• Anonym (mamma)

    Har han rätt hindra mig från att träffa barnen?

    Han ville separera, jag ville fortsätta som särbo. 
    Dom första åren umgicks vi en del. Vi åkte på semestrar tillsammans, vi följde oftast med till den andres släkt och vänner. Och vi umgicks hemma hos varandra på middagar och kollade tv osv. 

    Nu blir det mer och mer att han nackar nej till att komma hit och att följa med på saker. Hans släkt och vänner bjuder fortfarande mig, så jag är ju med när vi är där. Det har då lett till att han träffar barnen mindre.

    Nu vill han ha barnen halvtid utan att jag är med. Det skulle betyda att jag förlorar massa tid med barnen.  Alltså om jag åker på semester med barnen en helg och han väljer att inte följa med är det hans val. (Självklart får han styra vad vi ska göra) Det betyder inte att jag inte ska få träffa barnen nästa helg. Tycker jag. 

    Han säger att han inte träffat nån ny, men det kan ju såklart vara så att han har det.

  • Svar på tråden Har han rätt hindra mig från att träffa barnen?
  • Anonym (mamma)
    Anonym (Ch) skrev 2024-03-26 19:15:32 följande:


    Jag lovar dig att dina barn ser dig som mer normal om du börjar planera för eran egna semester och erat liv varannan vecka. Bli en kvinna som dina barn ser upp till istället för att visa att du är beroende av en man.

    Eller helt ärligt så tror jag faktiskt att det här inte handlar om barnens bästa, kan låta elakt men du kan inte släppa honom. Allt detta handlar om kontroll över ditt ex som jag skrev i ett tidigare inlägg. Hade du varit en man så hade ditt ex kontaktat polisen vid detta lag, det blir lite obehagligt TS. Barnen överlever, det är du som måste släppa honom alternativt söka hjälp.
    Hade jag fått ha barnen låt säga 80% så hade jag såklart inte varit beroende av honom, men som situationen är nu ja. Han är nyckeln till mina barns liv. Så på så sätt har du rätt. 
  • Anonym (Hin håle)
    Anonym (mamma) skrev 2024-03-26 20:44:11 följande:
    Absolut, det finns kärnfamiljer som aldrig gör nåt tillsammans. Varken aktiviteter eller äter middag eller åker på semester. Alla gör som dom trivs med. Jag och barnen gillar att göra det då och då men inte alltid. 

    Det du säger är att jag inte bör säga till barnen att pappa tackade nej till att vara med. Det är jag med på. Jag tror dom förstår det ändå. 
    Du sätter både dina barn och deras pappa i en taskig sits, du ska självklart inte ens fråga om pappa vill följa med. Det ska vara en naturlig del för barnen att kunna vara med bara dig eller bara deras pappa. 
    Sluta misshandla din familj psykiskt!
  • Anonym (Hmm)
    Anonym (Hin håle) skrev 2024-03-26 21:12:36 följande:
    Du sätter både dina barn och deras pappa i en taskig sits, du ska självklart inte ens fråga om pappa vill följa med. Det ska vara en naturlig del för barnen att kunna vara med bara dig eller bara deras pappa. 
    Sluta misshandla din familj psykiskt!
    Klockrent.
  • Anonym (Pojk/flickvän)

    Om TS reagerar så här med att pappan inte vill umgås med henne yill 100%. Hur blir det då när barnen skaffar en partner? Ska de alltid träffa sin partner hemma hos henne? Ska hon alltid följa med när de reser någonstans?
    Ska hon flytta om barnen flyttar? 

    Hur blir det om de väljer ett gymnasium långt bort och måste flytta för att gå?
    Nej detta låter inte normalt.

  • Anonym (mamma)
    Anonym (Hin håle) skrev 2024-03-26 21:12:36 följande:
    Du sätter både dina barn och deras pappa i en taskig sits, du ska självklart inte ens fråga om pappa vill följa med. Det ska vara en naturlig del för barnen att kunna vara med bara dig eller bara deras pappa. 
    Sluta misshandla din familj psykiskt!
    Det var hårda ord. Försöker förstå men det här hänger jag inte alls med i tankebanan. Vill verkligen inte vara taskig Utan tvärt om.  Jag tycker det är viktigt att pappan alltid känner sig välkommen att vara med sina barn. 
  • Anonym (Pojk/flickvän)
    Anonym (Hin håle) skrev 2024-03-26 21:12:36 följande:
    Du sätter både dina barn och deras pappa i en taskig sits, du ska självklart inte ens fråga om pappa vill följa med. Det ska vara en naturlig del för barnen att kunna vara med bara dig eller bara deras pappa. 
    Sluta misshandla din familj psykiskt!
    Mina föräldrar var inte skillda men vi gjorde saker med bara pappa eller bara mamma. Barn behöver umgås själva med en förälder för att bygga tillit och förtroende.
    En del saker kunde jag bara prata med mamma om och en del saker bara med pappa. Tiden jag hade varje själv blev en speciell tid. När det bara var jag och en förälder utan syskon så kunde vi prata om saker som man ville prata om privat.
  • Anonym (mamma)
    Anonym (Pojk/flickvän) skrev 2024-03-26 21:23:10 följande:

    Om TS reagerar så här med att pappan inte vill umgås med henne yill 100%. Hur blir det då när barnen skaffar en partner? Ska de alltid träffa sin partner hemma hos henne? Ska hon alltid följa med när de reser någonstans?
    Ska hon flytta om barnen flyttar? 

    Hur blir det om de väljer ett gymnasium långt bort och måste flytta för att gå?
    Nej detta låter inte normalt.


    Det blir nog tufft när dom flyttar men samtidigt är det det man förbereder barnen på hela livet att stå på egna ben. Det är lite målet Både jag och min bror  flyttade ganska långt från mina föräldrar direkt efter gymnasiet så för mig är det ganska normalt och nåt jag är inställd på . Kanske lite därför jag vill njuta extra mycket av tiden medan dom är små. Det är inte långt kvar. 
  • Anonym (Pojk/flickvän)
    Anonym (mamma) skrev 2024-03-26 21:30:20 följande:
    Det blir nog tufft när dom flyttar men samtidigt är det det man förbereder barnen på hela livet att stå på egna ben. Det är lite målet Både jag och min bror  flyttade ganska långt från mina föräldrar direkt efter gymnasiet så för mig är det ganska normalt och nåt jag är inställd på . Kanske lite därför jag vill njuta extra mycket av tiden medan dom är små. Det är inte långt kvar. 
    Men hur kan du förbereda barnen att stå på egna ben ich ha egna liv när du inte kan släppa tanken på att pappan inte pappan vill umgås som en familj? Att du har svårt att acceptera att han säger nej ger en fingervisning på hur det kan bli när barnen vill se dig mindre. Det är hela tiden barnens bästa men det är du som har svårt när pappan säger nej.

    De kommer inte alltid att vara små och de kommer inte alltid att vara med dig. Frågan är hur du kommer att kunna hantera om barnen säger att de tex vill bo hos pappan mer eller att de träffar dig mindre då de har en partner.

    Sättet du svarar på i inläggen visar att du har svårt att acceptera att pappan inte vill umgås 24/7 och i fall dom dessa har ofta föräldern svårt när barnen blir självständiga.
  • Anonym (Hin håle)
    Anonym (mamma) skrev 2024-03-26 21:23:25 följande:
    Det var hårda ord. Försöker förstå men det här hänger jag inte alls med i tankebanan. Vill verkligen inte vara taskig Utan tvärt om.  Jag tycker det är viktigt att pappan alltid känner sig välkommen att vara med sina barn. 
    Folk på forumet brukar tycka att jag är dryg men nu var jag hård. 
    Ska försöka utveckla för att jag faktiskt blir berörd när barn är med i bilden. 

    Du försöker skydda barnen mot något de inte behöver skyddas för, du tror att du gör barnen en tjänst men i själva verket gör du dem en björntjänst. 

    Nu när pappa väl vill skaffa sig ett eget liv med sina barn och utan dig anser jag att du gör fel som försöker hänga fast vid en familj som inte existerar. Din gamla familj är död, blott ett spöke som du försöker hålla kvar vid. 
    I din iver att göra det finns risken att du dels hämmar dina barn i deras utveckling, du är ju beroende av dem. Dina barn är inte din snuttefilt, de ska inte finnas där för dig. 

    Och i ditt inlägg då du skriver något i stil med att barnen vet varför pappa inte.kommer så skapar DU ett svek då DU VET att pappan inte vill eller kan vara med på dina aktiviteter. Det är du som i den situationen sviker dina barn och det är så sorgligt att du inte ser det. 

    Men nu berättar jag det för dig, sluta hitta på aktiviteter som du vet att deras pappa inte vill vara en del av när du är där. Du och ingen annan sviker barnen då han tackar nej.
  • Anonym (K)
    Anonym (mamma) skrev 2024-03-26 20:44:11 följande:
    Absolut, det finns kärnfamiljer som aldrig gör nåt tillsammans. Varken aktiviteter eller äter middag eller åker på semester. Alla gör som dom trivs med. Jag och barnen gillar att göra det då och då men inte alltid. 

    Det du säger är att jag inte bör säga till barnen att pappa tackade nej till att vara med. Det är jag med på. Jag tror dom förstår det ändå. 
    Hur förstår dom det? Talar du alltså om för barnen att nu ska jag ringa och fråga om pappa vill följa med på badhuset? 

    Dra inte ens in barnen i det. Om du nödvändigtvis tänker fråga pappan gör det på sms ett nej eller inget svar. Säg till barnen bara. Jag tänkte vi ska åka till badhuset idag. Frågar dom om pappa ska med säg bara att idag blir det bara vi och vi kommer ha så roligt oavsett :) 

    Låt aldrig barnen få tro eller känna att pappa tackar nej till att vara med barnen. Vilket det lätt blir att dom tror om du låter barnen fä veta att du frågat eller att han tackat nej. Det är dig han tackar nej till och inte barnen. Beroende på vad du sger kan barnen känna att pappa väljer bort dom även fast det inte är så. Det kan såra barnens känslor. 

    håll barnen utanför. Acceptera att pappan inte vill  Frågan är fri, men gör ingen grej av det inför barnen. Släpp det direkt efter du fått ett nej eller inget svar. 
Svar på tråden Har han rätt hindra mig från att träffa barnen?