"Män som inte är pappalediga sviker sina barn"

Fördömande eller ej. Du verkar i alla fall veta precis hur allt ska vara. Tydligen har jag ett udda barn som verkade ha något slags utbyte. Och i ärlighetens namn har jag svårt att vara stimulerande alla vakna timmar på dygnet.

Sen får man ju välja förskola med omsorg. Vi valde ett privat alternativ.

Men snälla.. Du lägger ord i min mun, så fort jag skriver något så är jag fördömande. Ditt dåliga samvete som speglar av sig eller?

Mina barn älskar att gå på sångstund på kyrkans öppna förskola, eller sagostund på biblioteket etc etc. Man behöver inte stimulera ett barn dygnet runt. Ett barn måste även lära sig att det inte kan hända något hela tiden... Som sagt, första barnet skolades in när hon var 2 år och 2 månader, nästa barn kommer vara hemma 1 år och 10 månader. Första gick heltid 8 månader innan hon fick syskon, när syskonet nu skolas in om 1 år så kommer de gå deltid.

Privat alternativ i vår kommun innebär större grupper för de  bara trycker in barn i grupperna... Vår äldsta går på en helt ok avdelning, 18-19 barn på 3 pedagoger, men det kan aldrig helt ersätta att få vara hemma med mamma och pappa ändå även om hon älskar att vara där så klart!

Båda mina har haft tydliga behov av att träffa andra barn från ca 14-15 månaders ålder

Ok då. Inte fördömande. Mästrande är nog det jag tänker på.

Inget dåligt samvete. Alls.

Mina har också tyckt det har varit roligt men det har vi löst genom att vara mycket på öppna förskolan, träffa föräldragruppen och knyta kontakt med andra föräldralediga. Att sätta mina barn på förskola så tidigt när man inte måste av ekonomiska skäl hade jag aldrig gjort.

Och hade jag varit ekonomiskt oberoende så hade jag också varit hemma lite till, men nu valde jag att snåla och leva på ingenting (=FP) så länge som jag tyckte kändes nödvändigt, och då blev det 16 resp 14,5 månader.
Båda har dessutom börjat vintertid så det har automatiskt blivit mycket hemmatid(vab) för dem...

Ja så klart måste man rätta sig efter sin ekonomin! Jag får ut ca 1800 kr/månad nu när jag är hemma första året med barnen och vi lever på min mans lön för vi fixar det utan att behöva tumma på allt för mycket.

VÅr yngsta kommer ocksåp börja vintertid, så får väl se hur mycket vab det blir då.. Hon har i och för sig varit mycket sjuk redan det här första året dock..

Och hur gör man om pappan verkligen vägrar ta ledigt? Därför att han knappt ens finns i barnets liv? Vissa av oss är illa tvungna att ta ut all mammaledighet och KAN inte ens låta en ointresserad pappa ta hand om barnet-/barnen. Det finns massor av pappor som sviker sina barn i så fall. Vissa av oss tjänar mycket lite - det är helt enkelt inte möjligt att låta pappan vara hemma. Ibland går det ju inte ens ihop ekonomiskt då.

Ja, inte vet jag. Jag är själv med sonen och har tagit all mammaledighet själv.

Min egen far tog inte ut en enda dag i barnledig. Jag känner mig inte alls sviken av honom. Inte på något sätt.

Ja just det. Och 80% av alla föräldrar vänder på varenda krona. Nej, skulle inte tro det. Inte ens högavlönade delar upp föräldraledigheten lika.

En hel del skulle klara en period av minskade inkomster genom att spara undan lite innan (man vet ju om flera månader innan att man kommer att få ett barn). Andra kanske skulle fundera på om det kanske är värt att inte ha lite lägre inkomster mot att man får umgås och lära känna sitt barn. Nu pratar jag inte om det fåtal som verkligen är fattiga.