• Anonym (mamma)

    Har han rätt hindra mig från att träffa barnen?

    Han ville separera, jag ville fortsätta som särbo. 
    Dom första åren umgicks vi en del. Vi åkte på semestrar tillsammans, vi följde oftast med till den andres släkt och vänner. Och vi umgicks hemma hos varandra på middagar och kollade tv osv. 

    Nu blir det mer och mer att han nackar nej till att komma hit och att följa med på saker. Hans släkt och vänner bjuder fortfarande mig, så jag är ju med när vi är där. Det har då lett till att han träffar barnen mindre.

    Nu vill han ha barnen halvtid utan att jag är med. Det skulle betyda att jag förlorar massa tid med barnen.  Alltså om jag åker på semester med barnen en helg och han väljer att inte följa med är det hans val. (Självklart får han styra vad vi ska göra) Det betyder inte att jag inte ska få träffa barnen nästa helg. Tycker jag. 

    Han säger att han inte träffat nån ny, men det kan ju såklart vara så att han har det.

  • Svar på tråden Har han rätt hindra mig från att träffa barnen?
  • Anonym (mamma)
    Anonym (Hmm) skrev 2024-03-27 13:06:00 följande:
    Nej, det är långt från alltid man säger det. Men du vet ju redan att han vill backa från ert gemensamma umgänge och träffa barnen själv? Jag måste ha missat att han har gått via Familjerätten, men det visar ju bara ännu tydligare att han verkligen inte vill detta. Vore bäst om du respekterade det....

    Han har verkligen inte gått via familjerätten. Det var nån annan som föreslog att han skulle göra det. Därav min fråga. 


    Och jag respekterar, alltså tackar han nej till att vara med oss så respekterar jag det. Kräver ingen förklaring eller liknande om du tror det. 

  • Anonym (mamma)
    Anonym (X) skrev 2024-03-27 08:28:11 följande:
    Vad har ni vuxna gjort tillsammans som gör det till mer än en kompisrelation? Nåt som inte rör barnen, för föräldrar är ni alltid även om det är på skilda håll.
    Vi träffas och umgås bara kring barnen. Tänkte mer att det är ovanligt att man träffar en kompis så pass mycket. Men du kan kalla det vad du vill. Det är ok. 
  • Anonym (mamma)
    EnAnonumius skrev 2024-03-27 09:13:43 följande:
    Nu har du gjort en rejäl grov tankevurpa.

    Nej det blir faktiskt inte alls i praktiken att han tackar nej till barnen. Det är bara ett önsketänkande från din sida att det skulle vara så blir så.

    När det är DIN tur att ha barnen, och du väljer att bjuda in pappan, pappan säger nej, då är det DIG och inte barnen han säger nej till.
    För det var ju inte hans tur att ha barnen från början, så han skulle ju ändå vara "barnfri".
    Är inte säker på att jag hänger med. Han tackar nej till att träffa barnen mer än på sina dagar. Alltså han hade kunnat vara mer med barnen än vad han är. Om han hade velat. Han får självklart välja själv. 
  • Anonym (Oj)
    Anonym (mamma) skrev 2024-03-27 13:34:49 följande:
    Är inte säker på att jag hänger med. Han tackar nej till att träffa barnen mer än på sina dagar. Alltså han hade kunnat vara mer med barnen än vad han är. Om han hade velat. Han får självklart välja själv. 

    Det är dig han inte vill träffa. Konsekvensen av det blir att träffa barnen mindre. Det är dig han väljer bort. 


    Du bara går runt och runt i dina tankegångar. Allt handlar om dig. 

  • Anonym (två barns mamma)

    Men bor barnen en vecka hos dig och en vecka hos pappan alltså?
    Vem ger förslag på att ni ska ses tillsammans med barnen på hans veckor?
    Är det du som ger förslag om vad ni ska göra och vilka dagar ni ska ses eller kommer han också med förslag?
    I så fall kommer han då alltså bara med förslag på sina veckor och tackar nej till saker på dina?

  • Anonym (X)
    Anonym (mamma) skrev 2024-03-27 13:32:44 följande:
    Vi träffas och umgås bara kring barnen. Tänkte mer att det är ovanligt att man träffar en kompis så pass mycket. Men du kan kalla det vad du vill. Det är ok. 
    Ni gjorde slut för flera år sen men ändå är du förvånad att han nu är redo att gå vidare?
  • Anonym (xx)
    Anonym (mamma) skrev 2024-03-26 16:57:49 följande:

    Ok då är ni några här som vant och som trivs utan sina barn. Men som flera här skrivit tycker jag ändå det är tydligt att många föräldrar INTE vill missa halva barnens barndom. 


    I alla fall vet jag att jag känner så och försöker göra det jag tror är bäst för oss alla. 

    Ni som säger att ni vant er och trivs utan era barn
    (Om mitt ex känner så vet jag inte, tror egentligen inte det, tror mest det handlar antingen om att han träffat nån ny eller att han hatar mig, men som ni skriver, det kan jag ju inte veta)
    Skulle ni ändå uppskatta om ni blir inkluderade i barnens liv? Alltså om ert ex frågar om ni vill hänga med till badhuset, middag, semester, stranden osv så att ni får dela dessa stunder med barnen?


    Nej, jag skulle inte vilja det. har man separerat så har man. jag vill inte leva i en slags limbo. Jag skulle vilja att gå vidare och skapa ett nytt liv för mig och våra barn.
  • Anonym (K)
    Anonym (mamma) skrev 2024-03-27 13:34:49 följande:
    Är inte säker på att jag hänger med. Han tackar nej till att träffa barnen mer än på sina dagar. Alltså han hade kunnat vara mer med barnen än vad han är. Om han hade velat. Han får självklart välja själv. 
    Han kanske har annat planerat på barnfria dagar? Än att vara barnvakt åt dig på dina dagar. Frågar du långt innan om du kan lämna barnen med pappan och han är ensam med dom utan dig? Varför vill du inte vara med barnen på din veckor? Hänger inte alls med längre. 

    Först fattade jag det som att du menade att du tycker barnen ska träffa både dig och pappan tillsammans. Att du ville ha mer tid med barnen och vill att han också ska ha det. Vilket är svårt när man är separerade. Men nu låter det som du menar att du förväntar dig att barnen ska vara med honom på dina veckor? Kanske göra upp nytt umgängeschema? Pappan kanske kan gå med på att ha barnen mer hos sig om du inte kan ha dom ensam? 
  • Anonym (Hmm)
    Anonym (mamma) skrev 2024-03-27 13:30:47 följande:

    Han har verkligen inte gått via familjerätten. Det var nån annan som föreslog att han skulle göra det. Därav min fråga. 


    Och jag respekterar, alltså tackar han nej till att vara med oss så respekterar jag det. Kräver ingen förklaring eller liknande om du tror det. 


    Ok, men det skulle han kunna göra om du nekar honom umgänge. Så länge det sköts finns väl ingen anledning att gå via FR.

    Jag menar respektera genom att inte ens fråga. Så sluta nu med det.
  • Anonym (mamma)
    Anonym (K) skrev 2024-03-27 14:54:24 följande:
    Han kanske har annat planerat på barnfria dagar? Än att vara barnvakt åt dig på dina dagar. Frågar du långt innan om du kan lämna barnen med pappan och han är ensam med dom utan dig? Varför vill du inte vara med barnen på din veckor? Hänger inte alls med längre. 

    Först fattade jag det som att du menade att du tycker barnen ska träffa både dig och pappan tillsammans. Att du ville ha mer tid med barnen och vill att han också ska ha det. Vilket är svårt när man är separerade. Men nu låter det som du menar att du förväntar dig att barnen ska vara med honom på dina veckor? Kanske göra upp nytt umgängeschema? Pappan kanske kan gå med på att ha barnen mer hos sig om du inte kan ha dom ensam? 
    Jag har aldrig frågat om jag kan lämna barnen med honom. Jag vill alltid vara med mina barn. 
Svar på tråden Har han rätt hindra mig från att träffa barnen?