• Anonym (undrande)

    Borde man avliva sjuka barn?

    Finns tråd efter tråd där blivande föräldrar oroat sig över att deras ofödda barn är sjukt, de nojjar över KUB tester och fostervattensprov och givetvis aborterar de om det skulle visa sig att det var något "fel" på barnet.

    Men sanningen är att alla "fel" inte kan visas genom dessa tester. Det finns barn som föds "icke perfekta" trots KUB och fostervattensprov. De kan tex ha autism, blindhet, dövhet eller någon annan neuropsykiatrisk svårighet. 

    Nu till min fråga. Borde dessa "felande" barn avlivas så fort som möjligt? Vi eliminerar trots allt de barn med "defekter" som kan visas vid tester tidigt i graviditeten, varför inte utöka detta till att innefatta barn som är födda? Vad är egentligen skillnaden? Jag har läst tråd efter tråd där föräldrar till barn med Downs som aborterat och hävdat att de gjort det "i barnets bästa intresse" så varför dödar vi då inte födda barn som har svårigheter? Är inte det "i barnets bästa intresse"?

    Bara undrar...

  • Svar på tråden Borde man avliva sjuka barn?
  • Anonym (I)
    yodi skrev 2014-10-13 18:16:23 följande:

    som sagt läs på om prematurer. jag själv är född v 34 och fyller 35. det finns mååååånga prematurer som är över 15 år.

    och du har en tämligen åldrig syn på bandet mellan ett prematurt barn och deras föräldrar. det är inte så att dom föds och ligger på sjukhus i flera månader utan att man får träffa  dom. och även så små kan känna smärta, ångest och oro.

    visst du att små prematurer väldigt snabbt lär sig att känna igen sina föräldrars fotsteg? sköterskorna ser på övervakningen när en förälder kommer.

    som förälder uppmuntras du att sköta ditt barn så mycket som möjligt själv, att sitta vid det, att ha det uppe hos dig hud mot hud. och vet du vad? dom mår oftast bättre uppe än i kuvösen.

    och vet du vad, små prematurer är människor dom med, det stora flertalet har inga men av att ha fötts förtidigt.

    och om du inte vågar riskera något med en prematur som egentligen har bra chanser till ett bra liv så skulle ingen någonsin skaffa barn, för det finns inga garantier i livet, barnet kan vara med om en olycka, bli svårt sjuk


  • Anonym (funkismamma)
    Anonym (Sam) skrev 2014-10-13 17:21:53 följande:
    Har du ens läst länken själv? Den du hänvisar till alltså. 
    Jag är väl medveten om var Trisomi 13 är för något och arbetar inom ett område där jag stöter på detta.
    Jag håller inte alls med om att det bara är ETT barn som är så svårt handikappade. Det är faktiskt mer regel än undantag att det är så.
    90% av barn med Trisomi 13 är så här svårt handikappade och är ofta svårt utvecklingsstörda med bla missbildad hjärna. Ibland överlever de inte sina första dagar och väldigt få lever längre än 2-3 år.
    10% har en så kallad mosaikform där inte handikappet är lika framträdande.
    Du hävdar i ditt första inlägg att "trisomi 13 inte är förenligt med liv", vilket alltså inte är sant. Och jo, jag har läst länken själv. Jag är också väl insatt i flera andra funktionshinder och de konsekvenser de får både för den som har diagnosen och de som lever med den funktionshindrade. Och som du säkert såg när du scrollade på Socialstyrelsens sida, finns det många avvikelser. Varav långt ifrån alla påverkar den drabbades liv i nämnvärd omfattning. Och det är ett problem, för allmänheten tror att en avvikelse är synonymt med grava funktionshinder trots att så inte behöver vara fallet. (Nej, jag avser inte specifikt Trisomi 13).

    Det finns många som gärna debatterar och uttrycker mer eller mindre rumsrena åsikter om personer med genetiska avvikelser. Men faktum kvarstår, ett test visar bara på en avvikelse, inte de faktiska konsekvenserna av denna avvikelse för individen. För alla är inte lika, även om de delar en genetisk avvikelse. Och att generalisera genom att påstå "icke förenligt med liv" eller hävda att ett liv inte är värdigt utifrån ett fall är i bästa fall ogenomtänkt.

    Jag har själv ett barn med funktionshinder (nymutation, syns inte på några tester) och är väl insatt och engagerad i funktionshindrades rätt i samhället.
    Jag tycker inte att det är fel att man testar. Jag anser inte heller att någon har rätt att lägga sig i eller påverka en blivande förälders beslut om man vill behålla ett barn med en genetisk avvikelse eller inte. Det är upp till var och en, och ingen utifrån har rätt att döma, oavsett hur man väljer.

    Jag har däremot väldigt svårt för utomstående som, utan särskild kunskap eller ens intresse av att lära sig mer, gärna påstår saker. Personer med funktionshinder, särskilt intellektuella funktionshinder, omgärdas av många fördomar och ogrundade missuppfattningar. Ska man diskutera individers rätt till liv ska man göra det sakligt, påläst och framförallt med viss känsla för att det är människor man pratar om, inte saker.

  • MxMeNow
    yodi skrev 2014-10-13 18:16:23 följande:

    som sagt läs på om prematurer. jag själv är född v 34 och fyller 35. det finns mååååånga prematurer som är över 15 år.

    och du har en tämligen åldrig syn på bandet mellan ett prematurt barn och deras föräldrar. det är inte så att dom föds och ligger på sjukhus i flera månader utan att man får träffa  dom. och även så små kan känna smärta, ångest och oro.

    visst du att små prematurer väldigt snabbt lär sig att känna igen sina föräldrars fotsteg? sköterskorna ser på övervakningen när en förälder kommer.

    som förälder uppmuntras du att sköta ditt barn så mycket som möjligt själv, att sitta vid det, att ha det uppe hos dig hud mot hud. och vet du vad? dom mår oftast bättre uppe än i kuvösen.

    och vet du vad, små prematurer är människor dom med, det stora flertalet har inga men av att ha fötts förtidigt.

    och om du inte vågar riskera något med en prematur som egentligen har bra chanser till ett bra liv så skulle ingen någonsin skaffa barn, för det finns inga garantier i livet, barnet kan vara med om en olycka, bli svårt sjuk


    Men snälla nån, att vara född i v.34 även när du föddes var knappast något extremt och att du öht jämför dig med de extremt prematura som omnämns/syftas på i tråden är bara pinsamt!
  • Anonym (Inte)
    Anonym (modernatur) skrev 2014-10-13 15:56:58 följande:

    Att låta en naturlig död inträffa är inte att avliva någon. Min morfar dog vid 87 års ålder hemma i sängen genom naturens egen försorg - blev han avlivad menar du? 

    Jag hade hellre avstått insatser för att rädda en prematur ja. Det är inte alla chanser att man får ett helt normalt liv som du skriver, det kan också bli tvärtom som det blev för min granne. Jag vill inte ta riskerna. En stor andel av prematurerna får större eller mindre skador och då har vi bara räddat dem så kort tid att vi inte vet nånting egentligen om vad som händer bortom 15-års åldern. 

    Lidandet av en svårt plågsam behandling ska vägas mot lidandet av att avstå. För ett prematurt foster är det fråga om mycket kort tid innan det avlider utan insatser + att det knappast känner någon dödsångest + riskerna med att försöka rädda. 7-åring med influensa innehåller ingen av dessa komplicerande faktorer. Plus att det barnet har man redan knutit an till. Jag tillhör inte dem som "knyter an redan i magen", jag tar till mig barnet efter att det fötts och jag tror inte jag kan "ta tillbaka" ett barn efter att det varit skiljt från mig i flera månader om jag inte kände det innan. 


    Om bara långa och helt hälsosamma liv är värda något så skulle många existerande människors liv räknas som värdelösa. Det korta livet kan vara vackert det med.
  • Anonym (abortmotstånd)

    Det som är så sjukt med t.ex. abortmotståndet i USA är att de vill tvinga kvinnor att föda barn under vilka omständigheter som helst, men så fort barnet väl är UTE så stödjer de ett system där föräldrarna i princip måste klara sig helt själva (republikanerna).
    Det finns inget skyddsnät för familjer som säkert redan innan man blir påtvingad ett barn sitter i en kass situation, dvs. man bryr sig bara om barnet så länge som det är ett foster men så fort det lämnat livmodern så är det tack och hej?!

    Om redan fattiga föräldrar ska rädda t.ex. ett cancersjukt barn så blir de skuldsatta upp över öronen. Vem tar hand om de här barnen som kanske har föräldrar som inte ens velat ha dem från början?? Vem ger föräldrarna/barnet den vård de kanske behöver efter detta? INGEN.
    Hur kan barnet/livet spela sån förbannat stor roll i fosterstadiet men sedan ingenting som färdig individ?? Livet ska väl för fan även tas hand om när det väl har en egen existens på jorden. Om man nu ska tvinga folk!

  • Anonym (Samma här)
    Anonym (t) skrev 2014-10-13 16:30:46 följande:

    Vi lät vårat barn somna in, två dagar gammal. Barnet låg i min famn och läkare kopplade ur maskinerna som höll hen vid liv. Så man behöver inte vara 87 för att låta "naturen ha sin gång". Det svåraste beslut jag någonsin tagit.


    Vi med. Vårt barn blev 2 veckor gammal innan hon fick dö i min famn. Fruktansvärd upplevelse.
  • metervara
    Anonym (abortmotstånd) skrev 2014-10-13 19:56:09 följande:

    Det som är så sjukt med t.ex. abortmotståndet i USA är att de vill tvinga kvinnor att föda barn under vilka omständigheter som helst, men så fort barnet väl är UTE så stödjer de ett system där föräldrarna i princip måste klara sig helt själva (republikanerna).

    Det finns inget skyddsnät för familjer som säkert redan innan man blir påtvingad ett barn sitter i en kass situation, dvs. man bryr sig bara om barnet så länge som det är ett foster men så fort det lämnat livmodern så är det tack och hej?!

    Om redan fattiga föräldrar ska rädda t.ex. ett cancersjukt barn så blir de skuldsatta upp över öronen. Vem tar hand om de här barnen som kanske har föräldrar som inte ens velat ha dem från början?? Vem ger föräldrarna/barnet den vård de kanske behöver efter detta? INGEN.

    Hur kan barnet/livet spela sån förbannat stor roll i fosterstadiet men sedan ingenting som färdig individ?? Livet ska väl för fan även tas hand om när det väl har en egen existens på jorden. Om man nu ska tvinga folk!


    Så jäkla rätt! Detta har vi haft många diskussioner om här hemma. Kunde inte ha uttryckt det bättre själv!
  • Anonym (abortmotstånd)
    metervara skrev 2014-10-13 20:44:08 följande:
    Så jäkla rätt! Detta har vi haft många diskussioner om här hemma. Kunde inte ha uttryckt det bättre själv!
    Tack!
    Ja man önskar att någon abortmotståndare här i tråden kunde svara på det men som vanligt är det helt tyst.. De tänker bara rent känslomässigt och väldigt kortsiktigt. De ser framför sig ett litet liv som till varje pris måste skyddas men sen tar det slut där av någon anledning..

    Ofta hyllar de livet men är samtidigt dödsstraff-förespråkare?? Det är alltså jätteviktigt att man får födas för att sen kanske bli avrättad i elektriska stolen tjugo år senare.. Suck väldigt logiskt..
  • Anonym (modernatur)
    yodi skrev 2014-10-13 18:16:23 följande:
    som sagt läs på om prematurer. jag själv är född v 34 och fyller 35. det finns mååååånga prematurer som är över 15 år.

    och du har en tämligen åldrig syn på bandet mellan ett prematurt barn och deras föräldrar. det är inte så att dom föds och ligger på sjukhus i flera månader utan att man får träffa  dom. och även så små kan känna smärta, ångest och oro.

    visst du att små prematurer väldigt snabbt lär sig att känna igen sina föräldrars fotsteg? sköterskorna ser på övervakningen när en förälder kommer.

    som förälder uppmuntras du att sköta ditt barn så mycket som möjligt själv, att sitta vid det, att ha det uppe hos dig hud mot hud. och vet du vad? dom mår oftast bättre uppe än i kuvösen.

    och vet du vad, små prematurer är människor dom med, det stora flertalet har inga men av att ha fötts förtidigt.

    och om du inte vågar riskera något med en prematur som egentligen har bra chanser till ett bra liv så skulle ingen någonsin skaffa barn, för det finns inga garantier i livet, barnet kan vara med om en olycka, bli svårt sjuk
    Det finns inga prematurer som är födda i v.23 eller knappast ens före v.30 som är speciellt gamla mer än i enstaka undantagsfall. Att jämföra med sig själv född i v.34 är så dumt så man vet inte vad. Vi vet inte speciellt mycket om vad det innebär att vara född så tidigt att alla organ är outvecklade till den grad att de inte kan fungera utan konstgjord hjälp. Vi vet inte vad det innebär att missa hela sista trimestern då hjärnan genomgår sin största utveckling. Visste du att kopplingarna i hjärnan (som gör att den får sina "skrynklor" och de olika delarna börjar kommunicera med varandra) börjar bildas efter v.28? Innan dess är hjärnan i princip helt slät. Vi har ingen aning om vilka hjärnfunktioner som går förlorade om man föds tidigare, eller vilka sjukdomar och skador man kan utveckla senare i livet, men att tro att det inte spelar någon roll att man föds i v.23 mot om man föds fullgången är ganska naivt. Varför varar graviditeter nästan dubbelt så länge om det inte spelar någon roll?

    Att även prematurer känner smärta och ångest (över sin smärta, ångest över döden är nog osannolikt) är bara ytterligare en anledning för mig att inte förlänga lidandet. Inte nog med att behandlingen är ytterst plågsam och pågår i lång tid, dessutom är grundtillståndet - att inte ha några organ som fungerar, inte kunna andas etc - rätt plågsamt. Att mamman får stå vid sidan om och klappa lite mellan slangarna och nålarna förefaller som en banal lindring för barnet och jag och min man skulle också bara lida av det. Men var och en borde få fatta sitt beslut, det är för svåra frågor för att ha någon annan lösning. För mig handlar det om icke-egoism att inte tvinga någon annan till svåra plågor för att jag inte kan acceptera att döden är en del av livet. För någon annan är det tvärtom. 
  • Jennie med ie
    Anonym (abortmotstånd) skrev 2014-10-13 21:08:27 följande:
    Tack!
    Ja man önskar att någon abortmotståndare här i tråden kunde svara på det men som vanligt är det helt tyst.. De tänker bara rent känslomässigt och väldigt kortsiktigt. De ser framför sig ett litet liv som till varje pris måste skyddas men sen tar det slut där av någon anledning..

    Ofta hyllar de livet men är samtidigt dödsstraff-förespråkare?? Det är alltså jätteviktigt att man får födas för att sen kanske bli avrättad i elektriska stolen tjugo år senare.. Suck väldigt logiskt..
    Varför skulle random abortmotståndare här kunna svara på varför de tänker och resonerar på ett visst sätt i USA och varför det fungerar som det gör där?

    (Själv är jag emot dödsstraff f.ö)
Svar på tråden Borde man avliva sjuka barn?