Aurorasamtal för omföderskor?

Madelenin> japp, det blir ett till samtal minst, 27 juli, och då börjar vi skriva ner förlossningsplanen och alla "ifall att"versioner. jag kommer få skriva ner en plan för alla scenarier, tex en där det står att om jag får det lika besvärligt med förvärkar eller lång latensfas som sist så ska jag åka upp till förlossningen direkt och få sömntabletter, sugklocka får endast sättas antingen om det är akut för mig eller barnet eller om jag själv går med på det osv.
fasen va jobbigt att han inte kan göra mer, men tur att det är nedräkning till sambon kommer hem. då är det du som ska lata dig som aldrig förr

lablover>ja, det var jätteskönt att verkligen få bekräftat att jag har rätt att vara rädd.
sen har jag insett en sak här de senaste dagarna, min son mådde under omständigheterna bra under förlossningen och sugklockan sattes mest för att jag var så trött...det här har jag haft jättesvårt för att ta för att jag ser det som ett nederlag att de gjorde det "bara" för att jag var slutkörd, att jag inte räckte till och inte dög och det hade känts bättre om de satte sugklockan pga hans skull oxå. det jag nu måste försöka inse är att INGEN orkar med en sån lång förlossning och att jag inte är så dålig som jag ser mig själv. usch, tårarna bara sprutar nu, för det här har verkligen fått gro under många år, ni är nu de första som jag erkänner det för men nu ska all skit ut!
oj...nu blev det långt nu igen, men så kan det bli ibland

Tridde:

Jag vet precis vad du menar. Det var samma för mig. Sugklockan sattes enbart för att jag bara inte orkade mer. Det är så mycket runt förlossningen som gör att jag känner mig misslyckad. Jag vet att det är dumt, men tyvärr så är det så att det finns mycket duktighet och prestige runt förlossningar. Bäst är de kvinnor som får värkar spontant (inte blir igångsatta som mig alltså). Inte behöver någon smärtlindring annat än att ANDAS rätt. Värkarbetet tar lagom lång tid, de krystar ut ungen på 3 krystvärkar (inte håller på i 45 min innan de till slut måste sätta en sugklocka) och sen behöver sys max 2 stygn. Åker hem efter 6 timmar och sätter sig och plöjer åkern nästa dag, typ.

Samtidigt vet jag att allt det som skedde vid min förlossning gjorde ju det för att det var ett måste. Jag kommer ju ihåg hur jag försökte krysta, med jättebra teknik och allt, och det hände ingenting!

Kalinka> precis! jag har under dessa 6 1/2 år gått runt och tyckt mig vara sämre än de som du beskrev, just för att jag inte pratat med NÅGON som blivit förlöst med sugklocka eller kejsarsnitt pga mammans trötthet. du är faktiskt den första jag pratar med som hade det likadant, för alla andra har antingen krystat ut ungen samtidigt som de löste korsord och strykte kläder typ, eller så har det varit problem för barnet på något sätt. det är så svårt att acceptera att jag inte orkade, trots att jag i huvudet fattar att det egentligen är konstigt att jag orkade så länge som jag orkade. mina krystvärkar startade vid 10, sugklockan sattes runt 11 och han är inte född förrän 11.34, så rent logiskt ser jag ju att han måste ha varit långt ifrån mogen att födas när jag var öppen 10cm. jag hade fått hålla på i timme efter timme och det hade ändå inte gått, och det är ju faktiskt inte mitt fel. nu gäller det bara att få in det här i skallen ordentligt...

Hej tjejer!

Ville bara tala om att den 5/6 (3 dagar före bf) föddes fick vi en pojke till!
3700 g vägde han och 50 cm lång. Ingen bamse som jag trodde eftersom storebror vägde 4.5 kg!

Jag vill bara tala om för er alla att min förlossning var helt underbar!!
Jag var ju så himla nervös men jag kan säga att alla mina önskningar slog in. Det var ingen stor bebis, allt gick superfort, jag fick en helt underbar barnmorska och jag sprack ingenting!! Pojken föddes 45 min efter det att vi skrevs in! Det gick otroligt snabbt, hann inte med någon bedövning vilken jag faktiskt är glad för.
Det märktes verkligen att personalen hade tagit hänsyn till min rädsla och läst journalen! De var helt otroliga både under och efter förlossningen! Lycka till alla andra!!! Jag skulle göra om det här när som helst! Jag är inte rädd längre!

Grattis! Vad skönt att höra att de gick bra och att du kände att de lyssnade.

red flower skrev 2009-06-13 15:30:36 följande:

red flower> stort grattis, och jag blir jätteglad för din skull att du fick en drömförlossning denna gång!

Samtal för mig i morgon vid 10:00. Hoppas att det går bra man är ju lite nervös.

Madelenin: Lycka till imorgon.

Tridde: Jag fick också klocka pga att jag inte orkade mer på min första förlossning. Eller rättare sagt var det en kombination av att jag inte orkade krysta och att hjärtljuden var lite på gränsen så det var inte bra för bebis heller att det tog sådan tid. Jag känner igen mig i den där känslan av misslyckande. Att jag hade så lite kraft att det tog så lång tid att det blev farligt för bebisen. På något sätt är det höjden av misslyckande - att inte orka föda sitt eget barn.

För mig var det nog en bidragande orsak till att jag var så bestämd att jag ville ha vaginal förlossning igen. På något fånigt sätt så ville jag bevisa för mig själv att jag kunde. Tack och lov blev tvåan så otroligt mycket lättare. Jag hade igångsättning klockan 8, började få värkar vid 14-tiden och vid 20 är hon född. Värkarna var aldrig så onda som med ettan och genom att jag inte missade någon nattsömn hade jag mycket mer krafter. Krystskedet tog ca 10 minuter och kroppen krystade liksom av sig själv.

Trean sedan ska vi inte tala om. Där behövde jag inte ens krysta - tvärt om, jag fick knipa ett par värkar för att barnmorskan skulle hinna komma in på rummet. (Det tog 20 minuter från 6 cm tills bebis var ute och jag var helt oförberedd när jag plötsligt kände att ett huvud var på väg ut - jag var ju bara öppen 6 cm och trodde det var flera timmar kvar)

Men - nu missade jag ju själva poängen i mitt förra inlägg:
För mig var den andra förlossningen faktiskt den bästa bearbetningen av den första. Först när jag själv fick uppleva en normal/lätt förlossning förstod jag hur otroligt stor skilnad det faktiskt är mellan olika förlossningar. Det var inte jag som var dålig på att föda barn och det var inte så att jag var svag eller mesig som tyckte att mi första förlossning var så fruktansvärd. Det var helt enkelt så att det var en svår förlossning. Och om det kan vara så otroligt stor skilnad mellan två förlossningar för en och samma person så kan jag bara föreställa mig hur stor skilnad det kan vara mellan olika kvinnor.

Madelenin> håller tummarna för dig idag att allt går bra!!

Auris> det är ju lite det jag är ute efter jag oxå, jag vill ha revansch och få visa mig själv att jag oxå klarar av att föda barn, att jag inte är totalt oduglig som jag gått och trott i dessa år. snitt är inte ett frivilligt alternativ, mest för att det skrämmer mig men även till en liten del att jag då inte får en chans till det där avslutet.
men det låter ju verkligen super att du fick din revansch, två gånger dessutom fick du visa att du är världsbäst på att föda ut ungar