Anonym (Hanna) skrev 2018-02-22 21:06:46 följande:
Fast om orsaken, som jag förstår du var inne på, var att icke-snälla män får kvinnor intresserade genom att vara bra på att låtsas vara snälla, så är det ju inte så att kvinnor väljer bort män för att de tror att de är snälla utan tvärtom att de aktivt försöker välja snälla män (men då misslyckas eftersom de tydligen är lättlurade). Så då säger ju inte kvinnor en sak och gör en annan (utan istället är det dessa icke-snälla män som gör det).
Det där andra om att snäll skulle betyda allt möjligt som timid, socialt bortkommen, inte klara av att ha ögonkontakt, osäker osv har jag också diskuterat en hel del i tråden. Man blir inte snällare av allt detta. Man kam vara snäll och vara på dessa sätt men det är inte större chans att man är snäll och osäker än snäll och säker. Just det där hoppas jag att man kan sluta med, menar man blyg - säg blyg, menar man osäker - säg osäker -inte snäll. Dessutom bör ju motsatsen till snäll i din betydelse timid vara framåt, inte svinig eller elak.
Det är det som irriterar mig, att vissa (inte nödvändigtvis du) använder snäll i betydelsen timid, osäker osv men samtidigt mest att motsatsen till det är elak eller svinig. Så den märkliga slutsatsen blir att för att tjejer (enligt dem) inte gillar osäkra män gillar tjejer sviniga män. Om man ska ändra ords betydelse får man ju lov att vara konsekvent i det, annars blir det tokigt.
Sen har vi väldigt olika verklighetsbild. Jag vill genuint ha en snäll, jämställd, empatisk man (och normalartig). Alla mina vänners män är snälla empatisk och artiga (jämställda fullt ut kan jag nog inte hävda men det är ju inga stereotypa amerikaniserade 50-talesmän utan vanliga Svenssonmän som tar ut lite mindre fl och kanske tar lite mindre familjeansvar men ändå är jämställda på det stora hela). Så jag känner inte igen bilden av att dessa män blir bortvalda.
Sen får ju även andra typer av män partners. Det är ju trots allt väldigt få människor som är helt utan sexuella/kärleksrelationer under en hel livstid.
Jag förstår din poäng, och du har en tycker jag, men det är inte riktigt så enkelt. Ibland kan det nog hända att det är svårt eller omöjligt för kvinnan att initialt inse att mannen framför henne inte är den han försöker framstå som. Men alla män är inte skickliga psykopater, och ofta är det nog lätt att se en hel del varningstecken. Ställer man in sina antenner på att söka efter kvalitativa långsiktiga egenskaper och dessutom äkthet, tror jag att man kommer långt bara där. Vill man ha en spännande person som tar en med storm, och inom sig när sig en dröm om den vackre prinsen som kommer med sin häst, ja, då är man på farligare mark.
Jag har inga problem med att man kan ha olika definitioner på ordet snäll. Jag undrar hur det kan väcka så stor anstöt hos dig. Anledningen till att jag och många andra män, definierar snäll som timid och tillbakadragen och initiativlös är för att vi själva varit det, många av våra vänner har varit det, samtidigt som vi har uppfyllt alla kriterier på snällhet som rimligtvis finns och vi har sett hur lite nytta vi och andra har haft av det. Vi har samtidigt sett hur killen som våldtog en blyg tjejklasskompis på toaletten har uppfattats som attraktiv och spännande och ev. "snäll" av tjejerna i klassen, och vi har därför känt oss vara objektivt snällare än denne. Vi har en historia att berätta, och det är därför som ämnet är känsligt för oss, som jag har förklarat.
Det blir ju också fel om man definierar "snäll", som snäll mot enbart en viss person, t.ex.. tjejen. Om en person sparkar sin son men alltid ger rosor till sin fru, skulle inte jag beteckna denna person som snäll. Men kanske är det så vissa tjejer menar när de säger att de vill ha en snäll man. En man som är snäll mot dem, men om han är snäll mot andra är inte lika avgörande.
Man kan ju i sammanhanget fundera över hur den snällaste personen som finns är. Jag tänker att den snälla personen är snäll mot alla som hen träffar. Eller möjligtvis är hen snäll på ett mer extremt vis, att denne tar hänsyn till andra i väldigt högre grad än andra. Tar man väldigt stor hänsyn till vad andra tycker, kommer man själv ta väldigt liten plats. Och är man snäll mot alla, börjar man sakna kontur. Jag kan inte tänka mig att det är något positivt eller sunt.
Visst är det så att somliga av de blyga, tillbakadragna männen har fått en partner till slut. Jag tycker ändå inte att det skulle vara ett bevis på t.ex. att de haft det lätt med tjejer, eller att de ses som attraktiva av kvinnor. Ibland tänker jag att om t.ex. Zlatan eller någon annan stor stjärna började ragga på min fru, så skulle jag inte ha någon chans. Jag inbillar mig inte att det är min stora unika attraktion som gör att jag har fått en partner, utan tror att det i slutändan handlar om vilka alternativ som står till buds. Hade min fru fått välja mellan mig och Zlatan när vi träffades, då hade vi inte varit gifta. Det kan vi nog slå fast.
Jag känner ett fåtal personer som är verkligt fina människor, ärligare än majoriteten, högre moralisk kompass än folk i gemen, som är äldre än 40 år och ändå inte har haft sex eller ens ett förhållande. Jag vill inte skylla det på någon annan än dem själva, men jag tycker ändå att det är djupt tragiskt. Både för dem själva och för de presumtiva partners de har missat.
