jag i v 5 och känslorna är så blandade, ena stunden överlycklig och andra stunden livrädd att detta lilla liv också ska dö.... När kommer man kunna slappna av lite? Kommer man någonsin kunna slappna av? Eller gör man det först när man håller sin bebis i famnen?? Till alla er som kämpar, fortsätt kämpa och ge inte upp! Mina tankar går till er.... <3 <3 <3
För 3 4 månader sedan fick jag ett missfall, nu är jag gravid igen, typ v 1-2 enligt gravtest. Jag känner mig inte ens glad. Efter 3 missfall vågar ja inte ens hoppas. Bara går å väntar på att mensen ska komma :(
Hej! Nu är det några månader sen jag skrev sist... Fick ju som sagt ett MA v 19 den 16/5 men fostret hade redan dött v12+5... Efter 3 månaders inensiva försök och när hoppet nästan försvunnit helt så plötsligt kom den där känslan när man känner att kroppen har något på gång. Den 28/8 kom det otroliga och efterlängtade plusset <3 och känslorna svämmade över! Idag är jag i v 5 och känslorna är så blandade, ena stunden överlycklig och andra stunden livrädd att detta lilla liv också ska dö.... När kommer man kunna slappna av lite? Kommer man någonsin kunna slappna av? Eller gör man det först när man håller sin bebis i famnen?? Till alla er som kämpar, fortsätt kämpa och ge inte upp! Mina tankar går till er.... <3 <3 <3
Till anonym (Rädd) förstår precis hur du känner.... Det är som att man bara går och väntar på att man helt plötsligt ska börja blöda och allt går åt helvete igen... Hur långt gången har du hunnit bli innan du fått dina missfall? Jag fick oxå gravid 1-2 veckor med gravtestet... Jag håller tummar och tår för att allt ska gå vägen den här gången för oss båda <3 Har du några barn sen innan? Kram