LMJ skrev 2010-11-22 09:24:47 följande:
Ja valet är helt klart ens eget, inte tal om det. Mycket går ju att prioritera bort o man gör ju vad man tycker är bäst för sina barn. Min farmor blev änka vid 65 års ålder. Hon fick leva på en pension på ca 5000 kr. Hur lätt nu det kan vara i dagens läge. Man måste tänka framåt oxå o kan inte bara leva för sina barn. Min mamma var hemmafru ganska lång tid av våran uppväxt. Visst ska man vara tacksam över det. Men vi hade aldrig speciellt mycket pengar utan fick ärva kläder av varandra, semestrade i husvagn runt om i Sverige, vilket var jätteroligt absolut. Men själv började jag jobba redan vid 14 års ålder, jag ville ha nya kläder o allt jag inte kunde få hemma. Dom fick verkligen vända på varenda krona o vi var aldrig bortskämda med pengar.
Jag ger hellre mitt barn båda delarna, samt ser till att jag har sparat oxå tills den dag jag blir pensionär.
Det handlar inte om karriär, jag är undersköterska på ett äldreboende. Utan bara pengar att leva av nu o så framöver som pensionär. Jag sparar åt både honom o mig, samt ett buffertsparande. Man vet ju aldrig hur framtiden ser ut. Men min tanke är snarare att gå ner i tjänst än något annat alternativ. Det kan jag göra för min son <3
Ja självklart vill man ge sitt barn båda delarna om man kan, jag ger också mina ungar båda delarna :)
Jag tycker också att det är klokt att båda parter går ner i arbetstid och att barnet kanske går några timmar på dagis från 2-3 års ålder om behovet finns.
Men att sätta små barn (nästan bebisar!) på dagis heltid för att man ska ha råd med en alltför dyr livsstil är vansinne. Och tyvärr gör många människor så i dagens samhälle. En 3 åring bryr sig inte om semestern sker i husvagn på öland eller på lyxhotell i thailand.
Och många som säger att de inte kan vara hemma med sina barn pga ekonomin har helt enkelt dragit på sig för stora utgifter.
