• Anonym (flickmamma)

    Ni som verkligen INTE ville ha en son men fick det, hur gick det med anknytningen efteråt?

    Jag är en av de där utskällda kvinnorna som känner att jag verkligen inte vill ha en pojke (är gravid i 9:e månaden). Jag drömmer mardrömmar om att jag fött en pojke och inte känner ett smack för honom - jättehemskt. Jag har en flicka sen tidigare och önskar nu en flicka till. Jag är livrädd för att inte kunna anknyta eller kunna känna samma kärlek för en son som för en dotter. Pojkar verkar bara jobbiga och tråkiga och ingenting jag kan identifiera mig med. jag vet att man inte får känna så här men som man kan se på tex FL är det ändå jättemånga kvinnor som helst önskar sig en flicka, det är vanligare än man tror.

    Nu undrar jag bara, ni andra som också helst ville ha en flicka men fick en pojke, hur gick det för er? Funkade anknytningen bra, kände ni stor kärlek för honom, drabbades ni av förlossningsdepression (vilket jag är livrädd för att göra pga mina kalla känslor inför en son). Kan ni inte berätta hur det gick efter förlossningen, när pojken kom ut.

  • Svar på tråden Ni som verkligen INTE ville ha en son men fick det, hur gick det med anknytningen efteråt?
  • FruG

    Jag har en flicka först och sen kom lillebror. Jag trodde att jag var en flickmamma eftersom jag e ganska så kvinnlig av mig. Gillar kläder, smink, fika, shoppa, pyssla mm mm...
    När första barnet kom var det magiskt!!!
    Men när pojken kom så var det magiskt på ett helt annat sätt.... Trodde aldrig att det gick att uppleva nåt sånt.

    Orden pappas flicka och mammas pojke tror jag stämmer ganska bra

    Å nu ska jag säga att jag älskar mina barn exakt lika mycket. Men när flickan var liten så var det mest pyssel och dockor som gällde för henne.
    Vår son blir 3 år i maj och han e nog det roligaste man kan vara med om! Han busar och skrattar hela tiden och älskar att mysa med oss här hemma.

    Så pojkar behöver absolut inte vara jobbiga!!!

  • Anonym (mal)
    MammaG skrev 2011-01-25 15:39:34 följande:
    Varför tror folk att pojkar generellt sätt är busigare än tjejer?
    Det har att göra med vad man tillåts komma undan med och individuell personlighet.
    Ja, det kan ju lätt bli så att om man förväntar sig ett bettende, så agerar man utifrån det förväntade, med resultat att man sänder signaler som ger det förväntade beteendet hos barnet...
  • Anonym (Hemlig)

    Det skulle aldrig falla mig in att tro att småpojkar är "jobbigare" än tjejer. Jag har många vänner med döttrar och vet att flickor givetvis kan vara precis lika besvärliga och påfrestande som grabbar. Barn är ju barn!!

    Kan bara tala för mig själv: jag har pojkar sedan tidigare och önskar mig nu en flicka. Skall jag skämmas för det?? Nu råkar det vara så att jag och min kille är lyckligt lottade, vi har lätt för att bli med barn och är därför i den positionen att vi kan önska oss ett visst kön lite extra. SJÄLVKLART är det viktigaste en frisk bebis, men skall jag skämmas för att jag hoppas lite extra på en flicka?! Aldrig!!

    Blir så jävla trött på moralkärringar som blir urförbannade när folk uttrycker privata känslor och tankar här på FL. Jag har kompisar som har svårt att få barn, känner många som fått sena missfall/förlorat bebisar...och jag lider med dem. Till fullo. Men det gör inte att jag inte kan eller får ÖNSKA mig ett visst kön. Att önska är högst oskyldigt, att hoppas lite extra på en viss sort är inget konstigt eller ovanligt. Vad tror ni Victoria Beckham hoppas på till exempel?? Vad är så jävla hemskt med att ÖNSKA??? Såklart älskar man det barn man får och vill ALDRIG byta ut honom elle rhenne mot något annat i världen!

    Basta!!

  • Anonym (mamma till en so)
    Tezzan84 skrev 2011-01-25 18:32:48 följande:
    Jag håller med! Var glad för att du kan få barn och att du får behålla det!!! Min älskade pojke (första barnet) dog i min mage 1 vecka innan förlossningen.. Dem hittade inget fel på oss....
    Därför tycker jag att man gott ska ta sig en tankeställare o glädjas av det man har o får!!!!
    *tummen upp*
  • Anonym (mamma till en so)

    Jag tycker att du ska vara glad över att du ens har möjligheten, och har fått chans till att få egna barn..
    Den lyckan unnas inte alla..
    Barn är inte nått man skaffar sej, de är en gåva man får..
    Förstår inte hur man kan tänka så befängt att man inte skulle vilja ha en välskapt fin liten grabb..
    Jobbigare och tråkigare..så dumt!

  • Anonym
    Anonym (mamma till en so) skrev 2011-01-25 20:30:50 följande:
    Jag tycker att du ska vara glad över att du ens har möjligheten, och har fått chans till att få egna barn..
    Den lyckan unnas inte alla..
    Barn är inte nått man skaffar sej, de är en gåva man får..
    Förstår inte hur man kan tänka så befängt att man inte skulle vilja ha en välskapt fin liten grabb..
    Jobbigare och tråkigare..så dumt!
    Men varför i helvete gå in i en sån här tråd?
    Går du in i en tråd med någon som har svårt att få barn och säger att de ska vara glada för att de i alla fall kan köpa en katt?
  • Anonym (mamma till en so)
    Anonym skrev 2011-01-25 21:01:55 följande:
    gulligt!

    Om du inte kan förstå hur en människa känner eller tänker inför ett barn, fine. Men värför berätta för ts hur hon enligt dig SKA känna? Att hon ska vara tacksam osv, tycker jag är lågt!
    Jag har en två årig son och väntar mitt nästa barn om 20 dagar så jag förstår mycket väl hur man tänker inför ett barn..
    Därför är de ännu konstigare för mej att man kan tänka så som ts skriver i rubriken "Ni som verkligen INTE ville ha en son, men fick de.."
    Jag kan ha förståelse för att man kanske önskar något lite mer än de andra..
    Men reagerar på att hon skriver tråkiga och jobbiga om pojkar..

    Jag säger inte hur man SKA känna..Tycker att de är jätte konstigt bara..
  • Anonym (...)
    HannaVirrpanna skrev 2011-01-25 21:02:47 följande:
    När barnet kommer ut har man väl inte en tanke på könet? Eller har jag fel?
    Tänk på att det är ett barn och inte ett kön istället... Bara ett tips.
    Hm...inte så säker. Det första min kompis frågade sin sambo var "vad blev det, vad blev det?" innan hon fått upp barnet på bröstet.
  • LsomiLinda

    Jag ville gärna ha en pojk och de kändes som en kille i magen under hela graviditeten.. Men jag fick en tjej.. de kändes konstigt.. men hade samma tankar som dej att kommer jag tycka om bebisen om de blir en tjej ist för kille då jag gärna vill ha en son?
    Men de föll sig naturligt när jag väl piggna till och förstod att jag blivit mamma.. Fick svår havadeskapsförgiftning så fick min lilla tjej 6 v för tidigt..
    Och idag 3½ mån senare så älskar jag självklart min lilla skatt..
    Tror de kommer komma naturligt att du kommer tycka om sonen om de blir en.. =)

Svar på tråden Ni som verkligen INTE ville ha en son men fick det, hur gick det med anknytningen efteråt?