Varför äter inte fler veganskt?

För att jag inte mår bra av mycket av det som är basen i vegansk kost. Baljväxter går bort, de flesta sorters nötter går bort, all råkost går bort.
Tycker tofu är vidrigt.

Dessutom älskar jag grädde, smaken av grädde, tycker smör är gott. Avskyr de oljebaserade smörgåsmargarinsorterna (typ Lätta, becel och sådant).

Gör jag tomatsoppa eller broccolisoppa, så har jag alltid grädde i.

För att jag vill ha en hjärna och ett psyke där båda är så friska och hälsosamma som möjligt. Vegandiet är således varken bra för hälsan eller miljön. ... Och, det största hotet mot vår miljö, vår flora och vår fauna är inte människans konsumtion av kött (animaliskt protein) utan mängden konsumerande människor; dvs. det största hotet är den ständigt växande överbefolfningen. ... Mvh, Pentra

Jag är ganska nybliven vegan, ser att tråden redan har många svar så det jag säger har nog nämnts, men jag kan tänka mig att det beror på:

1. man lär sig äta kött och mjölkprodukter dagligen sedan barnsben
2. många ser protein som något som exklusivt kommer från djur
3. när man väl vill försöka äta veganskt så är det svårt, mjölkprodukter finns nästan i allt
4. det är helt enkelt lättare att bara fortsätta äta som alla andra gör och som matbutikerna är utformade efter, det är ju dessutom så "självklart", när proffs ger näringsråd så ingår fisk, kyckling med mera i en "bra kost".
Att förstå att det är bättre för miljön att sluta äta kött, och bättre för hälsan att äta mindre kött, tror jag inte att det är många som tänker på alls, det nämns då och då men varvas med goda recept på kötträtter, så om man vill bry sig så måste man i princip läsa vidare på egen hand.
5. en del älskar kött och ost och hatar grönsaker och tycker därmed att det är helt otänkbart.

För att jag tycker om kött, fisk, kyckling, grädde, smör osv osv osv.

Jag tvivlar på att det är bra för miljön ett ta bort kött helt och hållet. Att minska ja, men att utesluta detta nej.
Troligen skulle det bli monokultur som främjar skadeinsekter (som trivs bäst när det är monokultur) och vår fauna skulle bli torftig.
Nötkreatur och får bidrar väldigt mycket till vårt öppna landskap och dessa djur omvandlar, för oss, oätliga, växter till det som vi kan äta.

Och ta mig sjutton om inte att använda nötkreatur som betar och som man sedan tar om hand är ett bättre miljöval än alla dessa hästar, som är rent nöje (ja, jag gillar att rida och umgås med hästar) som numera tagit över delar av våra betesmarker.

Därför att många är oerhört själviska, och ser inte längre än näsan räcker. Samt verkar ha missat rönen om att kött är cancerframkallande (dvs de skiter i jorden OCH sina och sina barns kroppar).

Jag undantar här de som har någon sjukdom eller är för allergiska för att få en fullgod kost medelst grönsaker.

Däremot föräldrar som säger att de äter kött pga att barnen inte äter några grönsaker.... eller vuxna som har 'svårt för paprika'....

Om barnet inte har en diagnos som tex autism så svälter barnet inte ihjäl. Tids nog äter ett hungrigt barn. Och att äta veganskt, eller vara vegetarian, pescetarian eller flexitarian behöver man ofta vänja sig vid. Så är det med ovana smaker.

Vi har gått från flexitarianer, till vegetarianer och nu veganer. 3 barn. De äter dock kött i skola/dagis-där vi bor lagar inte skolkocken veganskt: de enda undantagen är religion och allergi. Trist.

Barnen tycker inte allt veganskt är gott. Men de vänjer sig. Och det finns en hel del man kan göra för att få veggo att likna traditionell svensk barnmat och det är så att barnen har det svårt med grönsaker i början. Tex tomatsås med mixade kikärter eller bönor blir förvillande likt köttfärssås till pastan. Är de kinkigare än så, lägg i quornfärs.

Vi har bjudit svärföräldrarna på deras favorit- pulled pork. Har de trott; det har varit pulled mushroom...

Köp en vegetarisk kokbok och botanisera (Cecilia Blankens tex). Man kan variera sig mycket mer med grönsaker än kött.

Eller bli åtminstone flexitarianer (äta mindre kött och när man gör det är det ekologiskt, närodlat och frigående). Gör någonting! Det känns lite hopplöst att ha tagit steget att bli veganer för att hjälpa till med klimatproblemet när det är så himla många som inte orkar bry sig.

Vi är en familj på 5, varav 3 barn från förskoleålder till mellanstadiet. Jag har en obotlig hjärntumör och har ett antal problem i vardagen pga detta (samt kämpar lite med deppighet pga ovanstående). Vi har det inte lättare än någon annan och kan vi så kan andra också!!

En stor tumme upp till er som precis som vi försöker göra något. Jag är beredd på påhopp från er som inte bryr er.

Jag syftar väl främst på den globala uppvärmningen, den största delen av växter som odlas går som föda till djur, ett djur äter...jag vet inte hur mycket...under sin livstid, tills vi slaktar djuret och får x antal köttportioner. Den mat vi ger djuret under dess livstid hade blivit mer föda till oss än vad en ko (t.ex.) hade blivit.

Det du pratar om har en liten textdel i den här rapporten, men vinsterna med att minska köttkonsumtionen är rätt självklara. 
www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6456-3.pdf

Jag tror inte att hela världen människobefolkning kommer sluta äta kött, men det vore bra om majoriteten höll sig till bara några få portioner i veckan istället för "till varje måltid".

Åh, jag blir lika irriterad varje gång någon skriver, ett barn svälter inte ihjäl. Vet du, det finns barn som äter så lite och så dåligt att deras hälsa riskeras. 
I ett land med matbrist så märks det inte, men i ett välfärdsland så ska inte ett barn behöva svälta för att "det äter när det blir hungrigt", för äter man för lite, så förlorar man även hungerkänslorna.

Det är gott, nyttigt och behövligt med kött och fisk etc. Varför ens tänka tanken att inte äta dessa produkter.

Vet du- om det är så så är jag helt säker på att det går att lösa utan att äta kött. Barn äter och gillar det de är vana vid. Lika trött som du är på detta argument, lika trött är jag på människor som inte tar ansvar för fler än sig själva. Som inte orkar ta tag i det eller inte ens bryr sig. Det var inte lätt för oss att bli veganer. Våra barn matvägrade ibland. Men vi gjorde det bland annat för DIN skull.

Vi är inte en rabiat trädkramarfamilj (inget fel med det) utan en helt vanlig familj. Med småbarn, trots, snart tonåringar, hämtningar, lämningar, aktiviteter, stress. Vi är lika trötta som alla andra. När jag står inför det enkla snabba valet att köpa nya strumpor åt barnen på HM eller ta mig tiden att leta rätt på något ekologisk som är schysst producerat någon annanstans är det ofta frestande. Och vi är inte perfekta. Och denna livsstil tar mer kraft (även om maten efter ett tag blir en vana och inte tar längre tid alls).

Men vi försöker i alla fall.

Ibland när jag hör så många undanflykter vill jag bara ge upp. Ta den enkla vägen. Köpa skinnskor. Falukorv. Bara köpa nya kläder i billigaste affären där saker produceras i Kina av material och med processer som sabbar jorden. Vi som kämpar lite verkar vara så himla få, undrar om det egentligen är värt det...