• Ask

    Jag HATAR verkligen att vara gravid

    Som rubriken antyder - vill du läsa en gullegulltråd om hur myyysigt det är med bebis i magen ja då gör du klokast i att scrolla vidare. 


    Jag väntar mitt andra barn. Är gravid i vecka 11, ungefär, och behöver få spy galla över hur vidrigt jag tycker detta tillstånd är. Min förra graviditet var ett känslomässigt helvete med fullständig panik, ångest, rädsla och oro. Den hjälp jag till slut fick blev jag tvungen att söka privat då jag inte fick mycket till förståelse inom MVC. Blev erbjuden antidepressiva men tackade nej eftersom det var stöd jag ville ha, inte kemikalier som trixar med hjärnan. När barnet föddes blev allt bra. I min enfald trodde och hoppades jag att det inte skulle behöva bli likadant om vi valde att skaffa ett syskon. Och här sitter jag nu. 


    De första veckorna har precis som förra gången varit ett evigt velande om jag ska göra abort eller inte. Har haft tid inbokad men förmådde inte gå dit. Eftersom jag är så otroligt ambivalent och dessutom medveten om att jag inte är vid mina sinnens fulla bruk känns det inte rätt att avbryta graviditeten. Men jag mår verkligen skit större delen av dygnet. Jag är så svart och negativ i tankarna att det blir snudd på skrattretande men jag förmår inte tänka positivt. Omöjligt! Jag är förbannad, låg, inåtvänd, trött och retar mig på precis allt i min omgivning. Vill bara fly fältet och bosätta mig på en öde ö för att få vara ifred. Jag har absolut INGA varma känslor för min sambo utan ser bara problem i vårt förhållande och tänker att vi nog borde göra slut. Inte ens för mitt barn känner jag den starka kärlek jag normalt känner och jag är en sur, snäsig, känslomässigt avstängd förälder helt utan tålamod och stubin. 


    Har upplevt korta, korta ögonblick av harmoni och nån slags förväntan men 90% av min vakna tid går fortfarande åt till att älta om det här verkligen är någon bra idé och om det inte vore bäst ändå, fast jag hela tiden velat ha fler än ett barn, att göra slut på pinan. Det övergår mitt förstånd hur jag ska orka gå igenom detta igen. 


    Jag orkar inte se ett enda instagramflöde till med "magbilder" i motljus och kommentarer med hjärtan och rader om hur kvinnor saaaaaknar sina "bulor". Behöver stöd och pepp av andra i liknande situation. Hur gör du? Vad gör du för att försöka må lite bättre? Jag fullkomligt avskyr detta hormonella helvete. Därtill grubblar jag ihjäl mig över hur fa-an jag ska orka med ett barn till, en ny spädbarnsperiod med sömnbrist och hur relationen ska kunna stå pall för det. 

  • Svar på tråden Jag HATAR verkligen att vara gravid
  • Anonym (Zfx)

    Hej tjejer!

    Går in i v 18 imån... Har blivit lite bättre men har legat sjuk i tre veckor snart...

    Är inte lika less på min sambo el hans beröringar längre. Kan vara att jag hamnat i en lyckobubbla för tillfället.. Vem vet...

    Illamåendet har avtagit, tröttheten har kommit tillbax.. Sover gärna PN på två-tre timmar på dagen å somnar gott sen på natten...

  • Anonym (Fyfan)

    Jag gjorde slut med mitt barns far igår.

    Är i vecka 14 och fullkomligt hatar allt han gör sedan 7 veckor. Jag står inte ut med honom!

    Sex? Haha 8? Veckor sedan? Minst!

  • Oscarsmamma84

    O som inte graviditeten varit nog så har jag varit förkyld en vecka o mått ännu mer skit o igår fick jag så jäkla ont i huvudet så jag seriöst kunnat hugga av det o det fortsatte idag igen o inget hjälper så det var bara o sjuka sig idag. Känns som jag knappt e på jobbet längre börjar bli pinsamt o ringa

  • Anonym (Jr)

    Nu är skiten över! Inatt kom min lilla prinskorv, i v 35.

    Självklart finast i världen! =)

    Trots att han är värd varje sekund av lidande kommer det inte bli fler nu, det kommer jag stå fast vid!

    Nu ska vi bara ta oss igenom cancer-träsket också så hoppas jag att nästa år blir bättre än det här!

  • Oscarsmamma84

    [quote=76162707][quote-nick]Anonym (Jr) skrev 2015-12-28 09:59:42 följande:[/quote-nick]Nu är skiten över! Inatt kom min lilla prinskorv, i v 35.

    Självklart finast i världen! =)

    Trots att han är värd varje sekund av lidande kommer det inte bli fler nu, det kommer jag stå fast vid!

    Nu ska vi bara ta oss igenom cancer-träsket också så hoppas jag att nästa år blir bättre än det här![/

    Grattis :)

  • Anonym (Zfx)
    Anonym (Jr) skrev 2015-12-28 09:59:42 följande:

    Nu är skiten över! Inatt kom min lilla prinskorv, i v 35.

    Självklart finast i världen! =)

    Trots att han är värd varje sekund av lidande kommer det inte bli fler nu, det kommer jag stå fast vid!

    Nu ska vi bara ta oss igenom cancer-träsket också så hoppas jag att nästa år blir bättre än det här!


    Supergrattis!

    Klart att ni gör, nu har ni fått extra energi utav eran prins <3
  • Anonym (Besviken)
    Anonym (Jr) skrev 2015-12-28 09:59:42 följande:

    Nu är skiten över! Inatt kom min lilla prinskorv, i v 35.

    Självklart finast i världen! =)

    Trots att han är värd varje sekund av lidande kommer det inte bli fler nu, det kommer jag stå fast vid!

    Nu ska vi bara ta oss igenom cancer-träsket också så hoppas jag att nästa år blir bättre än det här!


    Önskar er all lycka till med cancerbehandlingen och stort grattis till lillprinsen!!
  • Anonym (Fåttnog)

    Jösses, TACK för denna tråd! Har följt den ett tag nu och måste bara säga att igenkänningsfaktorn är enorm.

    Jag står snart inte ut med denna plåga längre. Är i v 30 och har varit sjukskriven hela graviditeten pga en kronisk sjukdom jag har sedan innan (som självklart har blivit totalt oregerlig och all min tid går åt till att sköta detta helvete som jag är helt ensam och utelämnad med, och som dessutom riskerar att skada fostret om jag skulle råka missköta). Jag har, utöver ovanstående, vanliga gravidkrämpor, varav den absolut trevligaste måste vara min totala oförmåga att sova om nätterna.

    Just ja, glömde jag nämna att min sambo inte vill ha barn? Och att han också har druckit samtliga av sina lediga dagar under julhelgen. Idag fick jag nog av att se honom sitta i soffan och glo på tv medan jag städar, skällde ut honom efter noter.

    Jag skulle kunna fortsätta men kan enkelt sammanfatta mitt mående med att jag känt mig redo för psykakuten ett antal gånger de senaste månaderna. Åh, på tal om härliga kommentarer man får.. Min favorit måste nog ändå vara när folk säger "haha, ja vänta du bara, det blir värre!" När man beklagar sig över sitt månde (det var dessutom DOM SOM FRÅGADE HUR JAG MÅR)

  • Mirabell79

    I vecka 24 nu... Min make har precis blivit "sjuk", dvs förkyld, 37,7 graders feber.. Sååå jäkla synd om honom nu! Jag blir så irriterad. Jag menar han är sjuk i 10 timmar och blir mjäkig av det. Åh, jag älskar honom verkligen, men just nu är det jobbigt!

    Jag verkligen vill att alla män skulle känna på hur det känns att vara illamående dygnet runt, med hemorrojder och vara dessutom ständigt trött.

  • Elenic

    Hallå alla underbara hatar-att-vara-gravid-mammor!


    Har genomlidit en jul- och nyårshelg som gravid, foglossig och dessutom jättesjuk. Jag lovar, tredje trimestern+astma+rejäl förkylning är INTE en bra kombo. Har typ känt mig som att jag kvävs långsamt under två veckors tid..


    Hade min första tid hos sjukgymnast för fogarna precis före julhelgen, dock fick jag när jag kom dit veta att hon behövt boka om pga. vab och jag fick nästa tid i mitten av januari. Jag menar, 18/12 eller 15/1 är väl inte så stor skillnad? En månad till utan sömn pga. onda fogar gör väl inget? Som om att jag förväntar mig underverk och tror att hon kan göra något åt fogarna ändå?


    Annars måste jag säga att julhelgen ändå varit över förväntan. Har bara velat mörda min make några gånger om dagen typ, och nu mot slutet har jag nästan varit gosig med honom. Det som däremot INTE är ok är att vårt hus typ fallit sönder och samman ? värmen i badrummet har tokpajjat så nu har vi typ 15 grader där inne och bebisrummet som vi renoverat i helgen visade sig bjuda på en otrevlig överraskning (supermärklig rördragning i golvet) vilket gör att vi inte kunnat göra klart det och nu har ett rum utan golv och massor med prylar överallt där de inte alls ska vara i väntan på hantverkare. Det här bara MÅSTE vara klart om två månader, jag vägrar komma hem från BB med hantverkare i huset?

Svar på tråden Jag HATAR verkligen att vara gravid