Borde man avliva sjuka barn?

Du menade att den gravida kvinnan inte var nödvändig för att fostret skulle överleva. Det är hon, hon kan inte plocka av sig fostret ibland.

Det var ett exempel. Gå på spa, gå och handla, träna, åka och handla mat med mera. Välj själv.

När är/blir i så fall en kvinna gravid?

Man kan flytta embryon från en kvinnas livmoder, till en annans.

Men, mycket riktigt finns det gränser för läkarvården också.

Att låta en naturlig död inträffa är inte att avliva någon. Min morfar dog vid 87 års ålder hemma i sängen genom naturens egen försorg - blev han avlivad menar du? 

Jag hade hellre avstått insatser för att rädda en prematur ja. Det är inte alla chanser att man får ett helt normalt liv som du skriver, det kan också bli tvärtom som det blev för min granne. Jag vill inte ta riskerna. En stor andel av prematurerna får större eller mindre skador och då har vi bara räddat dem så kort tid att vi inte vet nånting egentligen om vad som händer bortom 15-års åldern. 

Lidandet av en svårt plågsam behandling ska vägas mot lidandet av att avstå. För ett prematurt foster är det fråga om mycket kort tid innan det avlider utan insatser + att det knappast känner någon dödsångest + riskerna med att försöka rädda. 7-åring med influensa innehåller ingen av dessa komplicerande faktorer. Plus att det barnet har man redan knutit an till. Jag tillhör inte dem som "knyter an redan i magen", jag tar till mig barnet efter att det fötts och jag tror inte jag kan "ta tillbaka" ett barn efter att det varit skiljt från mig i flera månader om jag inte kände det innan. 

Det är ett ganska grovt feltänk att säga att man avbryter en graviditet för barnets skull, oavsett om det finns ett funktionshinder eller om graviditeten bara kommit vid fel tidpunkt.

Man gör en abort för sin egen skull, för att få välja sin framtid. Det ansvaret måste man ta. Att ta hand om ett barn med funktionshinder är mycket tufft. Får man möjligheten att slippa är det rätt att ta chansen. I min värld är DS en bagatell, men jag respekterar att andra uppfattar det som det värsta som kan hända.

Att dra en parallell till att avliva fullgångna födda barn, känns som ett ännu grövre feltänk. Det är mycket stor skillnad på ett foster i till exempel v 16 och ett fullgånget barn.

Vi lät vårat barn somna in, två dagar gammal. Barnet låg i min famn och läkare kopplade ur maskinerna som höll hen vid liv. Så man behöver inte vara 87 för att låta "naturen ha sin gång". Det svåraste beslut jag någonsin tagit.

Det klippet visade ETT barn med trisomi 13. Men alla barn med den diagnosen är inte så svårt handikappade eller dör i späd ålder (www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser).  Läs på istället för att slänga dig med halva sanningar och påståenden. Det är det som är problemet med liknande diskussioner, man "tycker" och "tror" istället för att läsa på. Det finns seriös information utanför yotube för de som är intresserade av fakta.

Testerna visar risk för en viss diagnos/genetisk avvikelse, men det är omöjligt att med någon som helst exakthet  uttala sig om hur livet kommer att te sig för barnet. Det finns vuxna med Trisomi 13, därför att allt beror på hur avvikelsen ser ut och hur den drabbar individen. Många diagnoser syns inte ens på tester, eftersom avvikelsen kan vara så liten att den finns på DNA-nivå. Att screena för alla (hittills kända) diagnoser är idag helt omöjligt.

Du får ha din åsikt, men det vore bra om du baserade dina åsikter om värdet på andras liv på lite mer än ett klipp på Youtube. Det finns enkel, lättillgänglig information (se länken ovan) på svenska för dig om du är intresserad av att ha väsentliga fakta innan du börjar uttala dig om andras val.

Det klippet visade ETT barn med trisomi 13. Men alla barn med den diagnosen är inte så svårt handikappade eller dör i späd ålder (www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser).  Läs på istället för att slänga dig med halva sanningar och påståenden. Det är det som är problemet med liknande diskussioner, man "tycker" och "tror" istället för att läsa på. Det finns seriös information utanför yotube för de som är intresserade av fakta.

Testerna visar risk för en viss diagnos/genetisk avvikelse, men det är omöjligt att med någon som helst exakthet  uttala sig om hur livet kommer att te sig för barnet. Det finns vuxna med Trisomi 13, därför att allt beror på hur avvikelsen ser ut och hur den drabbar individen. Många diagnoser syns inte ens på tester, eftersom avvikelsen kan vara så liten att den finns på DNA-nivå. Att screena för alla (hittills kända) diagnoser är idag helt omöjligt.

Du får ha din åsikt, men det vore bra om du baserade dina åsikter om värdet på andras liv på lite mer än ett klipp på Youtube. Det finns enkel, lättillgänglig information (se länken ovan) på svenska för dig om du är intresserad av att ha väsentliga fakta innan du börjar uttala dig om andras val.

Precis det jag säger också. Jag reagerade på ett tidigare inlägg där det påstods att det är att avliva ett barn att låta en naturlig död ske. Det opponerar jag mig mot kraftfullt. 

Jag förstår att det är ditt svåraste beslut. Jag menar att de här är så svåra frågor att det finns inget rätt eller fel, bara rätt eller fel för den enskilda familjen och därför måste beslutet ligga hos föräldrarna.

Vi lät vårat barn somna in, två dagar gammal. Barnet låg i min famn och läkare kopplade ur maskinerna som höll hen vid liv. Så man behöver inte vara 87 för att låta "naturen ha sin gång". Det svåraste beslut jag någonsin tagit.

Att låta en naturlig död inträffa är inte att avliva någon. Min morfar dog vid 87 års ålder hemma i sängen genom naturens egen försorg - blev han avlivad menar du? 

Jag hade hellre avstått insatser för att rädda en prematur ja. Det är inte alla chanser att man får ett helt normalt liv som du skriver, det kan också bli tvärtom som det blev för min granne. Jag vill inte ta riskerna. En stor andel av prematurerna får större eller mindre skador och då har vi bara räddat dem så kort tid att vi inte vet nånting egentligen om vad som händer bortom 15-års åldern. 

Lidandet av en svårt plågsam behandling ska vägas mot lidandet av att avstå. För ett prematurt foster är det fråga om mycket kort tid innan det avlider utan insatser + att det knappast känner någon dödsångest + riskerna med att försöka rädda. 7-åring med influensa innehåller ingen av dessa komplicerande faktorer. Plus att det barnet har man redan knutit an till. Jag tillhör inte dem som "knyter an redan i magen", jag tar till mig barnet efter att det fötts och jag tror inte jag kan "ta tillbaka" ett barn efter att det varit skiljt från mig i flera månader om jag inte kände det innan.