tycker du att homosexuella ska få gifta sig i kyrkan?

Lite smått OT. Men har ni inte sett "Mannen som stämde GUD" så se den. Den är mycket intresant.

Brukar det inte sägas att "kyrkan är öppen för alla"???

Dorian Ertymexx skrev 2007-09-01 01:51:34 följande:

Det är ändå stor skillnad mellan, att en person som är i själanöd uppsöker prästen och berättar att han har råkat ha en homosexuell upplevelse i fyllan och villan. Och ångrar sig och har dåligt samvete. Och prästen då talar lugnande ord, och säger att "jag kan nästan garantera att Gud förlåter det här, bara du nu ser till att du undviker att bli så berusad i fortsättningen att du inte vet vad du gör".

OCH, att prästen skulle stå och välsigna ett homosexuellt par när de är på väg till sin "bröllopsnatt" - precis som om det som dom kommer att göra inte skulle vara något fel alls. Utan något OK och kanske till och med fint i Guds ögon.

STOR skillnad!

När det gäller mormonerna, så är det likadant där: endast en man får ha flera äktenskapspartners. Och jag kan tala om att det är likadant där som i de muslimska länderna: unga kvinnor, som har skaffat sig en utbildning och ser sitt värde går inte med på det längre.

Förnedringen och underlägsenheten är liksom inbyggd i hela situationen - jag förstår mig inte på er som inte kan se det. Att det sedan finns monogama äktenskap där mannen förnedrar kvinnan har inte med saken att göra. Då är det fel på den enskilde mannen - och inte på situationen i sig.

Vidare: att bli förälskad i två olika människor samtidigt kan inte vara normalt. Så funkar det ju inte (normalt)! Kanske när man är 14 och väldigt förvirrad i de nyväckta känslorna, men inte som vuxen...

(Om det nu skulle vara fel på situationen i det fallet, så skulle man få förbjuda människor att leva tillsammans helt och hållet...)

Till Dorian - orkar inte leta rätt på ditt inlägg nu, men du skrev något om att mannens överordning är inbyggt i vanliga äktenskap också. Så är det inte alls! Så har det inte varit normalt.

Om man tittar på det gamla bondesamhället i Sverige, som varade i årtusenden - tills bara för 100 år sedan. Då var en familj en enhet på varje gård. Husbonden och husfrun var TILLSAMMANS ansvariga för gården och därmed familjens överlevnad. Han var ansvarig för att manssysslorna blev gjorda, och hon för att kvinnosysslorna blev gjorda. Men båda var lika mycket värda, för båda visste att bådas sysslor var LIKA viktiga för familjens överlevnad.

Likaså var det husfrun som hade nyckelknippan vid bältet, som symbol för sin makt över bodar, visthus, lagård och uthus.

På slott och herresäten var det samma princip fast i större skala. Borgfrun hade ofta till och med HELA ansvaret för ägornas skötsel och hela logistiken, medan hennes man var ute i krig eller på kungens uppdrag.

Det här att äktenskapet skulle innebära underordning för kvinnan, är något som feministerna har hittat på nu de senaste decennierna.

jo visst, men bara till en viss gräns för oss som, ve och fasa, älskar en med samma kön.

Du förklarar det så bra! Jag förstår inte att människor som ändå är hyfsat utbildade, inte kan förstå skillnaden mellan att förlåta en synd och att välsigna fortsatt syndande!

Gabriella S- Vet inte hur du kom in på det, men där har du fel...förr i tiden var ju visst kvinna underlägsen i äktenskapet då det faktiskt var lagligt för mannen att slå och misshandla henne.
Samma sak fick mannen slå sina barn!

Gabriella S- Hatar du personligen homosexuella?
tycker du att de borde utrotas eller något?

För du inser väl att man inte väljer det själv va...

dubbelmoral...religion och samhälle i ett nötskal