Anonym (sanningen)

Äldre 5 Mar 13:22

1134 svar

De RIKTIGA historierna bakom omhändertagande av barn (LVU), inte mammans version

Efter att själv har träffat och läst många historier på internet så har jag förstått att det är MÅNGA som verkligen inte förstår varför varför deras barn blir omhändertagna av socialtjänsten. Socialtjänsten är "the bad guy" som "gör allt för att förstöra deras liv". Eftersom dessa mammor inte förstår själva vad som är fel och berättar historier för andra som är helt felvinklade får många en bild av att socialtjänsten är något hemskt, farligt, obehagligt och skadligt osv. Eftersom de inte förstår vad de gör fel gör detta också att de inte förändrar det som är problemet utan fortsätter med "problembeteendet".

I den här tråden berättar vi de riktiga historierna kring omhändertaganden, sanningen om vad som gick snett och varför, och mammornas historier som är tvärtemot "det riktiga"

Jag kan berätta om två kvinnor. Den första som jag kallar A är en kvinna som levt i en våldsrelation med en man som är mycket deprimerad och självmordsbenägen. De har haft mycket kontakt med socialtjänsten eftersom de båda går på bidrag och pga våldet (en dysfunktionell relation). En dag, vid ett socmöte, tar mannen barnet i sin famn och hotar med att döda han själv och barnet, polis måste inkallas och de lyckas ta barnet från mannen. Barnet blir omhändertagen och placerad hos en annan familj, socialtjänsten ställer krav om att kvinnan måste sluta ha kontakt med mannen om hon vill få tillbaks sitt barn och fixa sin tillvaro (flytta till egen lägenhet osv.). Det finns en hel del som jag inte orkar/vill skriva ut här men jag förstår verkligen varför hennes barn inte får vara med henne, då även hon är väldigt speciell och konstig mot barnet. Hon träffar mannen i smyg hon inte får ha kontakt med men socialtjänsten har sett detta, hon har anmält familjen som barnet bort hos för att hon en gång såg att mamman i familjen torkade barnets mun när h*n hade ätit fast h*n grät, A ansåg detta som barnmisshandel. A gör ALLT som hon inte borde göra för att få tillbaka barnet och hon förstår verkligen inte vad hon gör för fel. Hon skyller allt på socialtjänsten som är "dumma i huvudet".

Den andra kvinnan, som jag kallar B, är helt obenägen att ta hand om sitt barn. Barnet kan leka flera timmar själv medan hon sover, har ingen struktur alls i vardagen och kan inte hålla i pengar, efter två veckor (får bidrag) är pengarna slut och de äter inte alls någon näringsrik mat eftersom hon inte har "råd" med det. Hon kan lämna barnet till någon hon känt några dagar och låter personen passa h*n medan hon gör annat. Barnet kan inte prata trots att h*n är nästan 3 år. Säger endast några få ord och pratar med bebisspråk eftersom mamman inte alls stimulerar barnet/pratar med barnet. Kvinnan flyttar ofta runt och barnet har ingen stabil tillvaro. Hon klarar inte av att lämna barnet på dagis (eftersom hon inte orkar gå upp) och h*n träffar aldrig andra barn. Ändå blir hon HELT chockad när barnet blir omhändertaget efter orosanmälan och förstår inte vad som är fel.

Det är inte konstigt att kvinnorna får andra att tro att det är "hur lätt som helst" att bli av med sitt barn när de kommer med sina historier som är HELT andra än sanningen.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-03-08 15:34
Uppdatering om kvinna B:
Mamman kan knappt ge sitt barn ordentlig mat eftersom hon slösar bort alla pengar och de äter väldigt ensidig och näringsfattig kost. Hennes hem ser stökigt/sunkig ut. Hon har ingen ordentlig säng (varken till sig själv eller barnet, de sover i soffan), inget matbord, kläder kan ligga i stora högar över hela lägenheten (mer kläder än golv syns) och det diskas/städas sällan. Det hon har i "möbelväg" är: soffa, soffbord, 1 bokhylla, tv och tv-bänk). Hon lägger hellre pengar på kläder eller skönhetsprodukter till sig själv än att köpa leksaker eller kläder till barnet som endast har 2 BEBIS leksaker hemma. Barnet går omkring i alldeles för små kläder och det syns, byxor som ska vara långa är under knät tex för det är från när barnet var yngre. Hon älskar sitt barn, men hon kan verkligen inte ge barnet vad det behöver i resterande "kategorier". Man märker att mammans och barnets relation är väldigt skadad, barn kan absolut vara sociala små varelser, men barnet blir ofta fäst vid stabila personer som är mer som "riktiga mammor ska vara" och det är det barnet behöver.

Kvinnan gör INGET för att förbättra sitt barns talförmåga och jag är övertygad om att barnet skulle kunna prata som andra barn i den åldern om mamman bara PRATADE med barnet, vilket hon väldigt sällan gör/är väldigt ointresserad av. Och pratar hon med barnet pratar hon ofta själv bebisspråk. Föreslog att hon skulle börja läsa böcker för barnet, men det orkade hon inte (som med allt annat). Jag har också reagerat på att barnet ser ut att få "panik" över att kolla mamman i ögonen, vilket jag tror kan ha och göra med anknytningen, har läst någonstans om det där och när jag såg barnet tänkte jag direkt på det. Tillägger även att jag INTE jobbar inom socialtjänsten.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-03-08 15:52
Uppdatering om kvinna A:
Kvinnan bodde på skyddat boende 1 år. Personalen där och socialtjänsten såg henne med sin "ex man" på stan flera gånger. Mamman har, vad jag anser, fått mycket god hjälp för att förändra sin situation... men man når liksom inte in till henne. Hennes "plan" är/var att fortsätta med mannen men att spela att hon har ett fixat liv inför soc och att hon har 0 kontakt med honom för att få tillbaka sitt barn, och sedan tänkte hon ta barnet med mannen utomlands så ingen kan blanda sig i.

Primmeling

Äldre 7 Mar 20:55

#251

Du som skrev senast. Har frakturerna läkt? Har dom kommit på varför dom uppstod? Har barnet fått nya efter placeringen? Har de uteslutit alla sjukdomar?

Anonym (Signaturen)

Äldre 7 Mar 21:03

#252

Primmeling skrev 2012-03-07 20:55:37 följande:

Du som skrev senast. Har frakturerna läkt? Har dom kommit på varför dom uppstod? Har barnet fått nya efter placeringen? Har de uteslutit alla sjukdomar?

Ja, frakturerna bör vara helt läkta och hon har inte fått några men, om det uppstått nya kan vi inte veta eftersom sjukvården vägrat att ta nya röntgenbilder på henne.
Ingen vet hur de uppstått eller varför, och de kan varken bekräfta eller utesluta alla sjukdomar då vissa av proverna "glömdes bort" och togs mer än en månad efter att hon börjat få behålla specialmaten.

YayasMami

Äldre 7 Mar 21:27

#253

Primmeling skrev 2012-03-07 20:55:37 följande:

Du som skrev senast. Har frakturerna läkt? Har dom kommit på varför dom uppstod? Har barnet fått nya efter placeringen? Har de uteslutit alla sjukdomar?

Ett exempel, ett ungt par fick i somras tvillingar. De var placerade på något slags boende och plötsligt dör ena flickan. De hittar benbrott och kommer fram till att båda barnen hade skador.
Pappan blev gripen för mord men senare släppt då det kom fram att benbrotten ej var dödsorsak utan en infektion. Det kunde inte bevisas någon misshandel och vem som gjort den.
Socialen omhändertog dock det kvarlevande barnet eftersom de inte har samma bevisbörda som en domstol har för att fälla någon för misshandel. Med all rätt. Därför kan man bli friad från polisens sida men "fälld" av soc. Det krävs otroligt mycket för att polisen ska kunna dra det vidare.
Barnen har i deras vård fått allvarliga skador, det är enligt mig inget att orda om.

Tvåbarnsmamma och fotograf/modell läs gärna min blogg Finest.se/Lorena

maaammaaa

Äldre 7 Mar 21:32

#254

Märkligt att ingen vet hur frakturerna uppstått, har socialen haft någon bestämd uppfattning om vad som hänt?

Fosterföräldrarna till våra barn har berättat åt soc att vår äldsta dotter 6 år fick ett blåmärke tvärs över rumpan när våra barn var hemma för ca två veckor sedan. Nu utreds vi pga det, vi vet inte hur eller när det hände. Ev när hon trillade från sparkstöttingen när farmor körde den eller i pulkbacken om det var hos oss. Det här berättade socialdirektören för oss, när vi frågade fostermamman hur barnen mått efter att de kommit tillbaks till fosterfamiljen tyckte hon att det bara var bra. Jag hade gärna hört om blåmärket från henne också. Soc. vägrar säga om skadorna blivit dokumenterade åt läkare och vi får inte se det. Fostermamman säger att det är stort men soc. tycker att det är enormt och undrade varför vi inte sökt läkarvård då hon måste ha gråtit något hiskeligt. Fostermamman sa att hon inte klagat över att det gjort ont men att det märktes när hon duschade.

Under nästan ett år som barnen varit placerade är det här första gången som man berättat om blåmärken. Vi har sett att fosterföräldrarnas hund bitit äldsta dottern i handen, katten har klöst sonen. De har haft små blåmärken ibland.

Anonym (Signaturen)

Äldre 7 Mar 21:38

#255

Socialens uppfattning är misshandel tills motsatsen är bevisad, vilket väl i sig är bra men jag anser att vi borde få en chans att visa att så inte är fallet, speciellt eftersom de dömt oss som bra åt de andra barnen...

Anonym (insatt)

Äldre 7 Mar 22:14

#256

YayasMami skrev 2012-03-07 21:27:27 följande:

Ett exempel, ett ungt par fick i somras tvillingar. De var placerade på något slags boende och plötsligt dör ena flickan. De hittar benbrott och kommer fram till att båda barnen hade skador.
Pappan blev gripen för mord men senare släppt då det kom fram att benbrotten ej var dödsorsak utan en infektion. Det kunde inte bevisas någon misshandel och vem som gjort den.
Socialen omhändertog dock det kvarlevande barnet eftersom de inte har samma bevisbörda som en domstol har för att fälla någon för misshandel. Med all rätt. Därför kan man bli friad från polisens sida men "fälld" av soc. Det krävs otroligt mycket för att polisen ska kunna dra det vidare.
Barnen har i deras vård fått allvarliga skador, det är enligt mig inget att orda om.

"Socialen omhändertog dock det kvarlevande barnet eftersom de inte har samma bevisbörda som en domstol har för att fälla någon för misshandel."

"socialen" får inte omhänderta ett endaste litet barn utan att det prövas i domstol inom en vecka ..... LVU-vården är alltså beslutad i domstol, inte av soc!

YayasMami

Äldre 7 Mar 22:16

#257

Anonym (insatt) skrev 2012-03-07 22:14:36 följande:

"Socialen omhändertog dock det kvarlevande barnet eftersom de inte har samma bevisbörda som en domstol har för att fälla någon för misshandel."

"socialen" får inte omhänderta ett endaste litet barn utan att det prövas i domstol inom en vecka ..... LVU-vården är alltså beslutad i domstol, inte av soc!

Men soc gör ju det första omhändertagandet och de som driver ärendet till domstol.

Tvåbarnsmamma och fotograf/modell läs gärna min blogg Finest.se/Lorena

Velouria

Äldre 7 Mar 22:20

#258

Anonym (sanningen) skrev 2012-03-05 13:22:45 följande:

Efter att själv har träffat och läst många historier på internet så har jag förstått att det är MÅNGA som verkligen inte förstår varför varför deras barn blir omhändertagna av socialtjänsten. Socialtjänsten är "the bad guy" som "gör allt för att förstöra deras liv". Eftersom dessa mammor inte förstår själva vad som är fel och berättar historier för andra som är helt felvinklade får många en bild av att socialtjänsten är något hemskt, farligt, obehagligt och skadligt osv. Eftersom de inte förstår vad de gör fel gör detta också att de inte förändrar det som är problemet utan fortsätter med "problembeteendet".

I den här tråden berättar vi de riktiga historierna kring omhändertaganden, sanningen om vad som gick snett och varför, och mammornas historier som är tvärtemot "det riktiga"

Jag kan berätta om två kvinnor. Den första som jag kallar A är en kvinna som levt i en våldsrelation med en man som är mycket deprimerad och självmordsbenägen. De har haft mycket kontakt med socialtjänsten eftersom de båda går på bidrag och pga våldet (en dysfunktionell relation). En dag, vid ett socmöte, tar mannen barnet i sin famn och hotar med att döda han själv och barnet, polis måste inkallas och de lyckas ta barnet från mannen. Barnet blir omhändertagen och placerad hos en annan familj, socialtjänsten ställer krav om att kvinnan måste sluta ha kontakt med mannen om hon vill få tillbaks sitt barn och fixa sin tillvaro (flytta till egen lägenhet osv.). Det finns en hel del som jag inte orkar/vill skriva ut här men jag förstår verkligen varför hennes barn inte får vara med henne, då även hon är väldigt speciell och konstig mot barnet. Hon träffar mannen i smyg hon inte får ha kontakt med men socialtjänsten har sett detta, hon har anmält familjen som barnet bort hos för att hon en gång såg att mamman i familjen torkade barnets mun när h*n hade ätit fast h*n grät, A ansåg detta som barnmisshandel. A gör ALLT som hon inte borde göra för att få tillbaka barnet och hon förstår verkligen inte vad hon gör för fel. Hon skyller allt på socialtjänsten som är "dumma i huvudet".

Den andra kvinnan, som jag kallar B, är helt obenägen att ta hand om sitt barn. Barnet kan leka flera timmar själv medan hon sover, har ingen struktur alls i vardagen och kan inte hålla i pengar, efter två veckor (får bidrag) är pengarna slut och de äter inte alls någon näringsrik mat eftersom hon inte har "råd" med det. Hon kan lämna barnet till någon hon känt några dagar och låter personen passa h*n medan hon gör annat. Barnet kan inte prata trots att h*n är nästan 3 år. Säger endast några få ord och pratar med bebisspråk eftersom mamman inte alls stimulerar barnet/pratar med barnet. Kvinnan flyttar ofta runt och barnet har ingen stabil tillvaro. Hon klarar inte av att lämna barnet på dagis (eftersom hon inte orkar gå upp) och h*n träffar aldrig andra barn. Ändå blir hon HELT chockad när barnet blir omhändertaget efter orosanmälan och förstår inte vad som är fel.

Det är inte konstigt att kvinnorna får andra att tro att det är "hur lätt som helst" att bli av med sitt barn när de kommer med sina historier som är HELT andra än sanningen.

Bortsett från dina historier finns det ingenting som säger att Socialens version alltid är den sanna. Det är just DET som är problematiskt i vårt samhälle; att Socialen säger sig sitta på de absoluta sanningarna och är ofelbara. Att det alltid är klienten som har fel. Och det är just där som de totalsågas i forskningarna, just för att dessa "ofelbara" socionomer alltid och alltid har rätt. Håller man inte med dem så blir man jämförd med kriminella också.

Det är bara för soc att lägga ner.

Den som tror på något har blivit lurad

Anonym (Hmmm)

Äldre 7 Mar 22:26

#259

Jag har BARA läst TS- och får lite spontana frågor...

1) Arbetar du inom socialtjänsten? För utifrån vad du skriver har jag svårt att se att du gör det. Det saknas flera steg i din berättelse- som hade gjort oss läsare MYCKET mer förstående inför varför detta barn separerades från sin mamma i exempel A.

2) Erbjöd man mamma skyddat boende? Har mamma fått någon hjälp med att stå emot mannen? Har mamma fått hjälp med att "fixa sin situation"? Såsom du beskriver handläggningen av ärende A så anser jag att det fattas oerhört mycket som KRÄVS för att ett omhändertanande skall anses vara aktuellt.

Jag abetar sedan 6 år som socialsekreterare med barnavårdsärenden inom socialförvaltningen i en mellanstor stad i södra sverige. Jag har "gjort" flera omhändertaganden, gjort ett antal ansökningar till Förvaltningsrätten och handlagt ett väldigt stort antal ärenden med våld i nära relationer.

Anonym (sanningen) Trådstartaren

Äldre 7 Mar 22:38

#260

Anonym (Hmmm) skrev 2012-03-07 22:26:25 följande:

Jag har BARA läst TS- och får lite spontana frågor...

1) Arbetar du inom socialtjänsten? För utifrån vad du skriver har jag svårt att se att du gör det. Det saknas flera steg i din berättelse- som hade gjort oss läsare MYCKET mer förstående inför varför detta barn separerades från sin mamma i exempel A.

2) Erbjöd man mamma skyddat boende? Har mamma fått någon hjälp med att stå emot mannen? Har mamma fått hjälp med att "fixa sin situation"? Såsom du beskriver handläggningen av ärende A så anser jag att det fattas oerhört mycket som KRÄVS för att ett omhändertanande skall anses vara aktuellt.

Jag abetar sedan 6 år som socialsekreterare med barnavårdsärenden inom socialförvaltningen i en mellanstor stad i södra sverige. Jag har "gjort" flera omhändertaganden, gjort ett antal ansökningar till Förvaltningsrätten och handlagt ett väldigt stort antal ärenden med våld i nära relationer.

1) Du har uppfattat rätt, jobbar INTE inom socialtjänsten. Det är svårt att skriva ut en hel historia med detaljer när det inte handlar om mig, det vill jag inte göra.

2) Ja mamman bodde på skyddat boende 1 år. Personalen där och socialtjänsten såg henne med sin "ex man" på stan flera gånger. Mamman har, vad jag anser, fått mycket god hjälp för att förändra sin situation... men man når liksom inte in till henne. Hennes "plan" är/var att fortsätta med mannen men att spela att hon har ett fixat liv inför soc och att hon har 0 kontakt med honom för att få tillbaka sitt barn, och sedan tänkte hon ta barnet med mannen utomlands så ingen kan blanda sig i.

De RIKTIGA historierna bakom omhändertagande av barn (LVU), inte mammans version

INNEHÅLL