Nygift och otrogen

Men ska vi vara såna så går väl de flesta relationer i kras, otrohet eller ej, känns inte direkt som ett mått på nånting...

Om han fallit för en kvinna eller om han bara söker efter sex anser jag är viktigt i sammanhanget. Hade det enbart varit spänningen för sex hade det varit svårare att reparera. Givetvis är det SVÅRT att förlåta men vill man så måste man ju kämpa och det går. Varför bara lämna liksom?
Ja hon har skrivit att dem hade kontakt men då var dem väl också vänner hennes make och älskarinnan? Ingen av dem trodde kanske att det skulle bli allvar med fantasierna. Inte kan hon förbjuda sin make att ha kvinnliga vänner. Det var väl också så att dem skulle ses som vänner när hon kom på dem? Alltså inte ses som älskare. 

Alla gör misstag, många misstag, men verkligen inte vilka misstag som helst. Särskilt inte upprepning av samma grova misstag. Som sagt, de flesta är ju inte otrogna inom sitt äktenskap. Det är din brist på nyansering som gör att man förstår att du antingen 1. är ett troll, eller 2. lever i massiv förnekelse. Hade du varit på riktigt (och/eller inte i grav förljugenhet) så hade du haft många motstridiga känslor. Känslan av att det är fördjävligt det han gjort; ilska, sorg, kränkthet osv. men att det goda på något sätt ändå övervägt det onda.

Att du ser hans grova övertramp som något fint är inte sunt för dig. Det kommer bita dig i arslet längre fram i livet. Man kan inte vara sann mot sig själv, dvs vara en hel och levande människa och stänga av så mycket av verkligheten och sina riktiga känslor. Det gör dig till en falsk version av dig själv där du aldrig kan bli hel. Först och främst måste man bli hel som individ. Det är du uppenbarligen inte. När man är hel har man tillgång till hela sitt register av känslor och förmågor. Därefter kan man välja vilken partner man ska leva med. Att inte vara sann och hel utan lägga över det på sin partner/förhållandet är förödande. Förmodligen en anledning till att du bitit sig fast vid en partner som behandlar dig illa och kanske också en bidragande orsak till hans otrohet.

LOL. Du är ju inte lycklig. Då hade du inte behövt vara här inne och veva. Då hade du inte brytt dig, men det gör du ju. Uppenbarligen är du här för att rättfärdiga din egen livslögn. (Fast jag satsar mina pengar på att du är ett troll. Eller kanske rent av ts ex-make?)

Någon måste ju nyansera debatten. Att lämna är inte enda alternativet och det går att förlåta och glömma en sådan otrohet och att, som även Ts skrivit, kan leda till ett starkare förhållande. 

Dock krävs det att man inte lever i förnekelse utan fejsar verkligheten och där är inte TS på långa vägar.

Det enda ni här verkar tycka "fejsa verkligheten" innebär är att lämna sin make men Ts kan mycket väl ha "fejsat" verkligheten och ändå vilja stanna kvar. Hon verkar väldigt medveten om vad hennes make gjort och både pratat själv och med honom om detta. 

Någon måste ju nyansera debatten. Att lämna är inte enda alternativet och det går att förlåta och glömma en sådan otrohet och att, som även Ts skrivit, kan leda till ett starkare förhållande. 

Eh, jo, ett avslutat förhållande är väl ett jättebra mått på en bristfällig relation! (Precis som otrohet är ett starkt mått på att den otrogna är en milt sagt bristfällig partner). Otrohet och skilsmässa är inte två av varandra oberoende faktorer, det föreligger ett klart och tydligt orsakssamband.

Och att stanna kvar är därmed inte heller ett mått på nånting...