Madelenin

Äldre 18 Mar 21:08

352 svar

Aurorasamtal för omföderskor?

Jag har alltid varit rädd för att föda barn. När jag väl blev gravid sen så tänkte jag att jag skulle ta mig genom en vaginal förlossning ändå. För om vaginal förlossning är pest så är kejsarsnitt kolera.

Nåväl, jag blev iggsatt några veckor över tiden. Det hände konstighet på konstighet då. Det tog lång tid utan att det hände något. hade fejkvärkar men öppnade mig inte en ynka centimeter. De sa tillslut att det skulle bli kejsarsnitt eftersom förlossningen varit igång förlänge.

Men det hände inget... Blev ivägskickad från förlossningen till en annan avdelning med jobbiga smärtor och bara två alvedon. Sov ingenting. Dagen efter fick jag komm tillbaka och efter ett tag kunde de ta hål på forsterhinnorna. Sen gick det fort. Sex timmar för en förstföderska med en klump på 54 cm och 4600 gram.

Jag fick epidural som de satte fel. Men de vägrade lyssna på mig (inklusive barnets far) och tyckte att jag sjåpade mig. "Du har har visst fått bedövning - samla dig nu!". Men det var ett helvete för mig. Gjorde så vidrigt ont. Jag sprack och trodde på riktigt att jag skulle dö.

Var jag rädd för att föda innan är jag ännu mer rädd nu. Är i vecka 17 och har tagit upp med min bm att jag är livrädd. Hon ska ge mig en remiss för aurorasamtal.

Min fråga - finns det någon annan omföderska här som gått på aurorasamtal? Har det hjälpt? Hur har ni valt att föda denna gång?

Ledsen att det blev långt!

Kalinka

Äldre 27 May 14:51

#251

Tridde: Det låter som att du kan känna dig helt hemma i vår misär...

(har vi spärrat tråden för förstföderskor än?)

Tridde

Äldre 27 May 14:58

#252

Kalinka> det lät verkligen bra med misär nämen det är skönt att få prata av sig med folk som vet vad jag pratar om, alla andra jag känner har antingen haft drömförlossningar eller så har de faktiskt fått kejsarsnitt när det gått för långt. det är svårt för min sambo att förstå då han inte var med och han inte har barn sen tidigare men han försöker iallafall och följer med på allt som har med graviditeten att göra. jag har även väldigt svårt för att prata om vad det är som jag egentligen är livrädd för, det är ju inte smärtan för den vet jag ju att den kommer så det har jag accepterat. det är snarare nonchalansen, att inte bli tagen på allvar.
nu ska jag försöka läsa igenom tråden så jag hänger med lite

Madelenin

Äldre 27 May 15:00

#253

Usch, gud så hemskt att läsa. Vilken tur att du ska få gå på aurorasamtal, hoppas verkligen att det hjälper dig. Vilket sjukhus ska du till?

Man får tänka på att man är modig som ens vågar tänka på att bli gravid igen! jag ska ha den 27/8 och ska på aurorasamtal den 15 juni (efter jävlig många turer...). Vi ligger rätt lika med andra ord.

Tridde skrev 2009-05-27 14:36:20 följande:

Hejsan! är ny i den här tråden men det verkar vara en tråd där jag hör hemma. jag födde en son i december -02. det började redan fem veckor före bf med förvärkar varje kväll med resultat att jag var öppen 2.5cm. när värkarna väl startade ordentligt gick det ett dygn innan de var såpass regelbundna att vi kunde fara in, och då var jag öppen 3 cm, alltså en halv centimeter efter ett dygn av värkar. men barnmorskan var positiv och sa att det snart skulle bli barn eftersom värkarna var så kraftiga. vid 03tiden var jag totalt slutkörd efter andra natten utan sömn och flera veckor med dålig sömn och fick EDA. av den blev det komplikationer, vid 6tiden klagade jag på att jag mådde illa och var yr och efter undersökning visade det sig att mitt blodtryck var nere på 101/50 och fosterljuden låg på 60. det enda jag minns är att det kom en massa folk men eftersom jag var så dålig att jag inte kunde öppna ögonen så har jag bara hörselintryck. enligt journalen fick de upp fosterljuden till 100 men att mitt blodtryck sjönk till 90/46. här står det då att de sökte narkosjouren akut två gånger men att de inte svarat på sökning, jag kan bara tolka detta som att det var kejsarsnitt på gång. efter medicinering fick de upp mitt blodtryck och det blev lite mer stabilt. värkarna avtog helt och hållet av EDA:n så vid 7tiden var jag öppen 4-5cm och värkstim. dropp sattes. eftersom värkarna inte kom igång höjdes droppet successivt och vid 11tiden var det uppe i 300. då hade jag krystat sedan strax före 10 men sonens huvud stod 3cm ovanför bäckenbotten och inget hände så därför beslutades om sugklocka. 11.34 föddes han, medtagen, blå och med navelsträngen runt halsen och kroppen. de klippte navelsträngen och sprang men han kvicknade till efter några minuter. vid samtalet med läkaren ett par dagar efter så fick jag veta att detta var normalt, detta var inte alls konstigt när det gällde förstagångsföderskor och att sugklockan enbart satts för min skull, för att jag var så trött och inte för att min son på något sätt var medtagen. detta var som ett slag i ansiktet, jag mådde verkligen jättedåligt efter förlossningen men fick nu veta att jag inte hade nån anledning eftersom allt gått som det skulle och dessutom att sugklockan bara var för att jag inte orkade mer vilket fick mig att känna mig totalt värdelös. detta sände mig ner i en djup depression och svårigheter att få till hela mammarollen som jag inte fick bukt med förrän total kollaps hösten -05. idag mår jag bra och jag och min nya sambo väntar barn, bf 25/8. puh! va långt det blev,sorry, men jag har läst journalen i ett par dagar och jag var tvungen att få ur mig alltihopa. det var inte förrän i förrgår som jag fick veta om sökningen på narkosjouren och att min sons hjärtljud var så dåliga, ingen har berättat det här för mig utan det läste jag nu i journalen. så nu inför nästa förlossning känns det riktigt jobbigt men ska på mitt första aurorasamtal den 11:e juni.

Tridde

Äldre 27 May 15:10

#254

Madelenin> men va kul att vi var så lika
det var så mycket mer som hände i samma veva, min son kunde inte suga men det var ingen som visade hur man skulle amma så jag visste inte att vi hade fel teknik. enda gången som någon faktiskt kollade hans teknik var nere på förlossningen och då var jag ju totalt borta. när vi for hem hade de frågat mig om han sög och det gjorde han ju trodde jag, fyra dagar efter att han föddes blev vi akutinlagda eftersom han var uttorkad och inte fått i sig en droppe sen födseln. först ett dygn senare upptäckte en sköterska att han la upp tungan i gommen. efter det blev det ersättning, jag orkade helt enkelt inte mer.
jag har läst lite om dina turer med aurorabesöket, hur fan får man bara behandla en rädd gravid kvinna på detta vis? har fått intrycket att du jobbar vid en tidning, kanske kan vara en ide att publicera något om hur de betett sig? tänk om du varit ensamstående, eller om din sambo inte varit lika bestämd som han verkar vara? jag blir så arg för din skull!! hoppas att du nu får en riktigt bra samtalskontakt så att du får ordning på alla känslor och tankar inför förlossningen.

Tridde

Äldre 27 May 15:11

#255

glömde skriva, vi kommer att föda på sundsvalls sjukhus och får även aurorasamtal där.

Madelenin

Äldre 27 May 15:19

#256

Ja, jag har jobbat på alla tidningar i Sverige typ. Allt från kvällspress till damtidngar till kundtidningar. Nu skriver jag för optikbranschen. Hett hett...

Jag väntar mitt och sambons första gemensamma barn. han har verkligen försökt sätta sig in i hur jag mår och vi pratar jättemycket om min förra förlossning och om vad som gick fel. han tar på sig ansvaret till tuden procent att stötta mig, vilket känns jättebra.

Jag tänker ha med mig en väldigt specificerad kravlista när jag går dit så att jag vet vad jag ska säga. Ska verkligen inte bli överkörd eller bli kallad lilla gumman eller liknande. Nu SKA det här bli bra.

Svårt det där med amningen. jag trodde också att jag ammade rätt tills det efter några dagar kom en barnmorska och påpekade att han inte fick i sig något. Sen kom de in på BB och sa att de var oroliga för honom då han hade dåliga blodsockervärden och så. Han var ju hyfsat stor med sina nära 4600 g så han hade svårt att tillgodogöra sig det lilla han fick i sig.

Tridde skrev 2009-05-27 15:10:36 följande:

Madelenin> men va kul att vi var så lika det var så mycket mer som hände i samma veva, min son kunde inte suga men det var ingen som visade hur man skulle amma så jag visste inte att vi hade fel teknik. enda gången som någon faktiskt kollade hans teknik var nere på förlossningen och då var jag ju totalt borta. när vi for hem hade de frågat mig om han sög och det gjorde han ju trodde jag, fyra dagar efter att han föddes blev vi akutinlagda eftersom han var uttorkad och inte fått i sig en droppe sen födseln. först ett dygn senare upptäckte en sköterska att han la upp tungan i gommen. efter det blev det ersättning, jag orkade helt enkelt inte mer. jag har läst lite om dina turer med aurorabesöket, hur fan får man bara behandla en rädd gravid kvinna på detta vis? har fått intrycket att du jobbar vid en tidning, kanske kan vara en ide att publicera något om hur de betett sig? tänk om du varit ensamstående, eller om din sambo inte varit lika bestämd som han verkar vara? jag blir så arg för din skull!! hoppas att du nu får en riktigt bra samtalskontakt så att du får ordning på alla känslor och tankar inför förlossningen.

kalskulan

Äldre 27 May 18:26

#257

Heja tjejer!

här händer det roliga saker Madelenin; GRATTIS!! sjukt hur man skall behöva göra för att bli lyssnad på dock...

Tridde, välkommen förresten!

Jag skall på bvc möte i morgon, och boka auora via dem, jag började naturligtvis nästan grina (Darra på rösten) om min anledning till aurora. det är precis som om det triggas av att en vårdare frågar, för jag kan prata om det med andra iaf. till en början utan att böla...typiskt för man känner sig psykstörd typ.

kalskulan

Äldre 27 May 18:27

#258

Heja tjejer!

här händer det roliga saker Madelenin; GRATTIS!! sjukt hur man skall behöva göra för att bli lyssnad på dock...

Tridde, välkommen förresten!

Jag skall på bvc möte i morgon, och boka auora via dem, jag började naturligtvis nästan grina (Darra på rösten) om min anledning till aurora. det är precis som om det triggas av att en vårdare frågar, för jag kan prata om det med andra iaf. till en början utan att böla...typiskt för man känner sig psykstörd typ.

kalinka; även om inte många dör är det nära många gånger jag är en tex. och det är tillräckligt!

Tridde

Äldre 27 May 21:30

#259

Madelenin skrev 2009-05-27 15:19:05 följande:

Ja, jag har jobbat på alla tidningar i Sverige typ. Allt från kvällspress till damtidngar till kundtidningar. Nu skriver jag för optikbranschen. Hett hett... Jag väntar mitt och sambons första gemensamma barn. han har verkligen försökt sätta sig in i hur jag mår och vi pratar jättemycket om min förra förlossning och om vad som gick fel. han tar på sig ansvaret till tuden procent att stötta mig, vilket känns jättebra. Jag tänker ha med mig en väldigt specificerad kravlista när jag går dit så att jag vet vad jag ska säga. Ska verkligen inte bli överkörd eller bli kallad lilla gumman eller liknande. Nu SKA det här bli bra. Svårt det där med amningen. jag trodde också att jag ammade rätt tills det efter några dagar kom en barnmorska och påpekade att han inte fick i sig något. Sen kom de in på BB och sa att de var oroliga för honom då han hade dåliga blodsockervärden och så. Han var ju hyfsat stor med sina nära 4600 g så han hade svårt att tillgodogöra sig det lilla han fick i sig.

men nu börjar jag fundera på om vi är tvillingar, detta är min och sambons första gemensamma oxå

jag känner precis likadant, har som sagt börjat läsa journalen i lugn och ro och börjat skriva ner vad som är så läskigt, försöker förbereda mig psykiskt på samtalet om ett par veckor. jag försöker även berätta för sambon hur viktigt det är att han är fullständigt insatt så han kan föra min och vår talan sen under förlossningen så jag har chans att bara totalt gå in för att slappna av och släppa allt till honom. han kommer att ha ett enormt ansvar och jag har sagt till honom att om han inte fixar det så måste han säga till för då tar jag med mig min bästa vän dit oxå så får hon istället föra talan, men han verkar så lugn inför det här och det känns tryggt

Tridde

Äldre 27 May 21:33

#260

kalskulan> tack för välkomnandet

Aurorasamtal för omföderskor?

INNEHÅLL