Nygift och otrogen

Åh, nej, det är såklart inte alls så att det stärker ett förhållande hur som helst. Uppenbarligen förstör det de flesta förhållanden. Det kanske potentiellt kan vara så att det med oerhört mycket jobb och väldigt mycket tid och personlig utveckling kan stärka ett riktigt dåligt förhållande, att det blir ett wake up call där man gör kraftiga förändringar. Men naturligtvis blir ett sedan tidigare bra förhållande skadat av otrohet. Det jag har sett händer är att känslor intensifieras efter påkommen otrohet. Man blir varse om att man inte alls är självklara längre och att känslorna på så sätt blir mer angelägna och mer desperata. Det är ju inte på långa vägar samma sak som ett starkt förhållande. Det handlar om desperation. Precis som man ÄLSKAR klasskamraterna som mest precis på skolavslutningen. Det är jobbigt att ta farväl.

Ja men hade inte kommit in i hans liv hade han inte varit otrogen. (Ja jag vet att jag resonerar fel här, att det så klart är hans och inte hennes fel men just nu mår jag bättre av att hata henne och skuldbelägga henne).

Visst hade båda ett ansvar för att skydda sig. Men kanske ännu mer han som är gift med dig och redan har barn och inte ville ha fler.Inte bara pga henne. Mest pga att din man inte kunde motstå frestelsen.

Vill ni försöka glömma och gå vidare så börja med att blockera henne så att hon inte kan kontakta er mer.Ofta är det väl så att för män är den sexuella biten värre och för oss kvinnor den emotionella.

Därav att din man tycker att han bara varit otrogen sexuellt.

Men han måste ju också bli medveten om att det för dig är minst lika illa med den emotionella biten. Att han haft starka känslor för henne.

Ja,det är just det. Hade du kunnat lita på att de skulle hålla händerna borta från varandra om de hade fått chansen att träffas igen utan din vetskap?.

Å jo, han njöt. Visst hade han häftigt sex och visst kom han i henne upprepade gånger. Så jo....väldigt mycket njutning tyvärr. Och tyvärr är det ju också så att den njutningen att få vara med henne trumfade över det eventuellt dåliga samvete han hade. På så sätt kunde han upprepa om och om igen.

Människor kan anpassa sig till det mesta OM man är villigt att helt göra om sig själv och sina värderingar. Men en intressantare fråga är varför man skulle vilja göra det? Vad har man tjänat på att få ett förhållande att överleva om du till slut bara är en skugga av den du var, om du lag dig platt och format om dig själv helt och hållet för att passa någon annan? Är det ett friskt förhållande?

Jag tror att tragiska händelser kan stärka människor, lite sådär som utsatt hur utvecklar valkar. Man lär sig saker om sig själv och människor, man blir mindre naiv och mer realistisk. Men jag tror aldrig svek, lögner och manipulation stärker ett förhållande.

Att skaffa ännu ett oskyldigt barn som han kan svika genom att knulla andra är väl ingen bra idé. Du verkar inte kunna acceptera att han inte var den du trodde han var utan tror att han är snäll innerst inne och yttre faktorer får honom att agera på olika sätt. En annan kvinna får honom att svika, ett nytt barn får honom att stanna... andra kvinnor kommer alltid finnas, ska ni hålla på och göra nya barn på löpande band för att han inte ska dra menar du?

Ja men hade inte kommit in i hans liv hade han inte varit otrogen. (Ja jag vet att jag resonerar fel här, att det så klart är hans och inte hennes fel men just nu mår jag bättre av att hata henne och skuldbelägga henne).

Du hade ju nyss lämnat honom, och nu har du planer på att sätta ett barn till världen för att du i din enfald tror att det skulle "lappa" ihop er... sök hjälp snarast är mitt tips för du klarar uppenbarligen inte att bearbeta detta på ett rationellt sätt.

Hade han njutit så som du beskriver hade han väl inte avslutat sitt med henne?

Vill du leva ditt liv med din make måste du förändra dig och även om han gjort felet så beror det ju på något. Hon - älskarinnan - kommer alltid att ha funnits i era liv och av och till kommer du bli påmind om henne men det kommer inte längre göra ont på samma sätt. Jag var lika nedbruten som du men som sagt vårt barn förenade oss. Att få skapa nya, kärleksfulla minnen i ett nytt hem som inte förknippades med hans otrohet gjorde att vi kunde gå vidare. Jag tror inte som många här skriver att det vanligaste är att lämna utan jag tror att flera faktiskt tar sig igenom det. det blir inte större än vad man gör det till.