Kan du förstå att man känner hat mot feminism?

Kan du peka på någon som verkar bitter och beklagar sej???
Jag som följt tråden har bara sett folk som lägger fram fakta och en del som inte klarar av att svara på den...

Nej, jag brydde mig om vad du skrev. Faktiskt.

.

Men kors i taket! Där träffades feministen av en strimma vetenskapligt ljus. Får jag fråga om det sved eller gjorde ont? Och nu undrar jag inte för att retas, jag är faktiskt genuint nyfiken och vill veta! Högg det till på något sätt, kändes obehagligt kanske?

Din värdighet, skulle jag säga. Det finns liksom ingen balans i dina inlägg. Det är liksom sakliga argument blandat med konspirationsteorier, paranoia, påhopp och rent påhittade saker. Det verkar som att så fort någon påstår något som är negativt för feminism eller om feminism så håller du med och tar till dig men det som är positivt för eller positivt om feminism slår du ifrån dig utan eftertanke. Det är liksom ingen rimlighetskontroll. Du är väldigt bra på att klumpa ihop alla feminister i en och samma grupp och du verkar ha svårt att skilja på sak (feminism) och person (feminister).

Allt ovanstående gör att det blir lite tråkigt att diskutera med dig. Du har bestämt dig från början. Du diskuterar för att propagera för andra om din övertygelse, inte för att du är nyfiken på andras synsätt eller för att lära dig nått. Lite synd, tycker jag.

Jasså? Ja, då gör jag ett sista försök, och försöker reda ut följande eftersom du gärna ville ha svar på det:Att förklara sociala och samhälleliga könsskillnader med hormoner (eller andra biologiska. medfödda skillnader) är mycket, mycket  vanligt. Det är också en mycket gammal företeelse. Det finns en särskild gren inom feminismen, s.k. "särarstfeminism" som vill förklara sådana  könsskillnader  på det sättet. Som jag nämnde har denna typ av feminism företrädare bland mer konservativa partier. Dina föreställnigar om feminister. och feminismen inom Sveriges riksdag behöver alltså revideras.

Jag har alltså hört det här argumentet otaliga gånger. jag har till och med läst det här på FL flera gåner.  Jag tror att  de flesta som diskuterat feminism på universitet, eller inom politiska organisationer har hört det många gånger. Man blir därför fundersam när du verkar tro att det är något nytt.Jag minns inte om jag kände något särskilt när jag hörde argumentet första gången. Det tror jag inte. 

Sen har du blandat ihop "sakargument", "med fakta"

Att försöka förklara samhälleliga könsskillnader med hormoner är sakligt, men det är inget "faktum". Att vi har hormoner är fakta. Att vi påverkas av dessa är fakta. Att skillnader i arbetslivet beror av dessa hormoner är en tes/teori/åsikt. Inte fakta.

Om du vill driva tesen att skillnader mellan män och kvinnor i arbetslivet beror på olika hormoner (eller andra biologiska skillnader)så kan du göra det (det är som sagt inte så ovanlig tes). men det räcker inte att säga att "så är det". det är definitivt inte "vetenskapligt ljus"

Jag undviker att bemöta dina första påhopp på mig och går vidare med det du skriver senare i inlägget.

Problemet med feminism är att när man börjar dissekera den och ta till sig "positiva" aspekter av den så inser man ganska snart att man inte längre har feminism. Den smulas sönder då helt enkelt...

Det problemet har du nog mest för att du har en helt felaktig bild av vad feminism är. Fast vi har ju gått igenom det tidigare utan framgång...

Jag är faktiskt ganska säker på att jag är mer påläst och mer insatt i vad feminism är än både du och de flesta feminister på det här forumet är.

Jag är faktiskt ganska säker på att jag är mer påläst och mer insatt i vad feminism är än både du och de flesta feminister på det här forumet är.

Nu var det ju faktiskt du som påstod att det var ett "faktum" och en "feministmyt". Ganska starka påståenden. Då kan man tycka att man borde ha lite bakom det också, men så var det tydligen inte. Du tycker inte att du borde vara lite mer ödmjuk när du bara hittar på?