• Madelenin

    Aurorasamtal för omföderskor?

    Jag har alltid varit rädd för att föda barn. När jag väl blev gravid sen så tänkte jag att jag skulle ta mig genom en vaginal förlossning ändå. För om vaginal förlossning är pest så är kejsarsnitt kolera.

    Nåväl, jag blev iggsatt några veckor över tiden. Det hände konstighet på konstighet då. Det tog lång tid utan att det hände något. hade fejkvärkar men öppnade mig inte en ynka centimeter. De sa tillslut att det skulle bli kejsarsnitt eftersom förlossningen varit igång förlänge.

    Men det hände inget... Blev ivägskickad från förlossningen till en annan avdelning med jobbiga smärtor och bara två alvedon. Sov ingenting. Dagen efter fick jag komm tillbaka och efter ett tag kunde de ta hål på forsterhinnorna. Sen gick det fort. Sex timmar för en förstföderska med en klump på 54 cm och 4600 gram.

    Jag fick epidural som de satte fel. Men de vägrade lyssna på mig (inklusive barnets far) och tyckte att jag sjåpade mig. "Du har har visst fått bedövning - samla dig nu!". Men det var ett helvete för mig. Gjorde så vidrigt ont. Jag sprack och trodde på riktigt att jag skulle dö.

    Var jag rädd för att föda innan är jag ännu mer rädd nu. Är i vecka 17 och har tagit upp med min bm att jag är livrädd. Hon ska ge mig en remiss för aurorasamtal.

    Min fråga - finns det någon annan omföderska här som gått på aurorasamtal? Har det hjälpt? Hur har ni valt att föda denna gång?

    Ledsen att det blev långt!

  • Svar på tråden Aurorasamtal för omföderskor?
  • Kalinka

    Min man satt också i minst 1 timme ensam med dottern och visste inte om jag levde eller inte, eftersom de sprang iväg med mig pga att jag blödde kraftigt. Mitt i alltihopa kommer en undersköterska med den omtalade förlossningsbrickan och tycker att han ska fika ensam... Sammanlagt var jag borta i 3 timmar pga sövning och uppvak.

    Jag var faktiskt positivt överaskad av vilket bra stöd min man var under förlossningen. Men till nästa gång måste han bli bättre på att ryta ifrån när något inte fungerar.

  • Kalinka
    Madelenin skrev 2009-05-28 13:34:25 följande:
    www1.nrk.no/nett-tv/prosjekt/619 Här kan du se avsniten.
    Tack! Jag tror att jag väntar tills att jag har maken med som kan hålla mig i handen. Tror att han kan behöva prata om det också faktiskt.
  • Madelenin

    Kul fika...

    Sonens pappa ar inget större stöd då han gick med på allt barnmorskorna sade. Men den här gången tror jag att det blir bättre på den fronten. Sambon gör allt för att stötta och talar dagligen om för mig att han ska bråka med personalen om de inte gör som jag vill.


    Kalinka skrev 2009-05-28 13:35:22 följande:
    Min man satt också i minst 1 timme ensam med dottern och visste inte om jag levde eller inte, eftersom de sprang iväg med mig pga att jag blödde kraftigt. Mitt i alltihopa kommer en undersköterska med den omtalade förlossningsbrickan och tycker att han ska fika ensam... Sammanlagt var jag borta i 3 timmar pga sövning och uppvak. Jag var faktiskt positivt överaskad av vilket bra stöd min man var under förlossningen. Men till nästa gång måste han bli bättre på att ryta ifrån när något inte fungerar.
  • Kalinka
    Auris skrev 2009-05-27 23:29:57 följande:
    Skulle jag få fler barn så ska jag skriva i förlossningsbrevet att jag vill att de hjälper min man till rätta och visar vad han ska göra. Med tvåan hade jag en superbra barnmorska som verkligen gjorde min man delaktig och fick honom att hjälpa mig och massera mig. Med trean var tydligen den erfarenheten bortblåst för honom för han satt och löste korsord hela förlossningen.
    Förlåt att jag fnissar lite. Brukar han lösa korsord ofta, eller var det bara en nervös grej just då?

    Faktiskt var jag med på en förlossning där paret skulle få 4:e barnet. Pappan satt i ett hörn i en stol och var rätt passiv. Jag föreslog att han kunde sätta sig bredvid mamman, men han skakade på huvudet och sa att hon inte ville ha honom i närheten. För säkerhets skull frågade han henne, men hon ville att han skulle vara med, men hålla sig en bit ifrån. Det är så himla olika hur man vill ha det. Jag vill helst ha maken precis bredvid, min mamma klarar inte av att någon tar i henne när hon har ont.
  • Kalinka
    Madelenin skrev 2009-05-28 13:38:42 följande:
    Kul fika... Sonens pappa ar inget större stöd då han gick med på allt barnmorskorna sade. Men den här gången tror jag att det blir bättre på den fronten. Sambon gör allt för att stötta och talar dagligen om för mig att han ska bråka med personalen om de inte gör som jag vill.
    Jag tror att det spelar stor roll att det inte är första gången för en själv också. Jag känner att jag själv var för dålig på att ta mina känslor på allvar. Jag gick med på saker som jag i efterhand mår riktigt dåligt över.
  • Kalinka
    Kalinka skrev 2009-05-28 13:44:49 följande:
    Jag tror att det spelar stor roll att det inte är första gången för en själv också. Jag känner att jag själv var för dålig på att ta mina känslor på allvar. Jag gick med på saker som jag i efterhand mår riktigt dåligt över.
    Som tex att ligga i 2 timmar med konstanta pinvärkar utan att få någon hjälp, för att min bm var upptagen just då.
  • Madelenin

    Låter knäppt kanske men jag fattar inte det här med upptagna barnmorskor. Som jag förstår det ska det finnas en bm per rum och patient. Sen ska det finnas ytterligare några som svarar i telefon och finns där för byte om man inte är nöjd.


    Kalinka skrev 2009-05-28 13:46:09 följande:
    Som tex att ligga i 2 timmar med konstanta pinvärkar utan att få någon hjälp, för att min bm var upptagen just då.
  • ia mia

    Åh, jag sitter här och nickar lite korkat för mig själv för att hålla med när ni skriver, får lite tårade ögon när jag känner igen mig och får nya idéer om vad jag ska göra nu inför nästa..

    Hej Tridde förresten! Jag har inte varit in på någon dag så jag har missat dig..

    Det som slår mig är att vad dålig uppföljningen är på sånt här? Ja, man får ju papperet på bvc där det frågas hur man mår och så.. Där svarade jag "bra, bra, bra" och sen var det bra med det, fast jag har upptäckt så här efteråt (när jag är mig själv igen) att jag mådde så fruktansvärt dåligt då. Man skulle behöva komma in och prata igenom sin förlossning efter ett par månader eller så när man har lite distans om allt inte gått som det ska.

    Sen är det ju som ni säger.. Jag tänkte ta med mig min sambo på Aurora som stöd för MIG, men han behöver såklart gå igenom allt han med. Han blev oxå satt helt själv med dottern i kuvös på ena sidan och "landstingsmackan" på andra sidan nere i förlossningsrummet efter snittet utan att veta något alls om mig, när hon blev katastrofdålig och fick andningsstörningar. Han fick springa ut i korridoren och försöka få tag på någon som kunde hjälpa honom och den i sin tur ringde akutlarm, han har berättat vad som hände i efterhand och han minns inte ens allt för det var sådan panik där inne i rummet. Men jag är så insnurrad på mig själv att jag inte ens tänkt på honom.. *rodnar* Nu skäms jag lite..

    Skönt att läsa om vad som hänt er ändå (eller inte skönt så.. alltså ni fattar ju hur jag menar), får mig att känna mig mindre ensam (och mindre "konstig")..

  • Auris
    Madelenin skrev 2009-05-29 09:34:25 följande:
    Låter knäppt kanske men jag fattar inte det här med upptagna barnmorskor. Som jag förstår det ska det finnas en bm per rum och patient. Sen ska det finnas ytterligare några som svarar i telefon och finns där för byte om man inte är nöjd.
    Nej. Det finns inte elltid en barnmorska per rum och patient. Det beror helt på hur många som föder just då. Med både ettan och trean hade min barnmorska en annan förlossning på gång samtidigt som låg "före" dvs de räknade med att den kvinnan skulle hinna föda innan det var dags för mig. Med ettan så var sedan barnmorskan på rummet med oss slutet av öppningsskedet och hela krystskedet. Med trean överraskade jag dem med en snabb slutspurt så barnmorskan hann precis in till mig och ta emot barnet sedan var hon tvungen att rusa över till den andra salen igen

    När jag gjorde praktik på förlossningen var det inte alls ovanligt att barnmorskorna hade flera förlossningar på gång samtidigt. De måste ju ta emot alla som kommer oavsett hur fullt de har. Andra dagar kunde de ha det hur lungt som helst.
  • Madelenin

    Men vad skumt. När jag varit på infomöten på både Sös och DS har jag fått den infon. Men det var kanske ett önskescenario såklart.


    Auris skrev 2009-05-29 19:42:58 följande:
    Nej. Det finns inte elltid en barnmorska per rum och patient. Det beror helt på hur många som föder just då. Med både ettan och trean hade min barnmorska en annan förlossning på gång samtidigt som låg "före" dvs de räknade med att den kvinnan skulle hinna föda innan det var dags för mig. Med ettan så var sedan barnmorskan på rummet med oss slutet av öppningsskedet och hela krystskedet. Med trean överraskade jag dem med en snabb slutspurt så barnmorskan hann precis in till mig och ta emot barnet sedan var hon tvungen att rusa över till den andra salen igen När jag gjorde praktik på förlossningen var det inte alls ovanligt att barnmorskorna hade flera förlossningar på gång samtidigt. De måste ju ta emot alla som kommer oavsett hur fullt de har. Andra dagar kunde de ha det hur lungt som helst.
Svar på tråden Aurorasamtal för omföderskor?