Nygift och otrogen

Tack. tänk på att det är väldigt få människor ifrån den svenska befolkningen som faktiskt svarat dig. 10-20 personers åsikter kan inte spela så stor roll.. Jo jag var otröstlig ett tag, undrade vad jag gjort fel osv. tills jag insåg att det inte handlade om mig utan min man. Vi pratade om det och det han kände var jobbigt då (för lite närhet/sex) ser annorlunda ut idag. Vill man försöka rädda sitt förhållande måste man vaa lyhörd för hans känslor också även om han sårat dig. Fokusera på din lycka, den värsta tiden har varit, din man vill vara med dig. Nu är det upp till dig. Älskar ni varandra så kan ni bli lyckliga igen. 

Det borde väl även gälla den som är otrogen,i så fall.
Att välja att vara otrogen istället för att försöka lösa problemen är inte vad jag kallar att stanna kvar och kämpa för den man älskar.

Vi lever i förhoppningsvis 70-80 år, att ett misstags begås i ett långt förhållande är väl mänskligt? Ger man upp allt för det har man en naiv syn på kärlek.  Det är hur man väljer att gå vidare från otroheten som är kampen sen tycker jag ju inte att otrohet är okej någonstans men det måste verkligen inte vara slutet. 

Om det verkligen bara är ett misstag,så ja absolut,då kan jag hålla med dig.
Men som i TS fall så tycker jag det är lite mer än ett misstag.
Han hade den andra kvinnan i tankarna på deras bröllopsdag och planerade att träffa henne.
Sen låg han med den andra kvinnan flera gånger och gjorde henne dessutom gravid.
Det tycker jag är lite värre än ett misstag.
Om man anser att man har problem i förhållandet så försöker man lösa dem istället för att vara otrogen.
Det är också ett sätt att kämpa för förhållandet.

Men i det stora hela rör det sig om en otrohet med samma kvinna, inte att han hoppat runt till flera. Har hon nu eliminerats från deras liv är den perioden över. Många här verkar ha hängt upp sig på att dem var nygifta men jag tycker inte det spelar någon roll. Min make var otrogen när vi precis gift oss men det var inget avgörande (kanske mer än att jag ännu mer ville kämpa). Maken ska väl ändå vara lika förälskad i sin fru alla dagar inte bara kopplat till ett bröllop? Nu blev inte min mans älskarinna gravid men jag förstår inte storheten i det heller. Det var ju sexet som var det dåliga, han fick utlösning i henne oavsett om hon blivit gravid eller inte. Alltså är själva sexet sveket inte graviditeten.. hade älskarinnan fått barnet hade ju familjesituationen ändrats och då hade den frågan varit viktig. 

Jag tycker inte det har någon betydelse ifall han varit med flera andra kvinnor än om det bara varit en.
Poängen är att han hade en annan kvinna i tankarna när han gifte sig med TS.
En kvinna som han sen valde att träffa och ha sex med. Flera gånger.
För mig hade det varit svårt att förlåta.
Du är stark som har klarat av det. Det måste jag medge.
Ja,maken ska vara lika förälskad i sin fru alla dagar. Men på just bröllopsdagen så ska han väl bara ha sin fru i tankarna? Inte någon annan.
TS man hade väl dessutom kontakt med den andra kvinnan på deras bröllopsdag,om jag har förstått det rätt.
Och hade TS inte kommit på dem så hade de kanske fortsatt att träffas.
De hade väl fler möten inbokade vad jag förstår.

Fortsätt intala dig själv att du är lyckligare nu efter din "mans" otrohet än innan. Ingen annan i tråden tror på dig, inte ens kvinna86.

Fortsätt intala dig själv att du är lyckligare nu efter din "mans" otrohet än innan. Ingen annan i tråden tror på dig, inte ens kvinna86.

Är det så provocerande att jag inte delar era råd om att fly direkt? Att faktiskt tro på att kämpa för den man vill dela livet med? Är min lycka så provocerande? Ts bad om pepp och jag och mitt äktenskap är ett bevis på att det går och att det t.o.m. kan bli bättre.

Om han fallit för en kvinna eller om han bara söker efter sex anser jag är viktigt i sammanhanget. Hade det enbart varit spänningen för sex hade det varit svårare att reparera. Givetvis är det SVÅRT att förlåta men vill man så måste man ju kämpa och det går. Varför bara lämna liksom?
Ja hon har skrivit att dem hade kontakt men då var dem väl också vänner hennes make och älskarinnan? Ingen av dem trodde kanske att det skulle bli allvar med fantasierna. Inte kan hon förbjuda sin make att ha kvinnliga vänner. Det var väl också så att dem skulle ses som vänner när hon kom på dem? Alltså inte ses som älskare.