Hur kan man låta sina barn komma för sent till skolan?

Sonens lärare har på lugn klassisk musik och låter barnen läsa lite själva eller jobba med något arbetsblad första stunden på dagen. På så sätt hinner hon hälsa på alla barn i lugn och ro, även om någon är en aning sen, och alla hinner landa lite innan skoldagen drar igång.

Det är många barn som har en bits resväg, och det är inte alltid som bussar, tunnelbanor och allt annat klaffar.

Tycker att hon hittat ett bra sätt som gör att några minuters försening inte stör undervisningen.

Det människor som med lätthet alltid kommer i tid. Dessa visar tyvärr ofta väldigt liten förståelse för de som nästan omöjligen klarar av att hålla tider. De förstår inte att det kan vara svårt för någon när det är så lätt för dem själva. Då ligger det nära tillhands att kärlekslösa domar fälls.
Det finns familjer som är mer kaotiska än andra. Ibland ligger kognitiva funktionshinder bakom, och jag vet människor som stångat huvudet blodigt för att komma i tid men misslyckas ändå gång på gång. Ackompanjerat av samhällets moraliserande och ibland hån. Men de är tids-blinda och har lika svårt att komma punktligt som det är för någon med dyslexi att läsa ett stycke text. Tidsblindhet är inte ovanligt t ex bland människor med ADHD och Aspergers.
Jag säger inte att det är rätt att komma försent. Jag tycker bara inte att man ska vara så dömande mot människor bara för att man fått den gåvan att kunna klara av att komma i tid själv.

Du får ursäkta, men jag köper inte det här resonemanget...
Tidsblindhet absolut! Men inte att man inte ska kunna arbeta sig runt den.

till exempel borde man ju kunna göra mentala scheman över hur morgonen ser ut, så som man gör med barn som inte har fått begrepp om tid. Till exempel:

7,00 måste man gå upp. Beroende på om man vill snooza eller inte kan man ställa den på ringning tidigare, men sju måste man gå upp.

7,10 Måste kläderna vara på och morgontoalett avklarad

7,40 Måste frukosten vara uppäten

7,45 Måste frukostbordet vara avdukat

7,50 Tandborstningen avslutad

8,00 måste man låsa ytterdörren

Till exempel.
och då får man ju själv lära sig tex hur lång tid det tar att äta en smörgås, tar det fem minuter hinner man inte ta en till när klockan är 7,36 för då är man inte klar 7,40
Det viktigaste är att man faktiskt lämnar huset kl 8. Det kanske blir utan att man har ätit frukost. Det kanske blir i pyjamas. Men då blir det en tydlig påminnelse och tankeställare om hur man måste göra för att lyckas bättre nästa dag

Jag förstår att det inte är ett speciellt roligt tankesätt och också att en del säkert kan uppleva det stressande i sig, men det är så här tidsmedvetna människor tänker omedvetet. Därmed finns det sätt att ta sig runt och arbeta mot tidsblindheten. Det tar säkert lång tid innan det sitter, man missar säkert frukosten några gånger, men är man konsekvent och går ut genom dörren kl. 8 varje dag så lär man sig till slut hur just Jag fungerar på morgonen och hur tiden mellan uppgång och utgång måste prioriteras för Mig.

och en sak till som är viktig! Om man själv inte klarar av att uppskatta hur lång tid någonting tar så måste man ta tid på det! Det går inte att gissa att promenaden till skolan tar ca fem minuter när den i själva verket tar tolv, då kommer man fortsätta komma försent. Alternativt nån som vill sitta på toa en kvart varje morgon efter frukost, då måste man lägga in den kvarten i tidsplanen så den finns (= gå upp tidigare)

Har man riktigt svårt att komma i tid så måste man kanske baklängesräkna.
Tex:

Förskolan börjar 8,15, det tar en kvart att gå så då måste vi gå hemifrån senast 8,00.

Barnen brukar krångla lite med påklädningen så det måste vi börja med 7,50, eller säg 7,45 så har vi marginal ifall de vill titta på myrstacken när vi går.

tandborstning, hårborstning och påklädning tar 15 minuter (= kl. 7,30)

och så vill vi inte stressa vid frukostbordet så vi måste sitta där senast 7,00

Lillasyster skuttar upp ur sängen med ett leende så henne kan man väcka 6,59
storasyster är däremot trögare och vill gärna ligga och mysa lite innan hon är redo att möta dagen, henne bör man väcka senast 6,45.

Innan barnen vaknar vill den vuxna hinna duscha, klä sig och sminka sig ifred i 20 minuter. det innebär att den vuxna måste gå in i duschen senast kl 6,25

Larviga uppställningar?
Ja lite faktiskt ;) Men bevisligen behövs det lite hjälp på traven för en del

OBS! Jag säger inte att Chokladspad har svårt att passa tiden för det vet jag ingenting om. Min poäng är bara att med lite ansträngning och disciplin så borde alla kunna hålla tiden så länge det inte händer nåt oväntat eller yttre omständigheter. och då menar jag inte "oj, det var frost så jag fick lov att skrapa rutorna och blev sen" eller "det snöade visst så det tog längre tid än väntat" eller liknande för sånt går att anpassa sig efter. Oftast går det att vara förberedd dagen innan, men annars får man väl kapa tio minuter av frukosttiden eller rodda om i schemat så att man hinner hemifrån tidigare.

Varför är det kaos på fritids? Gör dom något åt det? Låter inga vidare. :/

Fast dom där tre minuterna gör något, dom andra barnen har kommit in och satt sig och så säger dom godmorgon, vilken dag det är och så vidare. Sen kommer några sista in några minuter senare (oftast samma personer såklart) och då tar läraren om samma sak igen. Det blir dessutom rörigt för dom andra barnen. Har själv gått i skolan, och varit med min son många gånger i skolan och märkt av det.

Fast som förälder har jag ju alltid ansvar för mitt barn. Om mitt barn kommer för sent till skolan eller inte går dit alls så är det ju givetvis mitt ansvar. Sen kan det föreligga problem och diagnoser som gör att jag som förälder inte har möjlighet att få iväg mitt barn men det är ju fortfarande mitt ansvar (och min skyldighet) att ta hjälp för att försöka komma tillrätta med problemet.

Jag kan inte förstå varför man som förälder ska gå i försvar hela tiden och säga att ni vet inte hur vi har det osv. Nej, det vet vi inte. Ingen vet egentligen någonting om någon annan människa men vi måste ändå ta ansvar över oss själva (och våra barn). Det kan vi inte lämna ifrån oss hur gärna vi än vill eller vilka anledningar vi än må ha för att vi har det svårare än andra föräldrar. 

Mitt barn bits t ex på förskolan. Han är mitt barn, alltså är det mitt ansvar att se till att han slutar med det. Jag måste prata med honom om det, jag måste vara nära honom när han leker med andra barn på fritid, jag måste informera förskolan om att jag ser problemet och kolla så att även de arbetar med problemet (eftersom jag inte är där). Jag kan aldrig frånskriva mig själv från det bara för att "jag inte alltid är där" eller för att "ingen vet hur vi har det hemma".

Det människor som med lätthet alltid kommer i tid. Dessa visar tyvärr ofta väldigt liten förståelse för de som nästan omöjligen klarar av att hålla tider. De förstår inte att det kan vara svårt för någon när det är så lätt för dem själva. Då ligger det nära tillhands att kärlekslösa domar fälls.
Det finns familjer som är mer kaotiska än andra. Ibland ligger kognitiva funktionshinder bakom, och jag vet människor som stångat huvudet blodigt för att komma i tid men misslyckas ändå gång på gång. Ackompanjerat av samhällets moraliserande och ibland hån. Men de är tids-blinda och har lika svårt att komma punktligt som det är för någon med dyslexi att läsa ett stycke text. Tidsblindhet är inte ovanligt t ex bland människor med ADHD och Aspergers.
Jag säger inte att det är rätt att komma försent. Jag tycker bara inte att man ska vara så dömande mot människor bara för att man fått den gåvan att kunna klara av att komma i tid själv.

Nu har jag inget skolbarn utan bara en fyraåring men han har haft en period där han ställer sig och vrålar längst vägen till förskolan. Det kan vara på grund av precis vad som helst, omöjligt att förutse och förhindra. Och där kan han stå och skrika allt från 5 minuter till en halvtimme, alternativt flera gånger på vägen. 

Visst försöker jag ta marginaler för detta, men gångtiden är ca 7 minuter och då kan det inte vara rimligt att jag ska gå ut 60 minuter innan varje dag trots att det bara är någon gång ibland det blir så mycket bråk, för vi har ju inte rätt att lämna något tidigare än den tiden han har tid från. Då får vi ju stå utanför i 50 minuter. 

Nu hoppas jag förstås att han inte ska hålla på så i skolåldern, men jag antar att vissa barn har sådana problem även då, och tja, det är "hur".