Nu känns det som att nedräkningen börjat. Två veckor kvar till BF. Är ni fler där ute som har BF samma dag som jag?
Med både första och andra barnet gick jag över nästan en vecka, men jag lever på hoppet att denna bebis håller tiden.
Devils- slemproppen har gått i omgångar för min del men intalar mig själv att de endå inye kommer hända något. Eller som igår när de tryckte ner något så in i... känns nästan som de inte blir någon bebis:-P de är skönt att passerat bf då vet man att de inte är allt för långt tid kvar...dock är de ju dom längsta dagarna på en graviditet :-/
Jag hoppas ju verkligen inte att du behöver gå enda till juli! Usch känns som du har haft envisa bebisar.
nica: Med mitt första barn så gick slemproppen och dan efter kom hon, med de andra två såg jag aldrig till någon slempropp.. Så nu när den gick denna gången så trodde jag verkligen att det var något på G, särskilt när de kom blod också! Att det trycker neråt är ju jättebra för då öppnas man lättare! Mina barn ligger alltid högt upp, även när värkarna satt igång, misstänker att det är därför jag är så seg på att få igång förlossningarna..
Hoppas de vill komma igång förre måndag för dig.
snowboard: Jag vet faktiskt inte hur lång hon var, hon mättes till 53cm på förlossningen. Men på BVC när hon mättes nästa gång, tror hon va ca 2-3 veckor då så var hon fortfarande 53 cm och BVC sa då att det antagligen blivit en felmätning på förlossningen eftersom de såg att hon hade växt och ökat i vikt och det såg jag också, hon växte väldigt fort vilket märktes på kläderna, så är osäker på hur lång hon va när hon kom.
Tror jag gick på kontroll en gång i veckan, men det var på MVC, alltså vanliga kontroller..
De trodde att det skulle räcka med att ta hål på hinnorna, men fick inte ens en sammandragning av det, hehe.. Fick igångsättning via dropp och de fick öka dosen måånga gånger innan det hände något alls.. Men när jag väl fick värkar så gick det extremt fort och det var en otroligt lätt förlossning, kändes nästan som fusk efteråt. 20 minuter från att jag fick onda värkar så var jag helt öppen och så krystade jag ut henne på 10 minuter. Så förlossningen från första onda värken till hon var ute tog 30 minuter. Då var jag bara öppen 1 cm när jag sattes igång, tappen låg lite halvt bakåt och den var inte helt utplånad, tror det var 1,5 cm kvar av den. Så jag var ju inte överdrivet mogen. Det som tog tid var att få hål på hinnorna, få bebisen att sjunka ner, och sedan alla åtgärder för att få igång värkarna, blev en hel del vandrande i korridoren. Detta var helt klart min bästa förlossning!
Hinnsvepning kan man be sin BM om, en del gör det, en del inte.. En del BM vill vänta tills man gått över, medan vissa går med på att göra det tidigare och en del vill överlåta det till förlossningen på överburenhetskontrollen. Så det är helt olika. Läste om en som gick till förlossningen och övertalade dem om att göra hinnsvepning där, trots ingen avtalad tid eller så, hehe..
Till att börja med grattis till dottern. Skönt att allt slutade väl även om vägen dit var lite traumatisk. Hoppas att du kan njuta nu!!
Jag försvann lite från tråden där efter förlossningen. Har varit fullt ös, det märks att det är tredje barnet. Igår var han en vecka och vi har inte suttit hemma för många dagar...Hursomhelst. Förlossningen. Vi kom till återbesöket i onsdags 4/6 och det beslutades att man skulle prova att sätta igång igen. Jag var inte heöt övertygad om att det var rätt beslut, men det var fortfarande mycket fostervatten och han låg rätt högt så risken att han skulle lägga sig på tvären igen fanns. Jag fick cytotec, men precis som på fredagen hände inte så mycket mer än att jag fick täta sammandragningar, dock inte så verksamma. Vi var på utflykter, åkte till IKEA bl.a. Jag kunde ju inte gå för full maskin där precis, hade nog fyra sammandragningar på tio minuter. KOm tillbaka och det bestämdes att de skulle försöka göra ett litet hål på fosterhinnan. Eftersom han låg så högt och det fanns så mycket fostervatten fanns risken att navelsträngen skulle forsa med vattnet ut och hamna i kläm om man gjorde den sedvanliga revan, så medan en barnmorska tryckte ner bebisen stack läkaren försiktigt ett hål på hinnan och började tappa vatten. Allt gick bra och strax efter började de riktiga värkarna, då var klockan typ 18.30. Allt fortsatte precis som det skulle, värkarna intensifierades rätt snabbt och ganska snart behövde jag lustgasen. När de börjat var jag ca fyra cm öppen, kl 21 ca 6 cm och vid 22-tiden pratade jag med barnmorskan och sa att det hade varit fint med en fjärde junibebis, men att det nog blev lite tight. Hon gick ut igen och strax därefter började det trycka på ordentligt och jag fick trycka in henne igen. Hon frågade om hon skulle kolla hur det såg ut nu och jag reste mig från pilatesbollen jag satt på och hann knappt upp på britsen innan första krystvärken kom och hon precis lyckades hålla emot så att han inte kom direkt. Sambon fick trycka på hjälp och jag pustade mig igenom väntan på hjälpen och på andra krystvärken kom han. Det blev en kanonförlossning och vi åkte hem dagen efter.
Nu har det gått en vecka och allt flyter på. Det är fantastiskt mysigt 
Lycka till alla ni som har ert kvar.
nica - var det Helsingborg som var aktuellt för dig?
Snowboard- hinnsvepning har jag tagit upp att jag önskar om jag skulle gå över tiden p.g.a oro att bebisen inte ska få den näring hon behöver. Sist visade sig att min son inte fått tillräckligt med näring. Fick hinnsvepning med andra barnet. ..inte skönt men de satte fart på förlossningen
Jag hoppas de sätter igång för dig snart...när de starta för mig de andra 2 ggr har jag känt 0 symtom på att de var på g. Sen en natt vaknade jag av värkar. Så hoppas ditt vill sätta igång inatt.
Devils- förstår att de var en stor besvikelse när de inte kom igång och kanske känns som övertid nu redan och då måste du kanske ändå vänta rätt länge 
Purlan- så skönt att allt gick bra till sist. Hur mår lilla gossen? Hur känns det med 3 barn?
Har inte bestämt mig helt om de blir hbg...hur var din erfarenhet om hbg?
Nica - vi mår jättebra allihop. Än sover han mest, men brorsorna är otroligt stolta och jag går i nån slags lugnt lyckorus som smittar på barnen (det var tvärt om veckan innan lillebror kom kan jag säga...)
Jag hann beta av en hel del läkare och barnmorskor under mina dagar där eftersom det blev många försök och det finns ju verkligen helt olika personligheter. De var ju inte så närvarande, det var mer in och göra det som skulles och ut igen. Kanske lika överallt. Jag är väl inte heller den som inbjuder till dalt, andra som behöver mer stöd får kanske det.
Jag tycker Hbg funkat bra alla tre gånger, men har ju inger att jämföra med.
underbart att få njuta och må bra med dom små. Kan hålla med om att humöret inte är de bästa nu innan bebisen kommit. Blir en del bråk mellan mig och grabbarna när de inte lyssnar. Allt är extra jobbigt nu:-P