Hur ofta förekommer barn med diagnos i era barns klasser?

precis.
det är inte så svårt att uppfostra ett barn med enkla regler och så lite val som möjligt egentligen. Val skapar förvirring och ger barn det falska intrycket att de kan lika mycket som vuxna. 

du beskriver inte ens vilken diagnos ditt barn har utan blandar ihop en massa olika begrepp.

När det gäller uppfostran så kan man börja tidigt, egentligen sen födseln. När barnet är 4 månader, absolut. Genom att ge bra mat och sömnrutiner till exempel.  Sen när barnet är 6 månader förstår barnet ett "nej" och mycket mer än så. Det låter tyvärr som att du inte blivit tillräckligt informerad om barnuppfostran och hur mycket barnen förstår.

Mitt barn mår jättebra, men det säger ingenting om hur hon kommer att må som vuxen ju.
Ett barn får en massa olika inflytanden, och självklart inte bara från föräldrarna. Om mitt barn går i svenska skolan och om svenska skolan inte förbättras kan det hända att hon också blir stökig.

När det gäller utanförskap så känner jag inte det. Mitt barn som till det landet där jag befinner mig nu utan att kunna ett ord av språket, och hon var mycket tillbakadragen. Det tog tid innan hon skaffade kompisar och sjävklart var jag orolig. Men jag ser inte vad just detta har med ADHD att göra ?!

 

va bra. Jag ser fram emot att fortsätta diskussionen. Du verkar ställa många frågor till dig själv som min egen dotter kommer säkert att ställa till sig själv senare i livet. Samtidigt kan jag ge dig synpunkter som adoptivförälder.

och DU är utbildad grundskolelärare??

Fyra av 23.....

Men snälla du, ADHD har funnits länge, långt innan diagnoserna kom. Min mammas moster (lärare redan på 30-talet) sa när hon hörde om detta funktionshinder "jag visste att det var något med vissa barn, de var inte olydiga, de försökte verkligen vara lydiga, men de lyckades inte" Detta såg hon 50 år innan diagnoserna kom.

Fast autism är också en neuropsykiatrisk diagnos och uppvisar en mycket hög grad av samsjuklighet med ADHD. Varför ifrågasätter du då ADHD mycket mer än autism?
 

Som sagt det är en bra hjälp, men ofta krävs det MYCKET mer än så.

Har själv min 6 åring samt lilla syster (bebis) hemma idag...6 åringen har Atypisk Autism och troligtvis ADHD (han är under utredning) och jag är redan helt slut tack vare honom, trots att det är väldigt få val idag...

Dels är det måndag och han är van att vara på förskolan då, dels är han mitt i 6 årstrotsen (vilket gör att alla symptom blir värre) och dels är han helt hypermycket av allt idag...

Ordning och reda samt få val är en bra HJÄLP för barn med tex NPF, men det är långt ifrån hela sanningen och hela problematiken.

Jag kan förstå ditt resonemang på ett sätt, TS, trots att jag intensivt ogillar din åsikt attd et är bristande uppfostran som "orsakar" dessa barns problem.. I de asiatiska skolorna råder som jag förstår det en mycket tydlig struktur, ingen elev talar innan den fått en fråga etc etc

Jag tror att många elever med NPF får det lättare i en sådan miljö. Om de samtidigt får adekvat hjälp det vill säga. 

I dagens svenska skola så är det mycket grupparbeten, diskussioner etc i undervisningen. I sådana sammanhang missgynnas barnen med NPF.  Är det mycket spring och hög ljudnivå så kommer den som har en lättstörd koncentration, tendenser till hyperaktivitet etc triggas mer än i en lugn, strukturerad, tyst miljö. Enkelt uttryckt, om de 19  som inte har NPF av 20 elever i klassen sitter stilla och tyst så blir det så oerhört mycket lättare att hjälpa den 20:e som faktiskt har rejäla problem (och kommer ha det även i asiatisk skola).