• Anonym (YB)

    Mysiga barnfria helgen förstörd igen

    Vi skulle ha en lugn, mysig helg bara jag och min man. Men nej. Nu har han åkt iväg för att hämta barnen för mamman kom på att hon ville gå ut och äta och dricka med en kompis just idag. Slut på lugnet och myset innan det knappt hunnit börja. Byte sker egentligen på måndagar. De är här varannan vecka och jag tycker det är mer och mer frustrerande och jobbigt. Förra gången vi hade barnfria helgen hade ena barnet matcher i annan stad som mannen åkte och tittade på och på kvällen var han ute på krogen med kompisar. På vardagarna är han ofta och tittar på barnens träningar även när det inte är hans vecka och veckorna barnen är här hinner vi knappt säga hej till varandra känns det som. Kanske lite överdrivet men ändå, typ så. Känner mig mer och mer irriterad och vill bara ha min man och hemmet ifred men samtidigt förstår jag att jag är irrationell och att barnen såklart måste vara hans första prio. Detta börjar dock tära på mig och jag funderar oftare och oftare på hur det skulle vara att göra slut och flytta till eget boende för att slippa besvikelse, frustration, irritation, alltid få ha det lugnt och skönt. Jag har berättat för min man hur jag känner och han förstår men säger att han måste sätta sina barn först så han kan inte lova att något kommer ändras men att han försöker tänka på det, och jag förstår det förstås. Är gravid och vet inte om det är gravidhormonerna som får mig att känna så här eller inte. Ni vars partner har barn sedan innan, känner ni så här också? Vad gör man åt känslorna?

  • Svar på tråden Mysiga barnfria helgen förstörd igen
  • Siden
    Anonym (kulsa) skrev 2019-12-11 02:28:24 följande:

    Nu har du valt att bli tillsammans med en man som har barn sedan tidigare vilket innebär att du har valt att vara medlem i en barnfamilj. Du har såklart möjligheten att ändra dig och välja bort det livet och vantrivs du så kanske det är det bästa. Hade ni haft gemensamma barn så hade ni i princip aldrig haft barnfria helger. Nu är du antagligen inte så nära dessa bonusbarn (än), men är det inte det som är målet? Så hade i alla fall jag tänkt om jag blev tillsammans med någon som har barn.


    Ska den gravida Bonusmamman välja bort livet med bonusbarnen för att hon inte trivs med att ha dom varje helg och ta dom extra för att deras mamma festar? Hur tänkte du där? Som du resonerar så skulle inte många bonusfamiljer hålla...det handlar om att ge och ta, kompromissa och lyssna på varandra. Och det gäller alla tre inblandade vuxna - pappan, mamman och Bonusmamman. Inte enbart bonusmamman som ska överanpassa sig för någon annans barn. Då blir det tyvärr inga nära relationer och ingen familjekänsla i bonusfamiljen. Och det är stor skillnad på egna barn och bonusbarn, i alla fall de första 5-10 åren.
  • Ess
    Siden skrev 2019-12-11 08:03:48 följande:

    Ska den gravida Bonusmamman välja bort livet med bonusbarnen för att hon inte trivs med att ha dom varje helg och ta dom extra för att deras mamma festar? Hur tänkte du där? Som du resonerar så skulle inte många bonusfamiljer hålla...det handlar om att ge och ta, kompromissa och lyssna på varandra. Och det gäller alla tre inblandade vuxna - pappan, mamman och Bonusmamman. Inte enbart bonusmamman som ska överanpassa sig för någon annans barn. Då blir det tyvärr inga nära relationer och ingen familjekänsla i bonusfamiljen. Och det är stor skillnad på egna barn och bonusbarn, i alla fall de första 5-10 åren.


    Det är lika stor skillnad även efter närmre 20 år, det går bara inte att jämföra andras och egna ungar.
  • Ess
    molly50 skrev 2019-12-10 22:48:31 följande:

    Fast det är väl inte barnen som sabbar kvällen utan föräldrarna,där den ena passar på att gå ut och festa på sin helg och den andre inte kan säga nej.


    Båda delar skulle jag vilja säga. Denna helgen för att föräldrarna bestämt så utan att fråga ts åsikt, och övriga barnhelger just för att de är barnhelger och inte har något kul och mysigt över sig alls, utan bara en transportsträcka som måste avverkas innan nästa helg som är barnfri.
  • Aiyana
    Anonym (suck!) skrev 2019-12-11 07:40:16 följande:
    Det konstiga i dessa trådar är att barnens mamma minsann ska ha rätt att dumpa barnen på bonusmamman i tid och otid för att få egentid, men bonusmamman ska inte ha någon rätt till egentid från andras ungar.
    Håller med. 
    Anonym (kulsa) skrev 2019-12-11 02:28:24 följande:

    Nu har du valt att bli tillsammans med en man som har barn sedan tidigare vilket innebär att du har valt att vara medlem i en barnfamilj. Du har såklart möjligheten att ändra dig och välja bort det livet och vantrivs du så kanske det är det bästa. Hade ni haft gemensamma barn så hade ni i princip aldrig haft barnfria helger. Nu är du antagligen inte så nära dessa bonusbarn (än), men är det inte det som är målet? Så hade i alla fall jag tänkt om jag blev tillsammans med någon som har barn.


    Så du menar att som partner till en som har barn så har man absolut inget att säga till om? Man ska bara vara glad, tacksam och hålla käften?
  • Ester69
    Anonym (suck!) skrev 2019-12-11 07:40:16 följande:

    Det konstiga i dessa trådar är att barnens mamma minsann ska ha rätt att dumpa barnen på bonusmamman i tid och otid för att få egentid, men bonusmamman ska inte ha någon rätt till egentid från andras ungar.


    Ja hade det varit tvärtom att bonusmamman dumpat barnet hos biomamman hade det varit ramaskri..
  • Siden
    Ester69 skrev 2019-12-11 08:45:46 följande:
    Ja hade det varit tvärtom att bonusmamman dumpat barnet hos biomamman hade det varit ramaskri..
    Ja precis, tänk dig det! Nej, jag ska ut och festa så du får ta barnen den här helgen, hejdå! Och så drar man ut på Stureplan :D
  • molly50
    Ess skrev 2019-12-11 08:32:20 följande:
    Båda delar skulle jag vilja säga. Denna helgen för att föräldrarna bestämt så utan att fråga ts åsikt, och övriga barnhelger just för att de är barnhelger och inte har något kul och mysigt över sig alls, utan bara en transportsträcka som måste avverkas innan nästa helg som är barnfri.
    Men det är ändå inte barnen som saboterar.
    De har ju inte så mycket annat val än att göra som föräldrarna säger.
    Så det här har ju egentligen inte så mycket med barnen i sig att göra utan om att TS blir totalt överkörd av sin man och hans ex.
    Pappan går ut och festar på sin barnfria helg och mamman går ut och festar på sin barnhelg och ber pappan att ta barnen och han går med på det.
    TS får aldrig någon egentid tillsammans med sin man.
    Ska han fortsätta köra över TS även efter att deras gemensamma barn har fötts?
    Det är ju något som TS faktiskt borde fråga honom.
  • molly50
    Anonym (kulsa) skrev 2019-12-11 02:28:24 följande:

    Nu har du valt att bli tillsammans med en man som har barn sedan tidigare vilket innebär att du har valt att vara medlem i en barnfamilj. Du har såklart möjligheten att ändra dig och välja bort det livet och vantrivs du så kanske det är det bästa. Hade ni haft gemensamma barn så hade ni i princip aldrig haft barnfria helger. Nu är du antagligen inte så nära dessa bonusbarn (än), men är det inte det som är målet? Så hade i alla fall jag tänkt om jag blev tillsammans med någon som har barn.


    Han har också valt att bli tillsammans med någon som inte har barn.
    Då har han inte längre bara sina barn och sitt ex att ta hänsyn till.
    Och nu ska TS och hennes man dessutom ha barn tillsammans,
    Är det då för mycket begärt att han ger TS lite egentid tillsammans med honom innan det barnet kommer?
    Om något händer akut så att biomamman måste ha barnvakt så är ju en sak. Men om hon vill ut och festa med sina kompisar så kan hon väl göra det på sina barnfria helger eller ordna med en annan barnvakt,
    Det är väl inte heller för mycket begärt,tycker jag.
  • Anonym (Hmmmmm....)
    Anonym (YB) skrev 2019-12-07 17:21:33 följande:

    Vi skulle ha en lugn, mysig helg bara jag och min man. Men nej. Nu har han åkt iväg för att hämta barnen för mamman kom på att hon ville gå ut och äta och dricka med en kompis just idag. Slut på lugnet och myset innan det knappt hunnit börja. Byte sker egentligen på måndagar. De är här varannan vecka och jag tycker det är mer och mer frustrerande och jobbigt. Förra gången vi hade barnfria helgen hade ena barnet matcher i annan stad som mannen åkte och tittade på och på kvällen var han ute på krogen med kompisar. På vardagarna är han ofta och tittar på barnens träningar även när det inte är hans vecka och veckorna barnen är här hinner vi knappt säga hej till varandra känns det som. Kanske lite överdrivet men ändå, typ så. Känner mig mer och mer irriterad och vill bara ha min man och hemmet ifred men samtidigt förstår jag att jag är irrationell och att barnen såklart måste vara hans första prio. Detta börjar dock tära på mig och jag funderar oftare och oftare på hur det skulle vara att göra slut och flytta till eget boende för att slippa besvikelse, frustration, irritation, alltid få ha det lugnt och skönt. Jag har berättat för min man hur jag känner och han förstår men säger att han måste sätta sina barn först så han kan inte lova att något kommer ändras men att han försöker tänka på det, och jag förstår det förstås. Är gravid och vet inte om det är gravidhormonerna som får mig att känna så här eller inte. Ni vars partner har barn sedan innan, känner ni så här också? Vad gör man åt känslorna?


    Förstår dig fullkomligt!
  • smulpaj01
    Anonym (suck!) skrev 2019-12-11 07:40:16 följande:

    Det konstiga i dessa trådar är att barnens mamma minsann ska ha rätt att dumpa barnen på bonusmamman i tid och otid för att få egentid, men bonusmamman ska inte ha någon rätt till egentid från andras ungar.


    Vadå i tid och otid? Det står om EN kväll! Förra gången var det mannen själv som valde bort att spendera tid med ts till förmån för att själv festa med sina kompisar, det har absolut ingenting med mamman att göra! Lägg ansvaret där det hör hemma, enbart hos mannen!
Svar på tråden Mysiga barnfria helgen förstörd igen