• Alexi

    Hur kan man låta sina barn komma för sent till skolan?

    Min dotter går i ettan. Hon har skolplikt och är nu på väg att börja lära sig vad det innebär med skolan och så småningom vuxenlivet, med ansvar, arbete med att lära sig, göra läxor, passa tider osv. Det är ju ett långt lärande men vi lägger grunden varje dag. En sådan självklar sak är att hon aldrig någonsin kommer för sent till skolan om vi kan påverka det (det händer ju kanske någon gång sådant man inte kan påverka).

    Men jag får höra att det regelbundet är flera barn som kommer för sent till första lektionen och gör det trots tillsägelser av läraren, bland annat i veckobrev och på andra sätt tror jag.

    Hur kan man som förälder låta sitt barn komma för sent till skolan och visa så dålig respekt gentemot läraren och klasskamraterna?

  • Svar på tråden Hur kan man låta sina barn komma för sent till skolan?
  • Duckan

    Alexi, schema eller ej, om något oförutsett händer så spricker det ju ändå?
    Jag var mästare på dessa tidsscheman som ung, men med en dotter som kunde komma på att trilskas 3 min innan avgång så sprack det ju ändå. Fortfarande ursäktar jag inte sen ankomst, men det gör det svårt att klara schemat om det skiter sig i sista minuten.

  • Mandel
    micromat skrev 2015-11-17 10:45:16 följande:

    Mitt barn var väldigt mycket sen till skolan för något år sen. I 3:an tror jag det var.

    När vi gick upp spelade inte någon roll utan barnet var alltid jäääättelångsam och gjorde allt annat än det man sa till om. Vet inte hur många gånger jag sa till, förklarade, tjatade, påminde eller gjorde annat. Det hjälpte inte. Det hjälpte inte heller att stiga upp tidigare. Varje dag var en evig kamp med mycket bråk för att barnet skulle komma i tid.

    Till slut kom barnet själv på att det inte var något vidare roligt att komma försent och då lossnade det. Helt plötsligt snabbade barnet på, lyssnade på när man sa till.

    Ibland ska man inte vara så snabb på att döma andra, då man inte har någon aning om vad dom gör eller hur mycket man kämpar för att det ska funka. Det finns många föräldrar som har det bra mycket värre än vad vi hade det, med än mer utbrott och bråk.


    Annars kan man göra som jag och helt enkelt åka hemifrån utan det trilskande barnet.
    Vi har aldrig kommit försent, men jag tröttnade på tjatet, tjafset och gnället varje morgon.
    Det var tydligen inte ett dugg roligt att stå kvar själv hemma innanför dörren och upptäcka att jag och äldsta redan åkt.

    Nu är det inget tjafs om det längre.


    Tjat och gräl leder sällan till något bra. Om ens aldrig.


    Den vise talar om vad han ser, dåren om vad han hört.
  • Alexi
    Duckan skrev 2015-11-18 14:41:13 följande:
    Alexi, schema eller ej, om något oförutsett händer så spricker det ju ändå?
    Jag var mästare på dessa tidsscheman som ung, men med en dotter som kunde komma på att trilskas 3 min innan avgång så sprack det ju ändå. Fortfarande ursäktar jag inte sen ankomst, men det gör det svårt att klara schemat om det skiter sig i sista minuten.
    Ja men så är det ju förstås. Men schemat bör ju bara spricka någon enstaka gång, annars är det ju fel på schemat. Dvs har man ett barn som trilskas 9 gånger av 10 måste ju det beaktas i schemat. Man kan ju inte ha ett schema som kräver att allt flyter perfekt när man har med småbarn att göra.
  • Velmaja
    modsey skrev 2015-11-18 13:22:56 följande:
    Jag kan iofs tycka att utifrån det hon beskrivet om att slippa stressa en timme tidigare så är det en rimlig anledning att liksom få komma 3 min för sent.

    Jag hade faktiskt gjort likadant !
    Okej. Jag hade inte låtit mitt barn kommit tre minuter sent VARJE dag. Då hade jag fått hittat en annan lösning. (fritids problemet tex)
  • Duckan

    Alexi, nej men det är ju det som är det trixiga, man vet aldrig när de ska till och trilskas och i denna trådens början lämnades föga utrymme ens för att det kan hända nån gång i veckan för oss med trilskiga barn 

  • Hypnotica
    Alexi skrev 2015-11-18 14:36:28 följande:
    Fast förklara så jag förstår det. Vad är det som är svårt med att passa en tid? Om man ska vara på jobbet samma tid varje dag tex, så kan man göra en lista på vilka moment som behövs från det att man kliver upp ur sängen tills man kliver in genom dörren på jobbet. Och så tidsätter man det där och ser hur lång tid som behövs. Och klarar man inte att göra ett sådant schema så får man ju be om hjälp att lära sig det. 
    Hahaha, ja......var ska man egentligen börja....

    Jag har inga barn och har bara mig själv att rå om och jag får ganska ofta tjurrusa till tunnelbanan för att hinna med den på morgonen. Men bara om jag ska vara på jobbet en specifik tid, de veckor då jag har flex går det hur bra som helst för mig att komma till den tiden jag bestämt mig för att komma.

    Varför?

    Påklädning kan ta allt emellan 5-15 min. Och då står jag inte och velar och väljer kläder, utan jag får helt enkelt inte grepp om vad nästa moment är. Tex börjar jag ta på mig tröjan och kommer på efteråt att jag inte satt på mig bh:n tex. Tappar kläderna på golvet osv osv.

    Samma sak kan hända med frukosten, men inte lika ofta.

    Dagar som är sådana är också dagar då jag har noll tidsuppfattning.

    Plötsligt har tiden gått ut och man måste rusa. Att ens börja stressa i de situationerna brukar bara resultera i ännu mer hjärnsläpp.


    Jag är inte bitter - jag är välhumlad.
  • modsey
    Velmaja skrev 2015-11-18 14:53:39 följande:
    Okej. Jag hade inte låtit mitt barn kommit tre minuter sent VARJE dag. Då hade jag fått hittat en annan lösning. (fritids problemet tex)
    I samråd med skolan hade jag faktiskt försökt göra så. Att börja dagen en hel timme tidigare med allt vad det medför för att vinna tre minuter är inte rimligt.
    Skulle göra samma sak om det var mitt jobb om det gick
  • HejPippi
    Mandel skrev 2015-11-18 14:45:20 följande:

    Annars kan man göra som jag och helt enkelt åka hemifrån utan det trilskande barnet.

    Vi har aldrig kommit försent, men jag tröttnade på tjatet, tjafset och gnället varje morgon.

    Det var tydligen inte ett dugg roligt att stå kvar själv hemma innanför dörren och upptäcka att jag och äldsta redan åkt.

    Nu är det inget tjafs om det längre.

    Tjat och gräl leder sällan till något bra. Om ens aldrig.


    Hur gammalt är barnet som du åkte ifrån? Och hur lång tid tog det innan du åkte tillbaka till barnet? Eller var pappan hemma med barnet kanske?
  • Alexi
    Hypnotica skrev 2015-11-18 15:18:47 följande:
    Hahaha, ja......var ska man egentligen börja....

    Jag har inga barn och har bara mig själv att rå om och jag får ganska ofta tjurrusa till tunnelbanan för att hinna med den på morgonen. Men bara om jag ska vara på jobbet en specifik tid, de veckor då jag har flex går det hur bra som helst för mig att komma till den tiden jag bestämt mig för att komma.

    Varför?

    Påklädning kan ta allt emellan 5-15 min. Och då står jag inte och velar och väljer kläder, utan jag får helt enkelt inte grepp om vad nästa moment är. Tex börjar jag ta på mig tröjan och kommer på efteråt att jag inte satt på mig bh:n tex. Tappar kläderna på golvet osv osv.

    Samma sak kan hända med frukosten, men inte lika ofta.

    Dagar som är sådana är också dagar då jag har noll tidsuppfattning.

    Plötsligt har tiden gått ut och man måste rusa. Att ens börja stressa i de situationerna brukar bara resultera i ännu mer hjärnsläpp.


    Fast det är ju där förberedelser kommer in. Jag har i våra kämpigaste perioder (dvs när barnen varit som svårast att få med på morgnarna) förberett in absurdum. Jag lägger fram deras kläder och mina kläder så inga val behöver göras på morgonen. Jag förberedde också frukosten på alla delar som gick, ställa fram skålar, skedar, flingor, ösa upp grötpulver i en skål osv. Jag lägger också de saker som ska med till skola/förskola/jobb redo i hallen osv.

    Har du sen svårt med tidsuppfattningen kan du ju ställa äggklocka på alla delmoment.
  • Nenne666
    modsey skrev 2015-11-18 15:30:52 följande:
    I samråd med skolan hade jag faktiskt försökt göra så. Att börja dagen en hel timme tidigare med allt vad det medför för att vinna tre minuter är inte rimligt.
    Skulle göra samma sak om det var mitt jobb om det gick
    Jo, det är rimligt.
Svar på tråden Hur kan man låta sina barn komma för sent till skolan?