Det är så jävla orättvist för mig som pappa!!

Man kan inte skynda på detta med växelvist boende bara för att man längtar efter sitt barn. Nu är det så att mycket små barn behöver bo på ett ställe, inte två. De är beroende av rutiner och kända miljöer. Som det är nu har TS gjort en dundertabbe genom att flytta, annars hade kanske bilden sett annorlunda ut. Hade TS inte flyttat och samtidigt varit pappaledig med barnet vete katten om han inte hade fått behålla boendet och barnet.

Det kommer att bli växelvist boende i framtiden, man får bara se tiden an.

Det finns ju rekommendationer om hur detta fasas in år för år under barnets uppväxt.

Eftersom TS säkerligen har dagar kvar av föräldraledigheten kommer mamman att vara tvungen att jobba när hennes dagar är slut. Det innebär att TS kan ta ut sin föräldraledighet då och njuta av umgänget med sitt barn.

TS: skriv inte över din del av föräldraledigheten till mamman! Se till att träffa barnet så ofta du får och argumentera för att du ska få vara föräldraledig med barnet när den dagen kommer. Om du så bara får vara med henne under dagarna då och lämna henne till mamman på kvällen så är det en enorm vinst och bra för din relation med dottern.

Om man tror att det bästa för en sexmånaders bebis är växelvis boende så tycker jag nog att man visar rätt rejält hur felkopplad man är i huvudet.
Inte undra på att familjerätten drar öronen åt sig.
Tänk på vad som är bäst för barnet och inte vad som passar dig bäst istället.

Vad synd att så många bittra kvinnohatare ska utnyttja TS's situation, smaklöst att se.

Ta till dig bra och konkreta råd TS dom kommer från människor som inte drar in sina egna bittra åsikter, de kommer bara förstöra för dig, utan gör som andra säger och ta varje möjlighet att träffa ditt barn och skriv inte över dina dagar osv.

Och även om det är skitjobbigt så bit ihop och bråka inte med mamman, du behöver inte tycka om henne men försök sammarbeta för den det går ut över annars är er dotter.
Jättefint att du inte ger upp din dotter, men få till ett bra samarbeta, släpp ilska och irritation för det hjälper inte ett dugg utan försvårar bara för er allihopa och går ut över alla, du har rätt att vara arg men ibland är det bättre att släppa taget om ilskan. Hoppas ni kommer till en punkt där ni kan sammarbeta du och ditt ex, hon kommer säkert gärna vilja ha hjälp av dig i framtiden för att vara ensamstående är inte alltid lätt, stötta varandra för er dotters skull.

Hoppas det går bra för er alla.

Vaddå kvinno hatare ? Är man väl inte för att man vill ha lika rätt till barnet eller så får de göra en annan slags överenskommelse emellan , det är ju inte så att mannen bidrar till negativt för barnet ? Eller så är hans nästa alternativ att låta henne sitta där hon sitter själv med barnet och inte ställa upp där emellan .

Jag har läst varenda inlägg men har inte tid att svara på allt, är det nånting ni undrar så då får ni upprepa er.

Även om ni inte tror på mig så var jag och mitt X som vilket par som helst. Det har aldrig funnits någon kriminalitet, droger eller liknande inblandat. Utan hela vårt förhållande sprack då en otrohet uppdagades. Det är jag och mitt barn som får ta smällen pga hennes snedsteg.

Jag vill påpeka att jag har haft min dotter ensam dag som natt och det har gått super. Hon är trygg med mig. Att jag skulle vara en idiot för jag vill ha henne hos mig är helt felaktigt. Jag borde väl märka om min dotter mår dåligt av att bo växelvis och då får man ändra på det.

Bara låta henne ta ungen själv tex och inte ställa upp om tvisten blir för mycket och hon blir svår att anpassa sig efter då hade jag skitit i det helt , så det ända alternativ är inte enbart samarbete utan the facto .

Det är fan lustigt det där hur det kan vara fullt acceptabelt och bra att en far har sitt barn på egen hand dygnet runt i tvåsamhet men så fort relationen brister så är han på sätt och vis diskvalificerad. Det kan vara så att barnet har knutit bäst an till sin far i det här läget, eftersom TS säger att han varit föräldraledig sedan barnet var 3.5 månad gammal, och eftersom barnet inte ammar. Borde det då inte vara mer skadligt att barnet bara får träffa sin primära förälder 4 timmar i veckan?

[quote=74738866][quote-nick]Anonym (arg) skrev 2015-01-24 12:12:24 följande:[/quote-nick]Jag har läst varenda inlägg men har inte tid att svara på allt, är det nånting ni undrar så då får ni upprepa er.

Även om ni inte tror på mig så var jag och mitt X som vilket par som helst. Det har aldrig funnits någon kriminalitet, droger eller liknande inblandat. Utan hela vårt förhållande sprack då en otrohet uppdagades. Det är jag och mitt barn som får ta smällen pga hennes snedsteg.

Jag vill påpeka att jag har haft min dotter ensam dag som natt och det har gått super. Hon är trygg med mig. Att jag skulle vara en idiot för jag vill ha henne hos mig är helt felaktigt. Jag borde väl märka om min dotter mår dåligt av att bo växelvis och då får man ändra på det.[/quote

Synd att du ska vara så trög och ovillig att ta till dig fakta, det påverkar verkligen stort din möjlighet att vara en bra förälder. Du har inte läst länkarna om anknytning för att du inte vill veta, eller hur. Det är bekvämare för dig att fortsätta tro att det är helt ok att ha ett spädbarn växelvis inte sant? Ditt resonemang gör mig seriöst oroad för din förmåga. Det är ett spädbarn du har inte en tomatplanta som man kan "testa" att sätta i ett annat fönster för att se om den tar sig. Finns ingen anledning att utföra experiment med sitt spädbarn när det redan finns extremt väldokumenterad forskning inom området. Skärp dig för fan. Och nej du kommer inte att märka på ditt spädbarn att växelvis boende är skadligt. Anjnytningsskador till följd av upprepade separationer manifesterar sig senare under uppväxten. Bl.a. Med självskadebeteende, ätstörningar, missbruk etc i tonåren.

Vissa av er resonerar som om man som förälder och anknytningsperson inte ens kan resa bort och bo på hotell en helg med sin baby utan att fucka upp den? Kan man åka till affären? 

Det är synd att barnet inte får träffa sin pappa varje dag som hon är van vid. Relationen blir ju svagare om det bara blir träff två gånger i veckan och då bara två timmar.

Jag förstår inte varför man inte kan ordna så att båda föräldrarna träffar barnet varje dag, men att barnet mestadels sover hos samma förälder hela tiden tills barnet blivit äldre.

Går det att överklaga familjerättens beslut? Ta i så fall hjälp av en jurist.