• Samna

    Jag vill inte göra abort egentligen

    Jag är gravid för första gången i v. 11+5. I början var jag väldigt glad över plusset och började snabbt känna ett band till bebisen som växer där inne. Allt detta gör mig lycklig, tanken att jag ska få ett barn och bli mamma. Jag har längtat efter det och även fast graviditeten var oplanerad så  är bebisen inte oönskad. 
    men de runt omkring mig säger gör abort. jag är ung, bor hemma, har inget jobb eller klar med skolan. Jag vet själv att det inte är den bästa tiden, det bästa är att bygga upp mer först innan vi skaffa barn. Och behåller jag och flyttar ut, bor själv så kommer jag ha det svårt ekonomiskt och ha det tufft. 


    problemet är att det tar emot så mycket. Igår hade jag tid för första tabletten, gick Dit två gången men klarade inte det. Jag bara satt med tabletten i handen och grät o grät. Jag har tid igen på lördag. Men det blir inte lättare då. Jag vill inte göra det, alls, men alla har ju rätt och känner att jag behöver..

  • Svar på tråden Jag vill inte göra abort egentligen
  • Cathariiina
    Björkenli skrev 2024-09-21 17:43:58 följande:

    Gör ingenting som får dig att gråta och må dåligt.
    Känns hemskt att du ska behöva göra abort om du egentligen vill behålla.
    Självklart lättare om du har mer pengar men vi bor ändå i Sverige. Barnet kommer få all vid den behöver gratis inkl tandvård, du får bidrag,  förskola är nästan gratis osv osv.. 


    Och sedan tänker jag även, att det perfekta tillfället att skaffa barn kanske inte kommer ändå. Det är många som föreställer sig det så, att jag gör abort nu - och sedan när jag är 30 och har träffat drömprinsen och bor i ett jättefint hus och har landat drömyrket - DÅ ska jag skaffa barn! Men de där faktorerna uppfylls aldrig.

    Eller så kan kvinnan inte bli gravid längre när hon anser att de är tillräckligt uppfyllda, för att äggen är slut eller orsakar kromosomrubbningar i embryona. I värsta fall blev hon steril av en så kallad tyst infektion efter själva abortingreppet. Det är många bittra, barnlösa äldre kvinnor som ångrar det där ingreppet i ungdomen. 
  • Samna
    Cathariiina skrev 2024-09-21 14:58:14 följande:
    Jamen den här killen är ju inte svensk medborgare, och han bor inte ens i Sverige. Han bor i ett land utanför EU, troligen i Afrika (gissar jag). Förr skulle han kanske ha kunnat manipulera svenska myndigheter, så att han hade fått flytta hit "för BAAAAARNETS skull", men idag med vår nuvarandre regering och nuvarande strikta invandringspolitik så går inte det. Han kan inte ta sig hit om inte TS är med och ansöker om det.

    Dessutom skrev TS att han inte vill, men det vet man ju inte. Kan vara taktik från hans sida att säga att han inte vill, för att få TS fast, fast han planerat att komma hit och leva på bidrag hela tiden. 

    Detta är dock inte prio nu, TS måste rädda barnet, och karl'n kommer inte att bli något problem om hon inte tillåter honom att bli det. 

    Nej han är inte svensk medborgare däremot bor han i ett land i Europa men som inte är med i EU. 
    han vill inte flytta till Sverige då han lever bra i sitt land, och jag vill inte dit med ett barn ändå jag lever bättre här. Eftersom jag har rätt till föräldrapenning , barnbidrag osv om ja bor här. att han skulle komma hit pga bidrag osv finns inte, som sagt lever han o tjänar bra där han bor. 

    men ja som du sa själv är det inte aktuellt nu mer

  • Samna
    Björkenli skrev 2024-09-21 17:43:58 följande:

    Gör ingenting som får dig att gråta och må dåligt.
    Känns hemskt att du ska behöva göra abort om du egentligen vill behålla.
    Självklart lättare om du har mer pengar men vi bor ändå i Sverige. Barnet kommer få all vid den behöver gratis inkl tandvård, du får bidrag,  förskola är nästan gratis osv osv.. 


    Ja men det är tyvärr redan gjort nu 
  • Samna
    Anonym (Lisa) skrev 2024-09-21 13:14:04 följande:

    Hade missat det att han var aggressiv och dricker för mycket.. 

    Jag fick själv barn med en kille som misshandlade mig när jag bara var 18. Ångrar såklart inte barnet men det har inte varit lätt. Inte alls.. jag lämnade honom och han blev dömd sen eftersom han var utanför mig med kniv och fortsatte hota men sen var det år av konflikter (även om vi faktiskt är vänner eller åtminstone on speaking terms nu ). Mitt liv blev inte lätt heller, ska inte gå in på allt nu.


    Och det är svårt med en pappa som finns med i bilden (iallafall till och från) men som bråkar och försöker vända barnet emot en, isåfall är det nästan bättte att vara helt ensam. Pappor har rättigheter också, oavsett vad de har gjort mot mamman och det är inte så enkelt som någon skrev att man bara kan låta bli att skriva på gemensam vårdnad , isåfall blir det vårdnadstvist om pappan vill ha vårdnad också. 

    Jag har fått fler barn sen och för mig var det bättre att bli mamma när jag var 30+ , trots att jag inte heller hade världens mest stabila situation då (pluggade när jag fick yngsta). 


    Det kan såklart bli bra även om man får barn tidigt  men speciellt med en kille som kan bli farlig är det inget jag skulle råda nån annan till. 

    TS förstår att det måste vara jättejobbigt , hoppas du har nån som kan ge dig stöd , be att få prata med psykolog eller kurator på sjukhuset Hjärta


    Ja och egentligen hade jag tänkt lämna honom pga det sen fick vi reda på graviditeten, vi båda blev så lyckliga. och jag tänkte att det kanske bli bra mellan oss ändå. 


    sen fördelen för mig är att han inte bor i Sverige, så på det sättet hade han inte kunnat hota mig. även om jag tror att han inte hade gjort det ändå. 

    det är absolut inte fel att pappan inte finns i bilden. Men jag ser hur det varit för min mamma och min syster. Jag vill att mitt barn ska ha en pappa som är närvarande och kan vara en förebild. Jag vill helst vara gift innan jag skaffar barn. Och jag vill helst inte ha barn med olika pappor. Hade jag bara varit säker på relationen hade jag utan tvekan behållt, även fast jag inte har skola jobb osv. Jag hade kämpa, för jag vill verkligen ha barnet, fortfarande. Jag mår så dåligt. 
    och idag gjorde även jag och min kille slut. Han var min första, så det gör verkligen inte allt lättare. Är så besviken,  på mig och på de runt omkring mig. 
    jag känner sån skuld. att allt är mitt fel det blev såhär.. 

  • Samna
    Elisa02 skrev 2024-09-21 12:07:34 följande:
    Fast det gäller bara abort fram till vecka 9?
    TS är typ i vecka 13?
    Gör man abort efter vecka 9+0 så är processen annorlunda, och då är det mer sannolikt som jag menar
    Vet faktiskt inte vad tabletten heter. Tog en tablett och nästa är på måndag och det ska jag göra på sjukhus. Är i v 12+1 idag
  • Anonym (J)
    Samna skrev 2024-09-21 20:10:46 följande:
    Var köper man det 
    Experimentera inte med kroppen själv
  • Anonym (J)

    Efter att ha läst att din pojkvän dricker för mycket och inte varit så snäll alltid, så bör du fundera på om du verkligen ska vara med honom. Likaså är det i mina öron märkligt att han inte har befunnit sig i ditt hemland, när ni varit tillsammans i två år. Varför ska enbart du hälsa på honom i hans land för? Om han verkligen tycker om dig på riktigt borde han vara väldigt, väldigt nyfiken på hur du bor, var du är uppvuxen och hur din släkt är. Han borde vilja lära känna din släkt och träffa alla. Se vart du vuxit upp. Även funderar på att flyttat till ditt land. Speciellt med tanke på att han inte har konkret med sin släkt ändå. Varför ska du då riva upp fina röttrr för en man som inte ens besökt ditt land? På två år? 


    Det låter absolut inte som att han är så bra i mina öron. Men när man är inne i det ser man ofta inte det själv utan det är omgivningen som märker det först. 

  • Anonym (J)

    Är det här din första pojkvän eller seriösa relstion? Får lite känslan av att det kan vara så , för då vet man ofta inte hur det ska vara när någon verkligen gillar en på riktigt 

  • Samna
    Anonym (J) skrev 2024-09-21 20:29:46 följande:

    Efter att ha läst att din pojkvän dricker för mycket och inte varit så snäll alltid, så bör du fundera på om du verkligen ska vara med honom. Likaså är det i mina öron märkligt att han inte har befunnit sig i ditt hemland, när ni varit tillsammans i två år. Varför ska enbart du hälsa på honom i hans land för? Om han verkligen tycker om dig på riktigt borde han vara väldigt, väldigt nyfiken på hur du bor, var du är uppvuxen och hur din släkt är. Han borde vilja lära känna din släkt och träffa alla. Se vart du vuxit upp. Även funderar på att flyttat till ditt land. Speciellt med tanke på att han inte har konkret med sin släkt ändå. Varför ska du då riva upp fina röttrr för en man som inte ens besökt ditt land? På två år? 


    Det låter absolut inte som att han är så bra i mina öron. Men när man är inne i det ser man ofta inte det själv utan det är omgivningen som märker det först. 


    Ja jag vet.. det har jag själv tänkt. och så mycket jag åkt och offfat för att åka till honom är jag verkligen ledsen att han inte kan göra detsamma för mig. Framförallt nu när jag går igenom detta. 


    och ja det är första seriösa pojkvän. längsta, den man gjort allt med, den man bott med, som familj vet om osv

Svar på tråden Jag vill inte göra abort egentligen