IVF på gång i vinter, fler som är i samma läge?

Vad gulligt av dig att kommentera trots att du är inne i en dålig period just nu. Ber för dig och tänker på dig. 
Det känns lite dumt att skriva bra nyheter när andra får sämre nyheter. Men än är det ju också långt kvar till ett plus. Jag är supernöjd med dagens nyheter, men man vet ju aldrig om det är annorlunda imorgon eller om en månad. Man får ta en dag i taget.

Tack också förresten. =)

Var så glad över äggen så jag glömde nämna att jag har en del vätska vid livmodern som måste försvinna innan tisdag. Har ni varit med om det?

Det är ju klart! Även om det inte gick som man tänkt sig är man ju glad att det går bra för andra. Det ger mig hopp. Samtidigt kändes det som om detta första försöket var ett test för att se hur man reagerar på hela processen. Även om man hade hoppats på ett bättre utfall har man fått klart för sig att vi har gjort allt rätt. Det som vi kunde göra har vi gjort rätt. Idag har dock tankarna pendlat mellan hopp och förtvivlan. Och det kommer vara jobbigt ett tag.
En annan fråga jag har i denna samling av tankar; hur var/är ert amh-värde?

Ja så är det ju. Och så måste det få vara, att man pendlar. Hoppet är ju det sista som lämnar en säger de. Samtidigt så är man ju ledsen när man kämpar. Och det får man absolut vara. Hur tar din sambo det?

Ingen aning faktiskt. Vet inte ens vad det är. Tar de det samtidigt som blodprovet när de kollar hormoner? Jag kan fråga på tisdag.

Jag följer er i tysthet! Jag har gjort två ivfer vätska i bägge gångerna - överstimulering och därför totalfrys och återföring längre fram

Men toppen resultat för dig!

Sista ivfen fick vi 11 ägg ett klarade sig till dag fem och ligger i frysen och inväntar återföring som bör bli om va 2 veckor!

Sambon tar det som jag, bara att jag visar det mer med humöret upp och ner. Visst kämpar man och det handlar inte bara om detta utan andra saker också. Ibland brukar jag tänka vem jag har gjort illa för att allt skit ska hända mig. Nu är det inte så illa men när mycket tråkigheter samlar på sig på en och samma gång brukar jag tänka så..
Amh-värdet får man reda på vid utredningen och mäter äggreserven. Mitt värde var rätt lågt och som ett led i att vårt försök misslyckades så har man ju börjat läsa och se om man kan göra något för att bättra på det värdet. Men det kan man inte..

Välkommen till tråden. :)

Är det pga vätskan som du inte har kunnat återföra?

Gör du någon behandling inför återförandet nu då?

Ska fråga om det nästa gång. Men mitt kanske är bra då eftersom jag hade många ägg. Vet ju inte hur de kommer se ut på tisdag dock.

Ja ibland känns allt så skit. Jag får alltid dåligt samvete för andra i världen har det så mycket värre. Men man måste nog få låta sig ha de bryten.

Jag började lipa på maxi idag. Det är nog all psykisk press med att först ha försökt få barn och sen behandling och oro att det inte ska funka. Och ibland känner jag mig så ensam. Min sambo tycker inte alls det är så jobbigt. Han tycker att vi har ju många försök på oss. Men det är ju jag som går igenom nedreglering, hormoner och ingrepp. Jag har jätteont efter äggplocket. Har ni också haft det? Min sambo har dessutom 2 barn sen innan så det kanske inte är lika viktigt för honom. Jag är en person som står jättenära mina föräldrar. Senaste tiden har jag inte fått träffa dem så mycket för de har varit sjuka och inte velat smitta mig. Nu har jag åkt på en luftrörskatarr och vill inte smitta dem för pappa ska börja med cellgifter på onsdag.

Nu är det ju inte en dödlig sjukdom jag går igenom men det känns ändå som att man märker vilka kompisar som verkligen bryr sig. Min egen syster har inte ens ringt eller messat och frågat hur äggplocket gick.

Och jag oroar mig att vi inte kan sätta in på tisdag pga vätskan. Min sambo tycker inte att jag ska fundera på allt som kan gå fel, och det har han rätt i. Men det är inte hans kropp som får gå igenom allt.

Förlåt för allt det där, jag behövde skriva av mig lite. Jag vet att jag borde vara jätteglad för alla äggen och det är jag också. Som sagt så är det nog allt runt omkring som flyger på en ibland. Man håller humöret uppe på jobbet och för folk så ibland kommer alla känslor på samma gång.

Tänker extra på dig som inte fick bra resultat på ditt försök så du borde inte behöva höra mig klaga. :)

Vi ska fixa detta tjejer. Vi är starka och vi ska få vårt plus. Tack för att ni finns. Det hjälper att få prata med andra som går igenom samma saker.