caliningrad skrev 2011-10-30 17:49:34 följande:
jag svarade till Lapplandsmorsa ang hennes 2 barn, som ett exempel om varför man aldrig kan påstå att man uppfostrar sina barn likadant.
Jag har själv bara ett barn. Hade jag fler barn skulle mitt nuvarande barn uppfostras på ett helt annat sätt, bara med tanke på att jag skulle ha mycket mindre tid att ägna åt henne och hon skulle påverkas av de övriga barnens beteende också.
Det är ganska självklart egentligen, förstår inte varför man ska behöva diskutera det så mycket.
Min syster har 3 barn. Mittenbarnet (pojke) är mycket stökigare än de 2 andra (flickor) eftersom hans föräldrar jobbar extremt mycket och han är en pojke som tycker att det är coolt att inte plugga osv som många pojkar gör.
Min syster ägnade å andra sigan mycket tid åt det första barnet (flickan) eftersom hon inte hade lika mycket ansvar på sitt jobb som när mittenbarnet växte upp.
Hon har nu nästan ingen tid alls att ägna åt barnet nr 3 (flicka) men eftersom det är en stor ålderskillnad mellan nr1 och nr 3 blir nr 3 uppfostrad av nr 1, som är den lugna och väluppfostrade typen, så nr 3 är också ok.
Jag vet inte hur din familj ser ut men istf att kasta sig på genetiska ursäkter blint kan man också försöka ge en chans till en analys över hur familjen fungerar.
Min familj ser ut så som du beskriver din systers(flicka, pojke, flicka) det skiljer 11år på nr 1 o. 2, jag slutade att jobba när nr2 föddes och har varit hemmamamma medan de två små vuxit upp(de kom ju ganska tätt o. är nu 9 o. snart 8år gamla), för att nu jobba ungefär 1-2d/v sedan i somras(och inte ens så mycket alla veckor, bäst att tillägga).
Men hur förklarar du min o. sonens likheter med min biologiska familj? Likheter som är jättestora, fast jag inte fick kontakt med min biologiska släkt förrän i vuxen ålder. Du kan ju inte få dem till miljömässiga direkt.
Vi borde snarare vara intressanta att forska på just för att vi inte vuxit upp tillsammans(och under väldigt skilda förhållanden), o c h snarare faktiskt tyder på att arv spelar stor roll. Någon ursäkt är det ju knappast, bara ett intresserat konstaterande av faktum.