Som rubriken lyder hur mycket är normalt att far och morföräldrar passar era barn? Varje helg? Eller när ni ska handla eller åka med det andra barnet till doktorn?
Personligen tycker jag inte att far och morföräldrar ska ställa upp allt för mycket, det är föräldrarnas uppgift att ta hand om sina egna barn själv.
Tja, m
Ähh, blev fel..
Tja, min dotter sover hos min mamma ungefär två gånger i veckan, oftare nu under sommaren.
Alternativet är att hon börjar på obdagis som ligger i andra änden av stan.
Jag förstår inte problemet, både jag, min mamma och min dotter värdesätter ju deras fina relation jättemycket.
Önskar vi bodde så att våra föräldrar kunde passa vår son. För långt för att kunna få avlastning i form av kväll på stan.. Synd för alla parter. Önskar inget hellre än att sonen fick vara mer med far- och morföräldrar.
Vår äldsta dotter på 2½ har varit hos mormor och morfar själv några enstaka gånger. Dels beror det på att vi första året inte ville eller såg något behov av det, men det senaste halvåret hade jag gärna sett att det varit lite oftare. Hon går inte på förskola och det kan bli lite tråkigt för henne att gå hemma med mig och lillasyster jämt. Hon älskar att åka till dem och få så mycket uppmärksamhet som hon får när hon är där.
Tyvärr arbetar de heltid och har mycket annat för sig på helgerna så det blir inte så ofta. två nätter har det varit sammanlagt och några timmar på dagen, kanske 10 gånger. Lillasyster på 10 månader har vi aldrig haft barnvakt till då vi tycker att hon är för liten än.
Farmor bor på andra sidan jorden så henne kan vi inte få någon avlastning från tyvärr.
Satt och funderade lite nu, hur hade ni det själv när ni var små? Ni som anser att det är dåligt föräldraskap att låta barnen vara hos mor och farföräldrar för att en bra förälder minsann ALDRIG lämnar bort sitt barn? Och ni som liksom jag tycker det är toppen att barnbarn och mor/far föräldrar får möjligheten att umgås? Själv var jag mycket med min farmor, hon bodde i en lägenhet i vårt hus så dit gick man varje dag efter skolan fikade, pratade och bara var tills mamma och pappa kom hem från jobbet. Skulle de bort någon gång utan barn så knatade man bara upp förö trappen till farmor, toppen. Ja man var självklart dit annars oxå, säkert minst en gång om dagen 
Vi skulle aldrig lämna mot mor- eller farföräldrarnas vilja. Men nu har vi turen att både farmor, farfar, mormor och morfar nästan slåss om att få vara barnvakt så i snitt har vi varit iväg på bio, middag, teater, osv ca 1 gång i månaden (ibland mer, ibland mindre). Jag uppskattar det verkligen och det är helt klart någon som gör att jag och sambon inte "glömmer bort" varandra i vårt förhållande. Sen träffas vi någon eller några gånger i veckan. Jag är mycket lyckligt lottad som har både föräldrar och svärföräldrar i samma stad, dottern älskar att få total uppmärksamet av far-och morföräldrar och jag kan inte se något negativt alls med att ha barnvakt några kvällar i månaden Tvärtom! Hon får en fin kontakt och bra relationer med sina mor- och farföräldrar om det tragiskt nog skulle hända mig och min sambo något (tex att vi är med i en olycka och måste ligga inlagda på sjukhus en tid, eller ännu värre, om vi dör).
Jag minns själv hur jag som barn tyckte det var toppen att få vara hos farmor och farfar eller hur underbart det var när man var sjuk och mormor kom och var barnvakt om inte mamma eller pappa kunde vara hemma.
TS - hur mycket är för mycket enligt dig?