Fortsättningstråd för oss med BF i April 2014 med första barnet

Jag känner mig som världens sämsta idag...och som världens mest bortskämda och otacksamma idiot.

Trots att Livia bara vaknar en gång mellan.amningen när jag går och lägger mig och mellan 7-9 på morgonen så är jag SÅ TRÖTT HELA TIDEN!

Hon är inget gnälligt barn vanligtvis men har igår och idag varit mer snuttig och mammig än vanligt och svår att få och somna.

Maken lyckas men inte jag.

Har därför fått ångest över att maken börjar jobba på fredag.

Sitter och gråter och tycker allmänt sund om mig själv fastän jag har det hur bra som helst.

Behöver råd, tips och trix. :)

Alfred är 4 veckor på fredag och är inte alls nån komplicerad bebis. Äter sover skiter ;)

Men när kvällen kommer så somnar han så gott vid bröstet runt 21 tiden. Men så fort jag ska försöka lägga ner honom så vaknar han och vill puppa igen.. Kan hålla på att gå fram och tillbaka från fåtöljen till sovrummet ända fram till 00.00 tiden ungefär..

Nån som har samma problem eller finns det kanske nån med en lösning?

Det är inte det att han är hungrig, han vill bara vara mig nära, helst sitta fast i mig ;)

Men det är ändå svårt att lägga ifrån sig dom alltså, med eller utan napp. Vaknar lillen måste han upp och vaggas och vara nära oavsett.

Gud vilken natt. Kvällen började bra med att han sov typ mellan kl 20-00.15. Rekordlänge. Sen ammade och donade jag, fick byta bajsblöja osv. 01.15 var han klar så att säga. Lägger då ner honom i babynestet men han börjar stöka. Lyckas söva honom så sett, men han håller på och sprattlar och nästan väcker sig själv med sina armar. Kastar av sig filten så jag fick ligga och kolla till honom ända fram till 02. Om inte ännu längre. Sen sov han fram till 04.15, nöjd 05 men spyr tyvärr 3 min efter att jag la ner honom så jag fick till slut ge honom ena bröstet igen. Och sen sommade han igen, eller jag fick vagga honom till sömns. Livrädd att han skulle bli pigg istället. Han är kvar på mig nu tillsvidare, smyger nog in till sängen snart istället då dagens delmål ett snart inträffar: sambons väckarklocka ringer. Här i vardagsrummet börjar det nämligen bli riktigt ljust. Blä, ögonen går i kors.

Ni som har bebisar som bara vaknar en gång per natt, eller kanske inte alls - samt att de går snabbt och enkelt att tillfredsställa, GRATTIS! Jag går gärna upp både två och tre ggr om man känner att det liksom blir ett snabbt och bra avslut men när gång två och gång tre flyter in i varandra blir det så segt, karusellen tar aldrig slut!!!

Har haft två relativt bra nätter med Saga nu. Hon sover 4 timmar från att hon somnar,varav jag sover 3. Sedan vill hon ha mat. Hon käkar mellan 100-150 ml och får somna om på mitt bröst. Kräkbarn som hon är. Men kräks inte när hon ligger på mage. Hon får ligga så en stund tills jag lägger henne tillbaka i nestet, på mage. Efter ett par tre timmar börjar hon böka,sparka,slåss och låta något så fruktansvärt mycket i sömnen att jag verkligen inte kan sova. Väcker henne för att söva om henne med mer mat. Funkar en stund men sen börjar hon igen.

Hon börjar nästan alltid runt samma tid och jag fattar inte vad det beror på. Sjukt irriterande! Men jag lider inte av sömnbrist då sambon är sjukskriven så vi tar varannan natt. Plus att den som haft natten får ha sovrummet och sova så länge den vill på morgonen. Får se hur det blir när sambon går tillbaka till jobbet i Juni så jag passar på att njuta av mina "barnlediga" nätter ;)