• caliningrad

    Hur ofta förekommer barn med diagnos i era barns klasser?

    Hej!
    Jag kanske har en felaktig föreställning över hur det svenska skolan är i verkligheten.
    Skulle ni kunna berätta på ett ungefär hur många barn i era barns klass (samt vilken årskurs det gäller)  har en "diagnos" bland de följande:
    * ADHD
    * ADD
    * Dyslexi

    Tack  

  • Svar på tråden Hur ofta förekommer barn med diagnos i era barns klasser?
  • caliningrad
    Kyanita skrev 2011-10-31 11:20:07 följande:
    Nja, att det har med uppfostran att göra tror jag inte ett dugg på MEN däremot klarar sig barn men NPF ofta sig betydligt bättre i en skola/ samhälle med klar struktur och klara regler vilket jag tror de har i en asiatisk skola (eller har jag fel där?).
    Ja, det finns klara regler i asiatiska skolor.

    Det finns barn som har svart att sitta stilla, ocksa, sjalvklart. I min varld ar detta inget tecken pa sjukdom dock. For latt att mediciner alla beteenden.

    I min dotters klass finns det en pojke (4 ar) som inte alltid sitter still.

    Lararens assistent sitter bredvid eller bakom honom nastan jamt och repeterar snallt: sit down, sit down. 

    Gor han inte det efter ett tag sa brukar han bli straffad (pa ett milt satt forstas) av lararen.

    Och det fungerar.

    Skulle denna pojke ga pa en svensk forskola misstanker jag att hans beteende skulle bli bara varre och varre i stallet och att han skulle fa diagnos ADHD. Han skulle ha jattevart att bete sig som en elev nar han blir 6.
    Istallet sa har han 2 ar pa sig for att lara sig uppfora sig i ett klassrum utan att stora de andra barn som ar dar for att lara sig.

    Dar ligger skillnaden. 
  • sextiotalist
    Kyanita skrev 2011-10-31 11:20:07 följande:
    Nja, att det har med uppfostran att göra tror jag inte ett dugg på MEN däremot klarar sig barn men NPF ofta sig betydligt bättre i en skola/ samhälle med klar struktur och klara regler vilket jag tror de har i en asiatisk skola (eller har jag fel där?).
    Det tror jag också ligger lite i att det inte märks i t.ex asiatiska skolor.
  • sextiotalist
    caliningrad skrev 2011-10-31 11:27:26 följande:
    Ja, det finns klara regler i asiatiska skolor.

    Det finns barn som har svart att sitta stilla, ocksa, sjalvklart. I min varld ar detta inget tecken pa sjukdom dock. For latt att mediciner alla beteenden.

    I min dotters klass finns det en pojke (4 ar) som inte alltid sitter still.

    Lararens assistent sitter bredvid eller bakom honom nastan jamt och repeterar snallt: sit down, sit down. 

    Gor han inte det efter ett tag sa brukar han bli straffad (pa ett milt satt forstas) av lararen.

    Och det fungerar.

    Skulle denna pojke ga pa en svensk forskola misstanker jag att hans beteende skulle bli bara varre och varre i stallet och att han skulle fa diagnos ADHD. Han skulle ha jattevart att bete sig som en elev nar han blir 6.
    Istallet sa har han 2 ar pa sig for att lara sig uppfora sig i ett klassrum utan att stora de andra barn som ar dar for att lara sig.

    Dar ligger skillnaden. 
    Nu tror jag att det är så att ADHD finns säkert i de länderna också, men ett funktionshinder blir inte ett hinder förrän det dyker upp där funktionshindret blir ett problem, förstår du vad jag menar?

    Det kan tom vara så att döva har inga problem förrän den dagen de behöver använda hörseln.
  • Kyanita
    caliningrad skrev 2011-10-31 11:27:26 följande:
    Ja, det finns klara regler i asiatiska skolor.

    Det finns barn som har svart att sitta stilla, ocksa, sjalvklart. I min varld ar detta inget tecken pa sjukdom dock. For latt att mediciner alla beteenden.

    I min dotters klass finns det en pojke (4 ar) som inte alltid sitter still.

    Lararens assistent sitter bredvid eller bakom honom nastan jamt och repeterar snallt: sit down, sit down. 

    Gor han inte det efter ett tag sa brukar han bli straffad (pa ett milt satt forstas) av lararen.

    Och det fungerar.

    Skulle denna pojke ga pa en svensk forskola misstanker jag att hans beteende skulle bli bara varre och varre i stallet och att han skulle fa diagnos ADHD. Han skulle ha jattevart att bete sig som en elev nar han blir 6.
    Istallet sa har han 2 ar pa sig for att lara sig uppfora sig i ett klassrum utan att stora de andra barn som ar dar for att lara sig.

    Dar ligger skillnaden. 
    Fast då har han ju en assistent där, det är tyvärr inte det lättaste att få här i Sverige. Min son har klarat sig bra i en vanlig klass för att läraren har med små trix sett till att det fungerat (tex har han fått fasta uppgifter vid grupparbeten, byta om enskilt på gympan osv).
  • caliningrad
    sextiotalist skrev 2011-10-31 11:27:27 följande:
    Det tror jag också ligger lite i att det inte märks i t.ex asiatiska skolor.
    vada inte marks?

    Jag har ocksa ett annat exempel.
    Igar pratade jag med K3 (5-6 ar) forskollarare (fran Kanada) som berattade att en kille i hennes klass hade svart att lara sig lasa.

    Vid utvecklingssamtal skyllde foraldrarna (fran Ryssland) pa dyslexi direkt.
    Lararen sa att hon tror att det inte har nat med dyslexi att gora utan med faktumet att han ar 4-sprakig, men inte beharskar nat av spraken alls. Hon gav rad till foraldrarna att "ta bort" ett eller 2 sprak samtidigt som han hon jobbar extra mycket med pojken.

    Skulle foraldrarna ha varit i Sverige hade man antagligen skyllt pa dyslexi direkt och det stackars barnet skulle fortsatta vara analfabet ett tag till.

    Nu aterigen pratar jag sjalvklart inte om allvarliga diagnoser som autism.
     
  • caliningrad
    Kyanita skrev 2011-10-31 11:31:32 följande:
    Fast då har han ju en assistent där, det är tyvärr inte det lättaste att få här i Sverige. Min son har klarat sig bra i en vanlig klass för att läraren har med små trix sett till att det fungerat (tex har han fått fasta uppgifter vid grupparbeten, byta om enskilt på gympan osv).
    Men assistent ar till hela klassen. Inte bara for denna pojke. Assistenterna forbereder allt som ar praktiskt och underlattar lararens arbete under dagen.

     
  • sextiotalist
    caliningrad skrev 2011-10-31 11:31:53 följande:
    vada inte marks?

    Jag har ocksa ett annat exempel.
    Igar pratade jag med K3 (5-6 ar) forskollarare (fran Kanada) som berattade att en kille i hennes klass hade svart att lara sig lasa.

    Vid utvecklingssamtal skyllde foraldrarna (fran Ryssland) pa dyslexi direkt.
    Lararen sa att hon tror att det inte har nat med dyslexi att gora utan med faktumet att han ar 4-sprakig, men inte beharskar nat av spraken alls. Hon gav rad till foraldrarna att "ta bort" ett eller 2 sprak samtidigt som han hon jobbar extra mycket med pojken.

    Skulle foraldrarna ha varit i Sverige hade man antagligen skyllt pa dyslexi direkt och det stackars barnet skulle fortsatta vara analfabet ett tag till.

    Nu aterigen pratar jag sjalvklart inte om allvarliga diagnoser som autism.
     
    Men dyselexi (som inte har något med svårigheten att knäcka läskoden, vilket är en helt annan sak), finns.
    Mitt barn var sen att knäcka läskoden, men likväl så hade han inte dyselexi.

    Däremot tror jag att de barn som är sena att knäcka läskoden, hade inte varit så sena med ett annat sätt att lära sig läsa.
  • jordgubbe0812

    Diaagnoser används ju för att beskriva när ett beteende eller förmåga är nedsatt jäntemot   "normala" barn. Dyslexi innebär inte att barnet aldrig kommer kunna läsa och skriva, utan att barnet har svårare att lära sig det och att det kanske behövs andra metoder och tillvägagångssätt.

    Det finns väl i alla kulturer barn som har mer aktivitet i kroppen än andra. Dessa barn har tidigare blivit betraktade som stökiga och ofta studerat så lite som möjligt och gått ut med dåliga betyg. Idag ser man mer med respekt på dessa svårigheter, man vet att det är /kan vara genetiska egenskaper och inte bygga på dålig uppfostran.  Vad skulle problemet med det vara.

    I asien uppfostras man till att sitta still och lyda i större utsträckning än i sverige. altså är barn där bättre på det än i sverige där vi delvis värderar andra egenskaper. Vi sorterar inte heller ut barn på samma sätt.

  • Kyanita
    caliningrad skrev 2011-10-31 11:33:39 följande:
    Men assistent ar till hela klassen. Inte bara for denna pojke. Assistenterna forbereder allt som ar praktiskt och underlattar lararens arbete under dagen.

     

    Det är ändå mycket mer än vad som finns i svenska skolor. Så du borde skylla på det svenska systemet och besparingar istället för att tro att svenska barn är ouppfostrade.
  • caliningrad
    jordgubbe0812 skrev 2011-10-31 11:35:19 följande:

    Diaagnoser används ju för att beskriva när ett beteende eller förmåga är nedsatt jäntemot   "normala" barn. Dyslexi innebär inte att barnet aldrig kommer kunna läsa och skriva, utan att barnet har svårare att lära sig det och att det kanske behövs andra metoder och tillvägagångssätt.

    Det finns väl i alla kulturer barn som har mer aktivitet i kroppen än andra. Dessa barn har tidigare blivit betraktade som stökiga och ofta studerat så lite som möjligt och gått ut med dåliga betyg. Idag ser man mer med respekt på dessa svårigheter, man vet att det är /kan vara genetiska egenskaper och inte bygga på dålig uppfostran.  Vad skulle problemet med det vara.

    I asien uppfostras man till att sitta still och lyda i större utsträckning än i sverige. altså är barn där bättre på det än i sverige där vi delvis värderar andra egenskaper. Vi sorterar inte heller ut barn på samma sätt.


    Det finns 3 problem.

    1 - bade barnen och foraldrarna tycker att det ar ett naturvetenskapligt faktum att barnet har ADHD eller dyslexi och tror att de inte kan paverka situationen. Oftast tycker de att det ar till och med positivt att sina barn ar stokiga.

    2 - Det kostar valdigt mycket pengar for samhallet att de barnen maste ga till BUP, logoped osv och oftast blir det anda ingen forandring

    3- Varfor skulle 20 valuppfostrade barn inte kunna studera i lugn och ro pga 5 stokiga barn? 
Svar på tråden Hur ofta förekommer barn med diagnos i era barns klasser?