40+:are som jobbar mot en bäbis sommaren/hösten 2016

Duktig du är! Du fixar vikten det lovar jag!

Jo undersökningar kan nog både stressa och lugna...

Aha, jag sitter bara på telefonen... Men då vet jag!

Tar en dag i taget här...igår kom det lite blod igen mitt på dagen, sen inget alls. Hade sex igår, får liksom passa på när det inte är nåt pågående...idag har inget kommit än så länge så hoppas snart att blödningarna är helt förbi. Om det hade vart mens jag hade så skulle den sluta igår men nu var det ju inte mens denna gången

Om en vecka ska jag ha ÄL om allt funkar som vanligt...blir nervösa dagar runt den tiden när jag kommer känna efter ordentligt. Förra månaden kände jag på morgonen att nåt var på gång, tog ett ÄL-test på eftermiddagen och det var första gången nånsin jag fick positivt på ÄL-test (men har ju blivit gravid innan ändå så gissar jag bara missat stegringen de gångerna)

Jag åt rosenrot förra månaden så det gjorde väl skillnad. Denna månaden kör jag utan, jag åt en tablett första tre dagarna jag blödde av missfallet för att må lite bättre psykiskt och kanske blöda lite mindre. Vet inte om det hjälpte, men jag tror det för sista två dagarna har jag verkligen haft ett bakslag känslomässigt med mycket tårar och tankar...tur min kille är så förstående och vill att jag berättar om alla tankar jag har och verkligen gråter ut  hans sorg är förstås med stor men han ser det mer positivt än mig, tur vi kan bära varandra och stötta. Blev så mycket som blev aktuellt när jag blev gravid så fort, sälja våra boenden och bo i ett enda gemensamt, vi har just nu både lägenhet och hus, bor i hans hus veckorna när jag inte har barnen och så bor vi hos mig när de är hemma. Vi ska ju oavsett flytta ihop men blev lite mer bråttom så att säga...så när missfallet kom så kändes det som att allt rycktes bort och att det inte heller blev lika viktigt...så det är lite dubbel sorg. Vi bor ju ihop, men ändå inte riktigt på riktigt. Jag vill ha den där kompletta känslan med vårt gemensamma, våra barn och allt på samma ställe. Så vi pratade mycket igår och vi kommer såklart fortsätta leta efter drömhuset men har ju lite mer tid nu bara...
Blev en lång roman, men skönt lufta lite tankar ibland. Trodde nog inte att ett missfall skulle vara så tungt som det varit...är rädd för att det ska upprepas om vi lyckas bli gravida igen och att få denna känslostormen en gång till....hua.

 

Fredagskram på er alla om kämpar! Tillsammans är vi starka

Ja dessa tankar är jobbiga. Jag förstår dig. Så jobbigt när allt kommer över en. Min man är också fin och ta det lite lugnare än mig. Min oro sitter om jag ska kunna få tillbaka min ägglossning av mig själv eller om jag faktiskt behöver medicinering. Så skrämmande.

Här får man skriva romaner och lätta sitt hjärta. Vi är ju alla i samma båt så att säga oavsett vad man har i bagaget. Kram på dig fina du.

Tack  och ja, det känns väldigt skönt att inte vara ensam i ens tankar, längtan och strävan. Vi möter alla olika hinder och kan ju finnas där för varandra.

Tänk att medicinerna kanske kan hjälpa er och behöver inte vara något dåligt, bättre få hjälp om det går även om det kan kännas stressande. Men när ni väl har er lilla så kommer ni kunna lämna det bakom er och då kommer det vara så värt det. Och vikten kommer du fixa och snart är din ägglossning igång ska du se.

Alltså jag har ju börjat gå ner i vikt. Hittills 8 kg. Och idag kände jag faktiskt av mensvärk. Kanske inte så märkvärdigt. Men för mig är det faktiskt det. Har inte känt riktigt mensvärk sen jag var normalviktig. Och ska jag vara helt ärlig så har jag knappt blödit alls vid menstid. Sparsam mens utan knappt någon känning till mensvärk. Så nu hoppas jag så klart att detta är ett tecken på att kroppen börja komma tillbaka.

Vad kul att höra! Heja dig!! Förstår visst glädjen över det! Känns bra när det är nåt som känns som det ska och går i rätt riktning!

Här händer inte mycket, är ett par såna dagar då man inte behöver tänka alls, mitt mellan mens (missfall) och ÄL. Har jag tur funkar kroppen som om missfallet var en mens eftersom det var så tidigt ( v 4+1) och i så fall bör jag ha mens framåt torsdag/fredag...hoppas så innerligt allt kommer igång som vanligt fort. Men just nu idag och fram till onsdag är ju för tidigt så behöver iaf inte gå och känna efter så just de dagarna tycker jag det är lättare att tänka på annat.

Har en enorm sexlust just nu (den brukar vara hög, men inte riktigt så här!) så i helgen har vi vart igång två gånger om dagen, hade gärna gjort det fler gånger (normalt sett brukar ju en gång/dag göra mig nöjd)..så hoppas ju lite att det betyder att ÄL ändå är på ingång, att kroppen förbereder sig

 

Tycker ibland dagarna precis efter mens och de precis efter ÄL är rätt sköna, då kan man inte göra nåt, inte känna efter och inte göra nåt mer för att bli gravid. De dagarna är sköna som omväxling mot allt otåligt väntande, känna efter känningar, testa osv...

Ska dessutom försöka att inte testa en massa grav.tester denna gången. ÄL-tester kommer jag ta, för jag vill se att jag faktiskt får ÄL igen efter missfallet så att det inte hänt nåt....

Hej, jag tror jag har plussat idag! Testet är dock väldigt svagt, men det är bara BIM -4 och kroppen visar vissa tecken på att det stämmer! Denna oro å väntan!

Hej! Det syns, grattis!! Kul!

Men åh tack Maran för din kik!
Å såå kul att ngn ser mer än jag!
Skall vänta tills lördag med ett cl digital.