• Venne

    orolig att läxan dödar min dotters läslust

    Hej!
    Min dotter började nyss klass 2 och har fått ny lärare. Hon går i en klass med barn som alla råkar ha lätt för det. Alla kunde läsa hyfsat i ettan. Nu införde den nya lärare direkt läsläxa. Varje vecka ska barnen hemma ha högläsning i minst 10 minuter, 5 dagar i veckan. Barnen ska skriva upp vilka sidor de läst alla dagarna, titel, författare, vem de läst för, vad de tyckte om boken och varför de tyckte så. Denna läxa är alltså återkommande 5 dagar i veckan, varje vecka.

    Först och främst: vi har alltid läst hemma och har inga problem med att fortsätta med det! Uppmuntrar verkligen läsning. Jag är rädd att detta tvång på läsning och redovisning av vad hon åstadkommit ska döda läslusten vi har byggt upp sedan hon föddes.

    Jag framförde detta till läraren, som inte verkade förstå vad jag menade. Hon svarade ungefär att det är viktigt att lära sig läsa för att klara tex lästal i matten i klass 4 och insinuerade att jag kanske inte ville läsa med mitt barn.

    Jag har genomfört läxan med min dotter nu ett par veckor och i helgen kom det jag fruktade. "Mamma, nu är det helg så då måste vi inte läsa saga!".

    Överreagerar jag? Vad tycker ni om sådana här läxor? Kan jag vägra låta mitt barn fylla i dessa journaler (men ändå läsa för NÖJETS SKULL)? Jag vill att hon ska fortsätta se glädjen i läsningen, inte se det som ett jobbigt krav.

  • Svar på tråden orolig att läxan dödar min dotters läslust
  • Utlandssvensk
    tobbe01 skrev 2014-09-26 14:31:01 följande:

    Stackars alla småttingar med föräldrar som är på krigsstigen mot skolan från dag ett. Har mött dessa föräldrar alltför ofta. Ifrån det att barnet går i ettan (ja förskolan
     t o m)  tills det tar studenten så är det KRIG! Man är emot allt, jämt. Vi normala föräldrar med normala barn klarar oss fint men jag tänker på lärarna. Herregud så jobbigt.


    Men samtidigt tycker du det är rätt av TS att kritisera henne barns lärare angående läxorna (jag säger inte att det är fel av henne, bara konstaterar att du verkar tycka att hon har rätt eftersom du säger att det hennes barns lärare gör inte är "normalt). Jag har svârt att förstâ var du står, men du verkar i alla fall gärna vilja kritisera vad alla andra i trâden svarar och lâta som någon slags olycksfâgel: "oj oj, dig kommer det gâ illa för", "oj oj, ditt barn, ja det låter inte bra", osv. 
  • tobbe01
    Utlandssvensk skrev 2014-09-26 14:56:11 följande:
    Men samtidigt tycker du det är rätt av TS att kritisera henne barns lärare angående läxorna (jag säger inte att det är fel av henne, bara konstaterar att du verkar tycka att hon har rätt eftersom du säger att det hennes barns lärare gör inte är "normalt). Jag har svârt att förstâ var du står, men du verkar i alla fall gärna vilja kritisera vad alla andra i trâden svarar och lâta som någon slags olycksfâgel: "oj oj, dig kommer det gâ illa för", "oj oj, ditt barn, ja det låter inte bra", osv. 
    ??? Jag tycker att den lärare som TS beskriver verkar vara to much. När man går i årskurs två är man åtta år och en del läser säkert knaggligt och man är på en rätt låg nivå generellt. Att då kräva att eleverna ska läsa tio minuter/dag med ngn anhörig är helt okej men att recensera det lästa skriftligt!!! Varje dag? typ "jag har läst tio minuter med mormor" och jag tycker att huvudrollsinnehavaren går över gränsen i sin iver att förverkliga sina drömmar" Hallå i hålet.........
  • sextiotalist
    tobbe01 skrev 2014-09-26 14:53:03 följande:
    Suck....tur man inte är lärare. Inte konstigt att man måste sänka intagningspoängen till lärarlinjen för att få sökande. Vare sig det gäller förskolan, grundskolan eller gymnasiet så är det inte barnen som är kruxet och problemet utan alla kinkiga, gnälliga och krävande föräldrar som tror att de alltid vet bäst.
    Javisst, vi är kinkiga och gnälliga, speciellt när man får driva undervisningen själv hemma och kämpa med det som skolan borde ha gjort.
    Eller så ger dom barnen knepiga hemuppgifter med pekpinnar. 10 minuters läsning så ni kan umgås med era barn.
    Kan väl tillägga att vi hade en timmes läsning varje dag, inte för att skolan krävde det, utan för att skolan inte gjorde något för att hjälpa grabben att knäcka läskoden, utan snarare cemtererade lässvårigheterna
  • tobbe01
    sextiotalist skrev 2014-09-26 15:16:40 följande:
    Javisst, vi är kinkiga och gnälliga, speciellt när man får driva undervisningen själv hemma och kämpa med det som skolan borde ha gjort.
    Eller så ger dom barnen knepiga hemuppgifter med pekpinnar. 10 minuters läsning så ni kan umgås med era barn.
    Kan väl tillägga att vi hade en timmes läsning varje dag, inte för att skolan krävde det, utan för att skolan inte gjorde något för att hjälpa grabben att knäcka läskoden, utan snarare cemtererade lässvårigheterna
    I rest my case.....................
  • Penida

    Har inte läst den långa tråden..

    Hur känner hon för boken hon läser? Diskuterar ni den med henne? Vilka känslor utstrålar du vid läxläsningen? Tar ni den vid "rätt" tid och inte vid hunger eller trötthet? Mycket kan nog påverka ett barns inställning.
    Här har vi inga sådana krav än (dottern går i ettan) men de uppmuntrar föräldrarna att tillsammans med barnet diskutera och analysera det barnet har läst, tänka ett steg längre än texten och faktiskt fundera på det som händer i boken och se mellan raderna. Här är det föräldrarna som gärna ska kommentera hur barnet tänker kring boken efter samtal med barnet givetvis. Jag vet inte hur det ser ut i 2:an, kanske är det barnets sak då. Jag tycker att detta är en bra och viktig sak men sidnr och liknande känns smått överdrivet.
    Jag tycker du ställer en ganska svår fråga, om du upplever att detta moment tar död på din dotters läslust är det bekymmersamt, samtidigt är inte allt roligt i skolan och lite ansvar har vi kanske som föräldrar att hålla sådant som läslust vid liv om barnet tycker att läxorna inte är något att ha? Det är svårt att vara vara enskilt barn till lags som lärare gissar jag och allt kan omöjligt vara kul.


    Avskyr CIO-metoder
  • Flickan och kråkan
    tobbe01 skrev 2014-09-26 15:12:54 följande:
    ??? Jag tycker att den lärare som TS beskriver verkar vara to much. När man går i årskurs två är man åtta år och en del läser säkert knaggligt och man är på en rätt låg nivå generellt. Att då kräva att eleverna ska läsa tio minuter/dag med ngn anhörig är helt okej men att recensera det lästa skriftligt!!! Varje dag? typ "jag har läst tio minuter med mormor" och jag tycker att huvudrollsinnehavaren går över gränsen i sin iver att förverkliga sina drömmar" Hallå i hålet.........
    Fast nu var det en klass där alla enligt ts läste hyfsat redan i ettan. Har man i hela ettan läst för en anhörig och har bra flyt i läsningen så är det väl ändå inte helt fel att ta uppgiften ett steg längre. Man arbetar ju till och med med barn i förskoleklass på det viset, fast då läser inte barnen själva utan pedagogen högläser och sedan samtalar man gemensamt om texten där olika lässtrategier lyfts fram.

    Det behöver verkligen inte vara avancerat alls utan bara visa på ett sätt att tänka. Det finns barn som kommer till år ett som kan det här med att göra förutsägningar, sammanfatta och koppla till egna erfarenheter utan att kunna läsa någonting alls själva.

    Mitt äldsta son läste en stund för mig högt idag. Han hade inga som helst problem att tycka till lite enkelt om det han läst när jag frågade. Han har inte några förkunskaper om just tillvägagångssättet och han är ett extremt vanligt barn. Lite trist om vi har så låga förväntningar på våra barn. Däremot är det tveksamt om det ska göras just som hemläxa. Direkt olämpligt om man inte arbetat med det ordentligt gemensamt innan.
  • scanmia

    Jag tror att den här konflikten grundar sig i att skolan, föräldrar och elever har olika målsättningar. Inte så att de motverkar varandra - ett venn-diagram är nog till största delen  överlappande - men i slutänden är de ändå inte samma mål. Typ så här (jag spånar bara här):

    Skolan och lärarna vill att hela klassen framgångsrikt ska möta de mål som kursplanen sätter upp. De vill också att det ska ske på ett sätt som är bra för skolan och lärarna.

    Föräldrarna har både ett större perspektiv där de vill att deras barn ska var väl förberedda för ett lyckligt och intressant liv med många valmöjligheter, och ett snävt perspektiv, där de vill få vardagen att gå ihop och att just deras barn har det så bra som möjligt precis just nu.

    Barnet, ja vilken drivkraft har barnet? Det är nog lika individuellt som vad gäller oss vuxna. Fast vi är väl som människobarn rätt drivna att lära oss och utforska vår omgivning. Och leka - fast det kanske är samma sak? Sitta stilla och tyst och lyssna är nog inte högt upp på något barns prioriteringslista. 

    Blir balansen fel här så känns det inte bra. Om en hemläxa eller uppgift alltför mycket verkar vara för lärarens bekvämlighet (skriva upp sidnummer eller flervals frågor) och inte för barnets tex. eller om man låter ett barns behov gå före det som är bra för klassen som helhet eller om ett barn tappas bort för att det ligger för långt efter eller före resten av klassen.

  • Judiths

    Jag är lärare i åk 2 och mina elever har läsläxa varje vecka. Just nu har vi läslära och läxbok men jag har tidigare kört med läsprotokoll där eleven läser valfri bok och bokför minutrar och sidor. Jag har då varit tydlig med att protokollet inte är till för att kontrollera att föräldrarna läser med barnen utan för att motivera eleverna. Vi räknade ihop sidantalet varje vecka och firade med bokfest när vi nått ett visst antal sidor. Detta fick igång läsningen rejält i slutet av åk 1 och jag kommer göra liknade igen under vårterminen.

    Vill med detta bara påpeka att i alla fall jag inte använder läsprotokoll för att kontrollera utan för att motivera - eleverna tycker att det är roligt att visa fröken hur mycket de läst. Jag har inte avkrävt skriftlig reflektion, däremot har jag skickat hem reflektionsfrågor och uppmuntrat elever och föräldrar att samtala utifrån dessa.

    För övrigt kan jag hålla med om att det självklart är tråkigt om en läsläxa minskar läslusten. Oavsett vilken typ av läsläxa jag använder skickar jag alltid hem riktlinjer för läsningen med förslag på anpassningar om det inte fungerar bra. Jag ber också föräldrarna kontakta mig om det inte fungerar alls oavsett anpassningar så att vi kan hjälpas åt.

    Detta verkar fungera bra i min klass. Mina elever är starka läsare som gärna tar fram tystläsningsboken så fort de har ett par minuter över och både elever och föräldrar är nöjda med läxan (jag har frågat genom enkät).

  • mammalovis
    sextiotalist skrev 2014-09-26 14:16:50 följande:

    Det är ju. precis som du skriver, helt olika saker. Låt nöjesläsning förbli nöjesläsning. Vissa barn kan behöva extra lästräning hemma, för deras skull. Men barn som knäckt läskoden, varför ska de journalföra sin läsnng, räcker det inte med att de kan läsa.
    just på det stadiet är barn väldigt olika långt framme. Det går inte att köra detta. Min egen grabb fick vi kämpa med hemma (nej, det var inte skolan som lärde honom läsa till slut, det var vi föräldrar, där missade skolan helt). För honom så gav dessa läsläxor inget. Det var först när vi skippade skolans läsläxor och använde annan strategi som det lossnade.
    Han har ingen dyselexi, utan läste helt obehindrat när han gick i mellanstadiet, senare än andra, men bättre än många som lärde sig läsa tidigare.

    Men för att återgå till ts situation. Om en läsläxa blir så utformad så att läslusten försvinner, så måste även en lärare fatta att man missat målet rejält. När flickan ber om att slippa saga för att det är helg, då är det fel någonstans.

    Läxor har jag inget emot, men det ska vettiga läxor, som ger ett mervärde.
    Även barn ska får möjlighet att inte behöva blanda ihop fritid med skolan.

    Jag är helt på din linje Vinterankan
    Jag hoppas du kan garantera att alla Sveriges barn har föräldrar som nöjesläser för och med sina barn. Så ÄR tyvärr INTE fallet. Vi har många nyanlända barn, vi har barn vars föräldrar inte har studievana, vi har föräldrar som inte gillar att läsa själva o s v. Sedan är det ju upp till ts att skilja på läxläsning och kvällens nöjesläsning. En läxa ska ju inte göras precis före läggdags mer än i nödfall. Det som nöjesläses på kvällen borde ju rimligen föräldern kunna skriva i. Smart är ju också att ha två olika böcker igång så blir det olika varianter. Sedan räknar läsforskare Ingvar Lundberg att det krävs 5000 timmar för att bli en mogen läsare och då krävs en del mängdträning även i hemmet.
  • sextiotalist
    mammalovis skrev 2014-09-26 18:21:08 följande:
    Jag hoppas du kan garantera att alla Sveriges barn har föräldrar som nöjesläser för och med sina barn. Så ÄR tyvärr INTE fallet. Vi har många nyanlända barn, vi har barn vars föräldrar inte har studievana, vi har föräldrar som inte gillar att läsa själva o s v. Sedan är det ju upp till ts att skilja på läxläsning och kvällens nöjesläsning. En läxa ska ju inte göras precis före läggdags mer än i nödfall. Det som nöjesläses på kvällen borde ju rimligen föräldern kunna skriva i. Smart är ju också att ha två olika böcker igång så blir det olika varianter. Sedan räknar läsforskare Ingvar Lundberg att det krävs 5000 timmar för att bli en mogen läsare och då krävs en del mängdträning även i hemmet.
    Jag skrev att man kan behöva ge föräldrar råd hur man stöttar sitt barn med läsningen och nej, alla föräldrar nöjesläser inte för sina barn. Jag vet flera barn i den åldern som läste själv, jag tillhörde dessa barn. Jag läste helt själv från det jag var sju, men tack och lov fick jag ha min läsning ifred, inga pekpinnar hur jag skulle läsa.
    Det jag är mest förvånad över hur vi fixade att bli så duktiga läsare utan en massa läsläxor och analyserande.
    Vi klarade ju både universitetet och PISA-undersökningarna (eller motsvarande) genom att ligga på topp. 
    Men jag tror jag vet varför, man fick läsglädje med oss. De första åren av skolan, då var läsningen helt kravfri på så vis att vi fick njuta av läsningen.
    Jodå, vi hade egen läsning varje vecka, ett par ggr minst, men det var roligt och vi läraren hade högläsning varje vecka, vi fick läsa böcker utifrån vad vi kunde och vi behövde aldrig redovisa hur mycket vi läste.
Svar på tråden orolig att läxan dödar min dotters läslust